Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Nucala


Utökad övervakningReceptstatusFörmånsstatus
GlaxoSmithKline

Pulver till injektionsvätska, lösning 100 mg
(Frystorkat vitt pulver)

Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, övriga systemiska medel för obstruktiva lungsjukdomar.

Aktiv substans:
ATC-kod: R03DX09
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 02-2017.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Se avsnitt Biverkningar om hur man rapporterar biverkningar.

Indikationer

Nucala är indicerat som tilläggsbehandling vid svår refraktär eosinofil astma hos vuxna patienter (se Farmakodynamik).

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges under Innehåll.

Dosering

Nucala bör förskrivas av läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av allvarlig refraktär eosinofil astma.


Dosering


Vuxna

Rekommenderad dos för mepolizumab är 100 mg administrerat subkutant en gång var fjärde vecka.


Nucala är avsett för långtidsbehandling. Behovet av fortsatt behandling ska omprövas minst en gång om året baserat på läkarens bedömning av sjukdomens svårighetsgrad och patientens kontroll över exacerbationer.


Speciella populationer


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Nucala för barn och ungdomar i åldern under 18 år har ännu inte fastställts. Mycket begränsade data finns tillgängliga för barn mellan 12 och 18 år (se Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik) och därför kan inga rekommendationer göras.


Äldre

Ingen dosjustering krävs för äldre patienter (se Farmakokinetik).


Nedsatt njur- och leverfunktion

Ingen dosjustering krävs för patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion (se Farmakokinetik).


Administreringssätt


Nucala är endast avsett för subkutan injektion och ska administreras av hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan injiceras i överarmen, låret eller buken.


Pulvret ska beredas före administrering och den färdigberedda lösningen ska användas omedelbart. Anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering finns under Hantering, hållbarhet och förvaring.

Varningar och försiktighet

Nucala ska inte användas för att behandla akuta astmaexacerbationer.


Astmarelaterade biverkningar eller exacerbationer kan förekomma under behandling. Patienten ska instrueras att söka läkarvård om astman kvarstår utom kontroll eller förvärras efter behandlingsstart.


Abrupt utsättning av kortikosteroider efter behandlingsstart med Nucala rekommenderas ej. Vid behov ska kortikosteroiddosen sänkas stegvis under överinseende av läkare.


Överkänslighet och reaktioner i samband med administrering


Akuta och fördröjda systemiska reaktioner, inklusive överkänslighetsreaktioner (t.ex. anafylaxi, urtikaria, angioödem, hudutslag, bronkospasm, hypotoni), har förekommit efter administrering av Nucala. Sådana reaktioner uppstår vanligen inom några timmar efter administrering men kan i vissa fall vara fördröjda (dvs. normalt inom flera dagar). Dessa reaktioner kan uppstå för första gången efter att behandlingen har pågått under lång tid (se Biverkningar).


Parasitinfektioner


Eosinofiler kan vara involverade i det immunologiska svaret på vissa maskinfektioner. Patienter med befintliga maskinfektioner ska behandlas innan behandling med Nucala påbörjas. Om patienten blir infekterad under behandling med Nucala och inte svarar på maskmedel ska temporär utsättning av Nucala övervägas.

Interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts.


Cytokrom P450-enzymer, effluxpumpar och proteinbindningsmekanismer deltar inte i clearance av mepolizumab. Ökade nivåer av proinflammatoriska cytokiner (t.ex. IL-6), via interaktion med deras besläktade receptorer på hepatocyter, har visat sig undertrycka bildningen av CYP450-enzymer och läkemedelstransportörer men förhöjningen av systemiska proinflammatoriska markörer vid svår astma är minimal och det finns inga belägg för uttryck av IL-5-receptor-alfa på hepatocyter. Potentialen för läkemedelsinteraktioner med mepolizumab anses därför låg.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:1.

Det finns begränsad mängd data (färre än 300 graviditeter) från användningen av mepolizumab hos gravida kvinnor.

Mepolizumab passerar placentabarriären hos apor. Djurstudier tyder inte på reproduktionstoxikologiska effekter (se Prekliniska uppgifter). Den potentiella risken för human fosterskada är okänd.


Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användningen av Nucala under graviditet. Administrering av Nucala till gravida kvinnor ska endast övervägas om den förväntade fördelen för modern är större än den eventuella risken för fostret.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det finns inga data vad avser utsöndring av mepolizumab i bröstmjölk. Mepolizumab utsöndrades emellertid i mjölken hos cynomulgusapor i lägre koncentrationer än 0,5 % av den påvisade koncentrationen i plasma.


Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta behandling med Nucala efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Det finns inga fertilitetsdata för människa. Djurstudier visade inte några negativa effekter på fertiliteten av läkemedel riktade mot IL-5 (se Prekliniska uppgifter).

Trafik

Nucala har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen


I kliniska studier på försökspersoner med svår refraktär eosinofil astma var huvudvärk, reaktioner vid injektionsstället och ryggvärk de vanligaste rapporterade biverkningarna under behandling.


Tabell över biverkningar


Totalt 915 försökspersoner med svår refraktär eosinofil astma har fått antingen en subkutan eller en intravenös dos mepolizumab under kliniska studier som pågick i 24 till 52 veckor. Tabellen nedan presenterar biverkningarna från de två placebokontrollerade studierna på patienter som fick mepolizumab 100 mg subkutant (n=263).


Biverkningsfrekvensen definieras enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Organsystem

Biverkning

Frekvens

Infektioner och infestationer

Nedre luftvägsinfektion

Urinvägsinfektion

Faryngit

Vanliga

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner (systemallergiska)*

Anafylaxi**

Vanliga


Sällsynta

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Mycket vanliga

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Nästäppa

Vanliga

Magtarmkanalen

Övre buksmärta

Vanliga

Hud och subkutan vävnad

Eksem

Vanliga

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Ryggvärk

Vanliga

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Administreringsrelaterade reaktioner (systemiska icke-allergiska)***

Lokala reaktioner vid injektionsstället

Pyrexi

Vanliga

* Systemiska reaktioner inklusive överkänslighet har rapporterats med en samlad incidens som är jämförbar med den för placebo. Se Varningar och försiktighet för exempel på rapporterade manifestationer och beskrivning av tid till debut.


** Från spontanrapportering efter marknadsföring.


*** De vanligaste manifestationerna i samband med rapporter av systemiska, icke-allergiska administreringsrelaterade reaktioner var hudutslag, värmevallningar, myalgi. Dessa manifestationer var mindre vanliga och rapporterades av <1 % av försökspersonerna som fick 100 mg mepolizumab subkutant.


Beskrivning av valda biverkningar


Lokala reaktioner vid injektionsstället


I 2 placebokontrollerade studier var incidensen av lokala reaktioner vid injektionsstället med 100 mg mepolizumab subkutant och placebo 8 % respektive 3 %. Dessa händelser var samtliga icke allvarliga, lindriga till måttliga i intensitet och flertalet försvann inom några dagar. Lokala reaktioner vid injektionsstället förekom främst i början av behandlingen och inom de första 3 injektionerna, med färre rapporter vid efterföljande injektioner. De vanligaste manifestationer som rapporterades för dessa händelser var smärta, erytem, svullnad, klåda och sveda.


Pediatrisk population


De data från kliniska studier som för närvarande finns tillgängliga för pediatriska patienter är alltför begränsade för att det ska gå att beskriva säkerhetsprofilen för mepolizumab i denna population (se Farmakodynamik). Emellertid förväntas biverkningars frekvens, typ och svårighetsgrad vara desamma som hos vuxna.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Det finns ingen klinisk erfarenhet av överdosering av mepolizumab.


Engångsdoser på upp till 1500 mg administrerades intravenöst utan tecken på dosrelaterad toxicitet i en klinisk studie på patienter med eosinofil sjukdom.


Det finns ingen specifik behandling vid överdosering av mepolizumab. Vid överdosering ska patienten ges understödjande behandling med lämplig övervakning efter behov.


Fortsatt behandling ska ges enligt kliniska indikationer eller enligt rekommendation från nationell giftinformationscentral, där sådan finns.

Farmakodynamik


Verkningsmekanism


Mepolizumab är en humaniserad monoklonal antikropp (IgG1 kappa) som är riktad mot humant interleukin-5 (IL-5) med hög affinitet och specificitet. IL-5 är det cytokin som spelar den viktigaste rollen för eosinofilers tillväxt och differentiering, rekrytering, aktivering och överlevnad. Mepolizumab hämmar IL-5:s biologiska aktivitet med nanomolär potens genom att blockera bindningen av IL-5 till alfakedjan hos IL-5-receptorkomplexet som uttrycks på eosinofilers cellyta, hämmar därigenom IL-5-signalering vilket minskar produktion och överlevnad av eosinofiler.


Farmakodynamisk effekt


Efter en dos om 100 mg administrerad subkutant var 4:e vecka i 32 veckor minskade eosinofilantalet i blodet från ett geometriskt medelvärde vid baslinjen på 290 till 40 celler/µl vecka 32 (N=182), en minskning med 84 % jämfört med placebo. Minskningar i denna storleksordning observerades inom 4 veckors behandling.


Immunogenicitet


Som förväntat med tanke på de potentiellt immunogena egenskaperna hos protein- och peptidläkemedel kan patienter utveckla antikroppar mot mepolizumab efter behandling. I de placebokontrollerade studierna utvecklade 15/260 (6 %) försökspersoner behandlade med dosen 100 mg subkutant antikroppar mot mepolizumab efter att ha fått minst en dos mepolizumab. Neutraliserande antikroppar påvisades hos en försöksperson. Antikroppar mot mepolizumab påverkade inte märkbart farmakokinetiken och farmakodynamiken för mepolizumab hos majoriteten av patienterna och det fanns inga tecken på ett samband mellan antikroppstitrar och förändring av eosinofilantalet i blodet.


Klinisk effekt


Effekten av mepolizumab vid behandling av en selekterad grupp patienter med svår refraktär eosinofil astma utvärderades i 3 randomiserade, dubbelblinda, kliniska parallellgruppsstudier som pågick i 24-52 veckor på patienter i åldern 12 år och äldre. Antingen förblev dessa patienter okontrollerade (minst två svåra exacerbationer under de senaste 12 månaderna) på sin aktuella standardbehandling som minst inkluderade högdosbehandling med inhalerade kortikosteroider (ICS) plus ytterligare underhållsbehandling(ar) eller så var de beroende av systemiska kortikosteroider. Ytterligare underhållsbehandlingar inkluderade långverkande beta2-adrenerga agonister (LABA), leukotrienmodifierare, långverkande muskarinantagonister (LAMA), teofyllin och orala kortikosteroider (OCS).


De två exacerbationsstudierna MEA1122997 och MEA115588 rekryterade totalt 1 192 patienter, 60 % kvinnor med en genomsnittlig ålder på 49 år (intervall 12-82). Andelen patienter på underhålls-OCS var 31 % respektive 24 %. Patienterna måste ha haft minst två eller fler svåra astmaexacerbationer som krävde oral eller systemisk kortikosteroidbehandling under de senaste 12 månaderna och nedsatt lungfunktion vid baslinjen (FEV1 <80 % före bronkvidgare hos vuxna och <90 % hos ungdomar) Genomsnittligt antal exacerbationer under föregående år var 3,6 och genomsnittlig förväntad FEV1 före bronkvidgare var 60 %. Under dessa studiers gång fortsatte patienterna med sina astmaläkemedel.


Studien MEA115575, som undersökte möjligheten att minska användningen av orala kortikosteroider, rekryterade totalt 135 patienter (55 % var kvinnor, genomsnittlig ålder 50 år) som behandlades dagligen med OCS (5-35 mg per dag) och högdos-ICS plus ett ytterligare underhållsläkemedel.


Dos-effektstudie MEA112997 (DREAM)


I MEA112997, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, 52-veckors multicenterstudie med parallella grupper på 616 patienter med svår refraktär eosinofil astma, minskade mepolizumab signifikant kliniskt signifikanta astmaexacerbationer (definierade som försämring av astma som kräver användning av orala/systemiska kortikosteroider och/eller sjukhusinläggning och/eller besök på akutmottagning) jämfört med placebo när det administrerades i doser om 75 mg, 250 mg eller 750 mg intravenöst (se tabell 1).


Tabell 1: Frekvens av kliniskt signifikanta exacerbationer vecka 52 i intent-to-treat-populationen


Intravenöst mepolizumab

Placebo

75 mg

n=153

250 mg

n=152

750 mg

n=156

n=155

Exacerbationsfrekvens/år

1,24

1,46

1,15

2,40

Procentuell minskning

48 %

39 %

52 %


Frekvenskvot (95 % CI)

0,52 (0,39, 0,69)

0,61 (0,46, 0,81)

0,48 (0,36, 0,64)


p-värde

<0,001

<0,001

<0,001

-


Exacerbationsminskningsstudien MENSA (MEA115588)


MEA115588 var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie med parallella grupper som utvärderade effekt och säkerhet för mepolizumab som tilläggsbehandling hos 576 patienter med svår refraktär eosinofil astma definierad som ett eosinofilantal i perifert blod på minst 150 celler/μl vid behandlingsstart eller minst 300 celler/μl under de senaste 12 månaderna.


Patienterna fick 100 mg mepolizumab administrerat subkutant, 75 mg mepolizumab administrerat intravenöst eller placebo en gång var 4:e vecka under 32 veckor. Det primära effektmåttet var frekvensen av kliniskt signifikanta astmaexacerbationer. Sänkningarna för de båda mepolizumab-behandlingsarmarna var statistiskt signifikant jämfört med placebo (p<0,001). Tabell 2 visar resultaten för det primära effektmåttet och de sekundära effektmåtten för patienter behandlade med subkutant mepolizumab eller placebo.


Tabell 2: Resultat för primärt och sekundära effektmått vecka 32 i intent-to-treat-populationen (MEA115588)


Mepolizumab

(100 mg s.c.)

N=194

Placebo

N=191

Primärt effektmått

Frekvens av kliniskt signifikanta exacerbationer

Exacerbationsfrekvens per år

0,83

1,74

Procentuell minskning

Frekvenskvot (95 % CI)

53 %

0,47 (0,35, 0,64)

-

p-värde

<0,001


Sekundära effektmått

Frekvens av exacerbationer som kräver sjukhusinläggning/besök på akutmottagning

Exacerbationsfrekvens per år

0,08

0,20

Procentuell minskning

Frekvenskvot (95 % CI)

61 %

0,39 (0,18, 0,83)

_

p-värde

0,015


Frekvens av exacerbationer som kräver sjukhusinläggning

Exacerbationsfrekvens per år

0,03

0,10

Procentuell minskning

Frekvenskvot (95 % CI)

69 %

0,31 (0,11, 0,91)

_

p-värde

0,034


FEV1(ml) före bronkvidgare vecka 32

Baslinje

1 730 (659)

1 860 (631)

Genomsnittlig förändring från baslinjen (SE)

183 (31)

86 (31)

Skillnad (mepolizumab mot placebo)

98


95 % CI

(11, 184)


p-värde

0,028


St. George’s Respiratory Questionnaire (SGRQ) vecka 32

Baslinje (SD)

47,9 (19,5)

46,9 (19,8)

Genomsnittlig förändring från baslinjen (SE)

-16,0 (1,1)

-9,0 (1,2)

Skillnad (mepolizumab mot placebo)

-7,0


95 % CI

(-10,2, -3,8)


p-värde

<0,001



Minskning av excerbationsfrekvens per eosinofilantal i blodet vid baslinjen


Tabell 3 visar resultaten av en kombinerad analys av de två exacerbationsstudierna (MEA112997 och MEA115588) per eosinofilantal i blodet vid baslinjen. Exacerbationsfrekvensen i placeboarmen ökade med stigande eosionofilantal i blodet vid baslinjen. Sänkningen av frekvensen med mepolizumab var större hos patienter med högre eosinofilantal i blodet.


Tabell 3: Kombinerad analys av frekvensen av klinisk signifikanta exacerbationer per eosinofilantal i blodet vid baslinjen hos patienter med svår refraktär eosinofil astma


Mepolizumab

75 mg i.v./100 mg s.c.

N=538

Placebo

N=346

MEA112997+MEA115588



<150 celler/μl



n

123

66

Exacerbationsfrekvens per år

1,16

1,73

Mepolizumab jämfört med placebo



Frekvenskvot (95 % CI)

0,67 (0,46;0,98)

---

150 till <300 celler/μl



n

139

86

Exacerbationsfrekvens per år

1,01

1,41

Mepolizumab jämfört med placebo



Frekvenskvot (95 % CI)

0,72 (0,47;1,10)

---

300 till <500 celler/μl



n

109

76

Exacerbationsfrekvens per år

1,02

1,64

Mepolizumab jämfört med placebo



Frekvenskvot (95 % CI)

0,62 (0,41;0,93)

---

≥500 celler/μl



n

162

116

Exacerbationsfrekvens per år

0,67

2,49

Mepolizumab jämfört med placebo



Frekvenskvot (95 % CI)

0,27 (0,19;0,37)

---


Studie av minskning av orala kortikosteroider MEA115575 (SIRIUS)


MEA115575 utvärderade effekten av mepolizumab 100 mg administrerat subkutant avseende minskning av behovet av underhållsbehandling med orala kortikosteroider (OCS) med bibehållen astmakontroll hos försökspersoner med svår refraktär eosinofil astma. Patienterna hade ett eosinofilantal i blod på ≥150/μl vid baslinjen eller ett eosinofilantal i perifert blod på ≥300/μl under de senaste 12 månaderna före screening. Patienterna gavs behandling med mepolizumab eller placebo en gång var 4:e vecka under behandlingsperioden. Patienterna fortsatte med sin befintliga astmabehandling under studien med undantag av OCS-dosen som minskades var 4:e vecka under OCS-minskningsfasen (vecka 4-20) så länge som astmakontrollen bibehölls.


Totalt 135 patienter rekryterades: genomsnittlig ålder var 50 år, 55 % var kvinnor, 48 % hade fått oral steroidbehandling i minst 5 år. Genomsnittlig dos vid baslinjen motsvarade cirka 13 mg prednison per dag.


Det primära effektmåttet var procentuell minskning av daglig OCS-dos (vecka 20-24) med bibehållen astmakontroll per definierade dosminskningskategorier (se tabell 4). Fördefinierade kategorier var procentuell minskning från 90-100 % ned till ingen minskning av prednisondosen i slutet av optimeringsfasen. Jämförelsen mellan mepolizumab och placebo var statistiskt signifikant (p=0,008).


Tabell 4: Resultat för primärt och sekundära effektmått i MEA115575)


Mepolizumab

100 mg

(subkutant)

N=69

Placebo

N=66

Primärt effektmått

Procentuell minskning av OCS från baslinjen (vecka 20-24)

90-100 %

75-<90 %

50-<75 %

>0-<50 %

Ingen minskning av OCS/bristande astmakontroll/behandlingsavbrott

16 (23 %)

12 (17 %)

9 (13 %)

7 (10 %)

25 (36 %)

7 (11 %)

5 (8 %)

10 (15 %)

7 (11 %)

37 (56 %)

Oddskvot (95 % CI)

2,39 (1,25, 4,56)


p-värde

0,008


Sekundära effektmått (vecka 20-24)

Minskning av daglig OCS-dos till 0 mg/d

10 (14 %)

5 (8 %)

Oddskvot (95 % CI)

1,67 (0,49, 5,75)


p-värde

0,414



ITT-population


Mepolizumab

100 mg

(subkutant)

N=69

Placebo

N=66

Minskning av daglig OCS-dos till ≤5 mg/dag

37 (54 %)

21 (32 %)

Oddskvot (95 % CI)

2,45 (1,12, 5,37)


p-värde

0,025


Medianvärde för % minskning av daglig OCS-dos från baslinjen (95 % CI)

50,0 (20,0, 75,0)

0,0 (-20,0, 33,3)

Medianskillnad (95 % CI)

-30,0 (-66,7, 0,0)


p-värde

0,007



Pediatrisk population


25 ungdomar, 13 flickor och 12 pojkar, 9 i åldern 12-14 år och 16 i åldern 15-17 år, deltog i studien MEA115588. Av de totalt 25 försökspersonerna fick 9 placebo, 9 fick mepolizumab 75 mg intravenöst och 7 fick 100 mg subkutant. Samma andel försökspersoner (3/9) som fick placebo och mepolizumab intravenöst rapporterade kliniskt signifikanta exacerbationer; inga exacerbationer rapporterades av dem som fick mepolizumab subkutant.

Farmakokinetik

Efter subkutan dosering till patienter med astma uppvisade mepolizumab en ungefärligt dosproportionell farmakokinetik i dosintervallet 12,5 mg till 250 mg.


Absorption


Efter subkutan administrering till friska försökspersoner eller patienter med astma absorberades mepolizumab långsamt med en mediantid till maximal plasmakoncentration (Tmax) i intervallet 4 till 8 dagar.

Efter subkutan administrering av en engångsdos i buken, låret eller armen på friska försökspersoner var mepolizumabs biotillgänglighet 64 %, 71 % respektive 75 %. Hos patienter med astma låg den absoluta biotillgängligheten för mepolizumab administrerat subkutant i armen i intervallet 74-80 %. Efter upprepad subkutan administrering var 4:e vecka föreligger en ungefär tvåfaldig ackumulering vid steady state.


Distribution


Efter intravenös administrering av en engångsdos till patienter med astma distribueras mepolizumab till en genomsnittlig distributionsvolym på 55 till 85 ml/kg.


Metabolism


Mepolizumab är en humaniserad IgG1 monoklonal antikropp som bryts ned av proteolytiska enzymer som finns i många kroppsvävnader och är inte begränsade till levervävnad.


Eliminering


Efter intravenös administrering av en engångsdos till patienter med astma låg genomsnittligt systemiskt clearance (CL) i intervallet 1,9 till 3,3 ml/dag/kg med en genomsnittlig terminal halveringstid på cirka 20 dagar. Efter subkutan administrering av mepolizumab låg den genomsnittliga terminala halveringstiden (t1/2) i intervallet 16 till 22 dagar. I den populationsfarmakokinetiska analysen var beräknat systemiskt clearance för mepolizumab 3,1 ml/dag/kg.


Pediatrisk population


Det finns begränsade farmakokinetiska data tillgängliga för den pediatriska populationen (59 försökspersoner med eosinofil esofagit, 19 försökspersoner med svår astma). Farmakokinetiken för intravenöst mepolizumab utvärderades i en populationsfarmakokinetisk analys i en pediatrisk studie som utfördes på försökspersoner i åldern 2-17 år med eosinofil esofagit. Pediatrisk farmakokinetik kunde i stort sett predikteras från vuxna efter att hänsyn tagits till kroppsvikten. Mepolizumabs farmakokinetik hos tonåriga försökspersoner med svår eosinofil astma som deltog i fas 3-studierna överensstämde med den för vuxna (se Dosering).


Särskilda populationer


Äldre patienter (≥65 år)

Det finns begränsade farmakokinetiska data tillgängliga för äldre patienter (≥65 år) från samtliga kliniska studier (N=90). I den populationsfarmakokinetiska analysen fanns det emellertid ingenting som tydde på att åldern har någon effekt på farmakokinetiken för mepolizumab i åldersintervallet 12 till 82 år.


Nedsatt njurfunktion

Inga formella studier har utförts för att undersöka effekten av nedsatt njurfunktion på farmakokinetiken för mepolizumab. Baserat på populationsfarmakokinetiska analyser behövs ingen dosjustering hos patienter med kreatininclearance mellan 50 och 80 ml/min. Det finns begränsade data tillgängliga för patienter med kreatininclearance <50 ml/min.


Nedsatt leverfunktion

Inga formella studier har utförts för att undersöka effekten av nedsatt leverfunktion på farmakokinetiken för mepolizumab. Eftersom mepolizumab bryts ned av proteolytiska enzymer som finns i många kroppsvävnader och inte är begränsade till levervävnad, är det inte sannolikt att förändrad leverfunktion har någon effekt på elimineringen av mepolizumab.

Prekliniska uppgifter

Eftersom mepolizumab är en monoklonal antikropp har inga gentoxicitets- eller karcinogenicitetsstudier utförts.


Toxikologi och/eller farmakologi hos djur


Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi och allmäntoxicitet på apor visade inte några särskilda risker för människa. Intravenös och subkutan administrering till apor var förenad med minskningar av eosinofilantalet i perifert blod och lungor utan några toxikologiska fynd.


Eosinofiler anses delta i immunsystemsvaret på vissa parasitinfektioner. Studier som utförts på mus behandlade med anti-IL-5-antikroppar eller med genetisk brist på IL-5 eller eosinofiler har inte visat nedsatt förmåga att övervinna parasitinfektioner. Betydelsen av dessa fynd för människan är okänd.


Fertilitet


Ingen nedsättning av fertiliteten observerades i en studie av fertilitets- och allmän reproduktionstoxicitet på mus utförd med en analog antikropp som hämmar IL-5 hos mus. Denna studie inkluderade inte någon utvärdering av kullarna eller funktionell bedömning av avkomman.


Graviditet


Hos apor hade mepolizumab ingen effekt på dräktighet eller på embryonal/fetal eller postnatal utveckling (inklusive immunfunktionen) hos avkomman. Inga undersökningar av förekomsten av invärtes missbildningar eller skelettmissbildningar utfördes. Data för cynomolgusapa visar att mepolizumab passerade placenta. Koncentrationerna av mepolizumab var cirka 1,2-2,4 gånger högre hos ungarna än hos moderdjuren under flera månader post partum och påverkade inte ungarnas immunsystem.

Innehåll

En injektionsflaska innehåller: 100 mg mepolizumab (efter beredning innehåller 1 ml lösning 100 mg mepolizumab), sackaros, dibasiskt natriumfosfatheptahydrat och polysorbat 80.

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel.

Hållbarhet, förvaring och hantering


Efter beredning 


Kemisk och fysikalisk stabilitet har visats hos det färdigberedda läkemedlet i 8 timmar vid förvaring under 30 °C. Ur mikrobiologisk synvinkel bör produkten användas omedelbart om inte beredningsmetoden utesluter risk för mikrobiell kontamination. Om den inte används omedelbart ansvarar användaren för förvaringstid och förvaringsförhållanden. Förvaras vid högst 25 °C. Får ej frysas. Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt. Nucala innehåller inte konserveringsmedel och beredning ska därför ske under aseptiska förhållanden.


Anvisningar för beredning

  1. Bered innehållet i injektionsflaskan med 1,2 ml sterilt vatten för injektionsvätskor lämpligen med en 2-3 ml spruta och en 21 gauge kanyl. Strålen av sterilt vatten ska riktas vertikalt mot mitten av den frystorkade kakan. Låt injektionsflaskan stå i rumstemperatur under beredning, snurra injektionsflaskan varsamt i 10 sekunder med en cirkelrörelse i 15-sekundersintervall tills pulvret har lösts upp.


    Obs! Lösningen får inte skakas under beredningen eftersom detta kan leda till skumbildning eller utfällning. Pulvret har normalt lösts upp inom 5 minuter efter att sterilt vatten tillsatts men det kan ta längre tid.


  2. Om en mekanisk apparat för rekonstituering (virvelblandare) används till att bereda Nucala kan beredning ske med 450 rpm under högst 10 minuter. Alternativt kan beredning i virvelblandare vid 1000 rpm i högst 5 minuter accepteras.

  3. Efter beredning ska Nucala inspekteras visuellt med avseende på partiklar och klarhet före användning. Lösningen ska vara klar till svagt pärlemorskimrande, färglös till ljust gul eller ljust brun och fri från synliga partiklar. Emellertid är små luftbubblor att förvänta och acceptabla. Om lösningen innehåller partiklar eller är grumlig eller mjölkaktig, ska den inte användas.

  4. Om den färdigberedda lösningen inte används omedelbart måste den:

    • Skyddas mot solljus.

    • Förvaras under 30 °C och inte frysas.

    • Kasseras om den inte har använts inom 8 timmar från beredning.


Anvisningar för administrering

  1. Vid subkutan administrering bör helst en 1 ml polypropenspruta försedd med en engångskanyl 21 gauge-27 gauge x 13 mm (0,5 tum) användas.

  2. Dra upp 1 ml beredd Nucala alldeles före administrering. Skaka inte den beredda lösningen under proceduren eftersom detta kan leda till skumbildning eller utfällning.

  3. Administrera 1 ml-injektionen (motsvarande 100 mg mepolizumab) subkutant i överarmen, låret eller buken.


Destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Pulver till injektionsvätska, lösning 100 mg Frystorkat vitt pulver
1 styck injektionsflaska (fri prissättning), EF

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av