Akut behandling av huvudvärksfasen vid migränanfall med eller utan aura hos vuxna.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Samtidig behandling med monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare), eller användning inom 2 veckor efter avslutad behandling med MAO-hämmare (se avsnitt Interaktioner).

Patienter med svår leverinsufficiens eller svår njurinsufficiens.

Patienter som har haft en cerebrovaskulär händelse (CVA) eller en transitorisk ischemisk attack (TIA-attack).

Medelsvår till svår hypertoni eller obehandlad mild hypertoni

Känd kranskärlssjukdom inklusive ischemisk hjärtsjukdom (angina pectoris, anamnes på hjärtinfarkt eller dokumenterad tyst ischemi), tecken och symtom på ischemisk hjärtsjukdom eller spasmangina.

Perifer kärlsjukdom.

Samtidig användning av rizatriptan och ergotamin, ergotderivat (inklusive metysergid), eller andra 5-HT_1B/1D-receptoragonister (se avsnitt Interaktioner).

Dosering

Vuxna 18 år och äldre

Rekommenderad dos är 10 mg.

Upprepad dos: Det bör gå minst 2 timmar mellan dosintagen; högst 2 doser får intas under ett dygn.

• om huvudvärken återkommer inom 24 timmar: Om huvudvärken har avklingat men senare återkommer, kan ytterligare en dos tas. De ovan beskrivna doseringsbegränsningarna ska iakttas.

• efter utebliven effekt: Effekten av en andra dos för behandling av samma anfall, när effekten av den första dosen uteblivit, har inte undersökts i kontrollerade studier. Om patienten inte svarat på den första dosen, ska en andra dos därför inte tas för samma anfall.

Kliniska studier har visat att patienter som inte svarar på behandling av ett anfall kommer troligen att svara på behandling av efterföljande anfall.

Vissa patienter bör få en lägre dos (5 mg) av rizatriptan, speciellt följande grupper:

• patienter som får propranolol. Intag av rizatriptan och propranolol bör separeras med minst 2 timmar (se också avsnitt Interaktioner),

• patienter med mild eller måttlig njurinsufficiens,

• patienter med mild till måttlig leverinsufficiens.

Doserna bör tas med minst två timmars intervall; högst två doser får tas under 1 dygn.

Pediatrisk population

Barn och ungdomar (under 18 år)

Säkerhet och effekt för rizatriptan hos barn och ungdomar under 18 år har ännu inte fastställts.

Tillgänglig information finns i avsnitt Farmakodynamik och Farmakokinetik men ingen doseringsrekommendation kan fastställas.

Äldre

Säkerheten och effekten av rizatriptan hos patienter över 65 år har inte utvärderats systematiskt.

Administreringssätt

Rizatriptan munsönderfallande tabletter ska inte användas profylaktiskt.

Rizatriptan munsönderfallande tabletter behöver inte intas med vätska.

Tabletten ska placeras på tungan, där den löser sig och sväljs med saliven.

De munsönderfallande tabletterna kan användas i situationer när vätska inte finns tillgänglig eller för att undvika illamående och kräkning som kan utlösas av intag av tabletter tillsammans med vätska.

Rizatriptan ska endast ges till patienter som entydigt har diagnostiserats med migrän. Rizatriptan ska inte ges till patienter med basilarismigrän eller hemiplegisk migrän.

Rizatriptan ska inte användas för att behandla ”atypisk” huvudvärk, dvs. symtom som kan vara förenade med potentiellt allvarliga medicinska tillstånd (t.ex. CVA eller rupturerat aneurysm), där cerebrovaskulär vasokonstriktion kan vara farlig.

Efter intag av rizatriptan kan övergående symtom uppträda, såsom bröstsmärtor och en känsla av åtstramning som kan vara intensiv och även omfatta strupen (se avsnitt Biverkningar). När sådana symtom anses indikera ischemisk hjärtsjukdom ska ingen ytterligare dos tas, utan en ändamålsenlig utvärdering bör göras.

I likhet med andra 5-HT_1B/1D-receptoragonister ska rizatriptan inte utan klinisk bedömning ordineras till patienter hos vilka en icke känd hjärtsjukdom är sannolik eller till patienter med risk för kranskärlssjukdom (t.ex. hypertoniker, diabetiker, rökare eller patienter som använder nikotinsubstitut, män över 40 år, postmenopausala kvinnor, patienter med grenblock och patienter med uttalad hereditet för kranskärlssjukdom). Alla patienter med hjärtsjukdom kanske inte identifieras vid en hjärtundersökning, och i mycket sällsynta fall har allvarliga hjärthändelser inträffat hos patienter utan underliggande hjärt-kärlsjukdom efter behandling med 5-HT₁-agonister. Rizatriptan ska inte ges till patienter med känd kranskärlssjukdom (se avsnitt Kontraindikationer).

5-HT_1B/1D-receptoragonister har förknippats med koronar vasospasm. I sällsynta fall har myokard ischemi eller hjärtinfarkt rapporterats i samband med 5-HT_1B/1D-receptoragonister inklusive rizatriptan (se avsnitt Biverkningar).

Andra 5-HT_1B/1D-receptoragonister (t.ex. sumatriptan) ska inte ges samtidigt med rizatriptan (se också avsnitt Interaktioner).

Minst 6 timmar bör förflyta efter intaget av rizatriptan innan läkemedel av ergotamintyp (t.ex. ergotamin, dihydroergotamin eller metysergid) ges. Minst 24 timmar bör förflyta efter ett intag av ett ergotaminpreparat innan rizatriptan ges. Även om inga additiva vasospastiska effekter observerades i en klinisk farmakologisk studie där 16 friska män fick rizatriptan peroralt och ergotamin parenteralt är sådana additiva effekter teoretiskt möjliga (se avsnitt Kontraindikationer).

Serotoninsyndrom (innefattande förändrad psykisk status, autonom instabilitet och neuromuskulära avvikelser) har rapporterats efter samtidig behandling med triptaner och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Dessa reaktioner kan vara svåra. Om samtidig behandling med rizatriptan och ett SSRI- eller SNRI-preparat är kliniskt motiverad rekommenderas lämplig övervakning av patienten, framför allt under behandlingens inledning, vid dosökning eller vid tillägg av något annat serotonergt läkemedel (se avsnitt Interaktioner).

Vid samtidig användning av triptaner (5-HT_1B/1D-agonister) och naturmedel innehållande Johannesört (Hypericum Perforatum) kan biverkningar vara vanligare.

Angioödem (t.ex. ansiktsödem, svullen tunga och svalgödem) kan förekomma hos patienter som behandlas med triptaner, bl.a. rizatriptan. Om angioödem uppträder i tungan eller svalget ska patienten stå under medicinsk övervakning tills symtomen har avklingat. Behandlingen bör genast avbrytas och ersättas med en aktiv substans från någon annan läkemedelsgrupp.

Risken för interaktion bör övervägas när rizatriptan ges till patienter som tar läkemedel som metaboliseras via CYP2D6 (se avsnitt Interaktioner).

Läkemedelsutlöst huvudvärk

Långvarig användning av smärtstillande läkemedel mot huvudvärk kan orsaka en förvärrning av huvudvärken. Om detta inträffar eller om man misstänker det, bör läkare rådfrågas och behandlingen avbrytas. Hos patienter som har återkommande eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbunden användning av läkemedel mot huvudvärk bör man misstänka diagnosen läkemedelsutlöst huvudvärk.

Rizatriptan Sandoz innehåller aspartam, natrium och sulfiter

Detta läkemedel innehåller 5,6 mg aspartam per munsönderfallande tablett. Aspartam är en fenylalaninkälla. Detta läkemedel kan vara skadligt för patienter med fenylketonuri.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per munsönderfallande tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Detta läkemedel innehåller sulfiter, som i sällsynta fall kan ge allvarliga överkänslighetsreaktioner och kramp i luftrören.

Ergotamin, ergotderivat (inklusive metysergid), andra 5-HT_1B/1D-receptoragonister:

På grund av en additiv effekt ökar samtidig användning av rizatriptan och ergotamin, ergotderivat (inklusive metysergid) eller andra 5-HT_1B/1D-receptoragonister (t.ex. sumatriptan, zolmitriptan, naratriptan) risken för vasokonstriktion av kranskärlen och för hypertensiva effekter. Denna kombination är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).

Monoaminooxidashämmare:

Rizatriptan metaboliseras huvudsakligen via monoaminooxidas subtyp A (MAO-A). Koncentrationerna av rizatriptan och dess aktiva N-monodesmetylmetabolit i plasma ökade vid samtidig tillförsel av en selektiv, reversibel MAO-A-hämmare. Liknande eller mer uttalade effekter förväntas med icke-selektiva, reversibla (t.ex. linezolid) och irreversibla MAO-hämmare. På grund av risken för vasokonstriktion av kranskärlen och hypertensiva tillstånd är tillförsel av rizatriptan till patienter som behandlas med MAO-hämmare kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).

Betablockerare:

Koncentrationerna av rizatriptan i plasma kan öka vid samtidig tillförsel av propranolol. Denna ökning beror högst sannolikt på interaktion i samband med förstapassagemetabolismen av de båda aktiva substanserna, eftersom MAO-A deltar i nedbrytningen av både rizatriptan och propranolol. Denna interaktion leder till en genomsnittlig ökning av AUC och C_max på 70–80 procent. Hos patienter som behandlas med propranolol bör rizatriptan i dosen 5 mg användas (se avsnitt Dosering och administrationssätt).

I en studie av läkemedelsinteraktioner förändrade inte nadolol och metoprolol koncentrationerna av rizatriptan i plasma.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)/serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och serotoninsyndrom:

Det har förekommit rapporter om patienter med symtom förenliga med serotoninsyndrom (innefattande förändrad psykiskt status, autonom instabilitet och neuromuskulära avvikelser) efter användning av SSRI- eller SNRI-preparat och triptaner (se avsnitt Varningar och försiktighet).

In vitro-studier indikerar att rizatriptan hämmar cytokrom P450 2D6 (CYP2D6). Det finns inga kliniska uppgifter om interaktion. Risken för interaktion bör beaktas när rizatriptan ges till patienter som tar CYP2D6-substrat.

Säkerheten hos rizatriptan vid användning under graviditet hos människa har inte fastställts. Djurstudier tyder ej på skadliga effekter med avseende på embryo- eller fosterutveckling eller dräktighetstid, partus och postnatal utveckling vid dosnivåer som överskrider terapevtiska doser.

Eftersom resultaten från reproduktions- och utvecklingsstudier hos djur inte alltid är överförbara på människa, ska Rizatriptan Sandoz användas under graviditet endast när det är absolut nödvändigt.

Studier på råttor visade en mycket hög övergång av rizatriptan i mjölk. Övergående, mycket små minskningar av kroppsvikten hos diande råttungar observerades endast när moderdjurets systemiska exponering betydligt överskred den maximala exponeringsnivån för människa. Men det finns inga uppgifter med avseende på människor.

Därför ska försiktighet iakttas när rizatriptan ges till ammande kvinnor. Exponeringen hos barn bör minimeras genom att modern undviker amning 24 timmar efter behandlingen.

Effekter på fertilitet hos människa har inte studerats. Djurstudier kunde endast visa minimala effekter avseende fertilitet vid plasmakoncentrationer vida överstigande terapeutiska koncentrationer i människa (mer än 500-faldig).

Migrän eller behandling med rizatriptan kan orsaka dåsighet hos vissa patienter. Yrsel har också rapporterats hos vissa patienter som får rizatriptan. Patienterna bör därför överväga sin förmåga att utföra komplicerade uppgifter under migränanfall och efter intag av rizatriptan.

Rizatriptan (som tablett och munsönderfallande tablett) har studerats hos mer än 8630 vuxna patienter under upp till ett år i kontrollerade kliniska studier. De vanligaste biverkningarna som utvärderats i kliniska studier är yrsel, dåsighet och asteni/trötthet.

Följande biverkningar har utvärderats i kliniska studier och/eller rapporterats efter lansering:

Mycket vanliga (≥1/10); Vanliga (>1/100, <1/10), mindre vanliga (>1/1 000, <1/100), sällsynta (>1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Immunsystemet

Sällsynta: överkänslighetsreaktion, anafylaxi/anafylaktoid reaktion

Psykiska störningar

Vanliga: sömnlöshet

Mindre vanliga: desorientering, nervositet

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: yrsel, dåsighet, parestesi, huvudvärk, hypestesi, nedsatt mental skärpa

Mindre vanliga: ataxi, svindel, dysgeusi/dålig smak i munnen, tremor

Sällsynta: svimning

Ingen känd frekvens: krampanfall, serotoninsyndrom

Ögon

Mindre vanliga: dimsyn

Hjärtat

Vanliga: palpitation

Mindre vanliga: rytmstörning, onormalt elektrokardiogram (EKG)

Sällsynta: cerebrovaskulär händelse (de flesta av dessa biverkningar har rapporterats hos patienter med riskfaktorer för kranskärlssjukdom), bradykardi

Ingen känd frekvens: myokardischemi eller infarkt (de flesta av dessa biverkningar har rapporterats hos patienter med riskfaktorer för kranskärlssjukdom)

Blodkärl

Mindre vanliga: hypertoni, heta vallningar

Ingen känd frekvens: perifer vaskulär ischemi

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: svalgbesvär

Mindre vanliga: dyspné

Sällsynta: pipande och väsande andning

Magtarmkanalen

Vanliga: illamående, muntorrhet, kräkningar, diarré, dyspepsi

Mindre vanliga: törst

Ingen känd frekvens: ischemisk kolit

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: rodnad

Mindre vanliga: klåda, nässelutslag, angioödem (t.ex. ansiktsödem, svullen tunga, svalgödem) (beträffande angioödem se också avsnitt Varningar och försiktighet)

Sällsynta: toxisk epidermal nekrolys

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga: lokal tyngdkänsla, nacksmärta, stelhet 

Mindre vanliga: lokal känsla av åtstramning, muskelsvaghet, smärta i ansiktet,muskelsmärta

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: asteni/trötthet, buk- eller bröstsmärtor

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Rizatriptan 40 mg (tillfört antingen som en engångsdos eller som två doser med 2 timmars intervall) tolererades i allmänhet väl hos mer än 300 vuxna patienter; yrsel och dåsighet var de vanligaste läkemedelsrelaterade biverkningarna.

I en klinisk farmakologisk studie där 12 vuxna individer fick rizatriptan, totalt en kumulativ dos om 80 mg (given inom fyra timmar), upplevde två av dem svimning och/eller bradykardi. Den ena, en 29-årig kvinna, fick kräkningar, bradykardi och yrsel, som började tre timmar efter det att hon fått totalt 80 mg rizatriptan (fördelat på två timmar). AV-block av tredje graden, som svarade på atropin, observerades en timme efter att de andra symtomen börjat. Den andra personen, en 25-årig man, fick övergående yrsel, svimning, inkontinens och en 5 sekunder lång systolisk paus (enligt EKG) omedelbart efter en smärtsam venpunktion. Venpunktionen inträffade två timmar efter att mannen fått totalt 80 mg rizatriptan (fördelat på fyra timmar).

På basis av de farmakologiska egenskaperna hos rizatriptan kan dessutom hypertoni eller andra mer allvarliga kardiovaskulära symtom inträffa vid överdos. Gastrointestinal tömning (såsom ventrikeltömning följd av aktivt kol) bör övervägas hos patienter när man misstänker en överdos av rizatriptan. Den kliniska övervakningen av patienten och EKG-monitoreringen bör fortsätta under åtminstone 12 timmar, även om kliniska symtom inte observeras.

Effekterna av hemo- eller peritonealdialys på koncentrationerna av rizatriptan i serum är okända.

Verkningsmekanism:

Rizatriptan binder selektivt och med hög affinitet till de humana 5-HT_1B- och 5-HT_1D-receptorerna och har liten eller ingen effekt eller farmakologisk aktivitet vid 5-HT₂, 5-HT₃-receptorerna, de adrenerga alfa-1-, alfa-2- eller betareceptorerna, de dopaminerga D₁- eller D₂- eller histaminerga H₁-receptorerna, de muskarina receptorerna eller bensodiazepinreceptorerna.

Den terapeutiska aktiviteten hos rizatriptan vid behandling av migränhuvudvärk kan hänföras till dess agonistiska effekt vid 5-HT_1B- och 5-HT_1D-receptorerna på de extracerebrala, intrakraniella blodkärlen, som man tror dilateras under ett anfall, och på de trigeminala sensoriska nervbanorna som innerverar dem. Aktivering av dessa 5-HT_1B och 5-HT_1D-receptorer kan möjligen resultera i konstriktion av smärtframkallande intrakraniella blodkärl och hämning av frisättandet av neuropeptider, vilket leder till minskad inflammation i känsliga vävnader och minskad central smärtsignalöverföring via trigeminus.

Farmakodynamiska effekter:

Vuxna

Effekten av rizatriptan munsönderfallande tabletter för akut behandling av migränanfall fastställdes i fyra randomiserade, placebokontrollerade multicenterstudier med en liknande uppläggning som studierna av rizatriptantabletter. I en studie (n = 311) av patienter som behandlades med rizatriptan munsönderfallande tabletter var andelen som fick lindring två timmar efter doseringen omkring 66 procent i gruppen som fick rizatriptan 5 mg och 10 mg, jämfört med 47 procent i placebogruppen. I en större studie (n = 547) var andelen patienter med lindring efter två timmar omkring 59 procent för rizatriptan 5 mg och 74 procent för 10 mg, jämfört med 28 procent i placebogruppen. Rizatriptan munsönderfallande tabletter lindrade också funktionsnedsättningen, illamåendet, fotofobin och fonofobin som åtföljde migränanfallen. En betydande effekt på smärtlindringen observerades redan 30 minuter efter dosintaget i den ena av de två kliniska prövningarna för dosen 10 mg (se avsnitt Farmakokinetik).

På basis av studier med tabletter som tas via munnen har rizatriptan effekt vid behandling av menstruell migrän, dvs. migrän som inträffar inom tre dagar före eller efter menstruationens början.

Pediatrisk population

Ungdomar (12-17 år)

Effekten av rizatriptan munsönderfallande tabletter utvärderades hos pediatriska patienter (12‑17 år) i en multicenter, randomiserad, dubbel‑blind, placebokontrollerad studie med parallella grupper (n=570). Kravet var att patientgruppen historiskt skulle vara "non-responsive" till behandling med NSAID och paracetamol. Patienter med kvalificerande migränhuvudvärk fick initialt placebo eller rizatriptan inom 30 minuter efter symtomdebut. Individer som inte svarade på placebo efter den 15 minuter långa placebo run-inperioden behandlade sedan en migränattack med placebo eller rizatriptan. En viktbaserad doseringsstrategi användes, där patienter som vägde 20 till <40 kg erhöll 5 mg rizatriptan och patienter som vägde >40 kg erhöll 10 mg rizatriptan.

I denna berikade populationsstudie observerades en skillnad på 9% mellan aktiv behandling och placebo för det primära effektmåttet smärtfrihet (minskning från måttlig eller svår smärta till ingen smärta) 2 timmar efter behandling (31% för rizatriptan jämfört med 22% för placebo (p=0,025)). Ingen signifikant skillnad förelåg för det sekundära effektmåttet smärtlindring (minskning från måttlig eller svår smärta till lindrig eller ingen smärta).

Barn (6-11 år)

Effekten av rizatriptan munsönderfallande tabletter utvärderades hos pediatriska patienter 6 till 11 år i samma placebokontrollerade akutstudie (n=200). Den procentuella andelen patienter som uppnådde smärtfrihet 2 timmar efter behandling skiljde sig inte statistiskt signifikant mellan patienter som fick rizatriptan munsönderfallande tablett 5 mg och 10 mg jämfört med de som fick placebo (39,8% jämfört med 30,4%, p=0,269).

Rizatriptan munsönderfallande tabletter gör att patienten kan behandla sina migränanfall utan att behöva svälja vätska. Detta kan göra det möjligt för patienten att inta sin medicin tidigare, t.ex. när vätska inte finns till hands, och att undvika en möjlig försämring av de gastrointestinala symtomen genom att svälja vätska.

Absorption

Rizatriptan absorberas snabbt och fullständigt efter oralt intag. Den genomsnittliga orala biotillgängligheten för rizatriptan munsönderfallande tabletter är cirka 40–45 procent, och medelvärdet för den maximala plasmakoncentrationen (C_max) nås efter cirka 1,58 timmar (t_max). Tiden till maximal plasmakoncentration efter tillförsel av rizatriptan i den munsönderfallande formuleringen är cirka 30–60 minuter längre än med tabletten.

Födans inverkan: Effekten av föda på absorptionen av rizatriptan från de munsönderfallande tabletterna har inte studerats. För rizatriptantabletterna fördröjs t_max med cirka en timme när tabletterna ges efter intag av föda. En ytterligare fördröjning av absorptionen av rizatriptan kan ske när de munsönderfallande tabletterna intas efter en måltid.

Distribution

Rizatriptan är minimalt bundet (14 %) till plasmaproteiner. Distributionsvolymen är cirka 140 liter hos män och 110 liter hos kvinnor.

Metabolism

Den primära metabolismvägen är oxidativ deaminering via monoaminooxidas A (MAO-A) till en indolättiksyrametabolit som inte är farmakologiskt aktiv. N-monodesmetylrizatriptan, en metabolit med aktivitet jämförbar med modersubstansen på 5-HT_1B/1D-receptorn, bildas i mindre grad men bidrar inte signifikant till den farmakodynamiska effekten hos rizatriptan. Koncentrationerna av N-monodesmetylrizatriptan i plasma är cirka 14 procent av modersubstansens koncentrationer, och metaboliten elimineras med jämförbar hastighet. Andra metaboliter som bildas i mindre utsträckning är N-oxidmetaboliten, 6-hydroximetaboliten och sulfatkonjugatet av 6-hydroximetaboliten. Inga av dessa mindre betydande metaboliter är farmakologiskt aktiva. Efter oral administrering av ¹⁴C-märkt rizatriptan står rizatriptan för ca 17 procent av radioaktiviteten i blodplasma.

Eliminering

Efter intravenös administrering ökar AUC proportionellt hos män och nära proportionellt hos kvinnor inom dosintervallet 10–60 mikrog/kg. Efter oral administrering ökar AUC nära proportionellt inom dosintervallet 2,5–10 mg. Halveringstiden för rizatriptan i plasma hos män och kvinnor är igenomsnitt 2–3 timmar. Genomsnittligt plasmaclearance av rizatriptan är cirka 1 000–1 500 ml/min hos män och cirka 900–1 100 ml/min hos kvinnor; cirka 20–30 procent av detta är renalt clearance. Efter en oral dos av ¹⁴C-märkt rizatriptan utsöndras ca 80 procent av radioaktiviteten i urinen och cirka 10 procent av dosen i faeces. Detta visar att metaboliterna huvudsakligen utsöndras via njurarna.

I överensstämmelse med dess förstapassagemetabolism utsöndras ca 14 procent av en oral dos i urin som oförändrat rizatriptan, medan 51 procent utsöndras som indolättiksyrametaboliten. Endast 1 procent utsöndras i urinen som den aktiva N-monodesmetylmetaboliten.

Om rizatriptan ges enligt maximal dosregim sker ingen ackumulering av den aktiva substansen i plasma från dag till dag.

Särskilda patientgrupper

Följande data baserar sig på studier med rizatriptantabletten:

Patienter med migränanfall: Ett migränanfall påverkar inte farmakokinetiken för rizatriptan.

Kön: AUC för rizatriptan (10 mg oralt) var ca 25 procent lägre hos män än hos kvinnor, C_max var 11 % lägre och t_max inträffade ungefär vid samma tidpunkt. Denna farmakokinetiska skillnad hade inte någon klinisk betydelse.

Äldre: Koncentrationerna av rizatriptan i plasma hos äldre (65–77 år) efter tablettintag liknade dem som observerats hos yngre vuxna.

Pediatrisk population: En farmakokinetikstudie med rizatriptan (som munsönderfallande tablett) utfördes hos pediatriska migränpatienter i åldern 6 till 17 år. Efter administrering av en engångsdos 5 mg rizatriptan munsönderfallande tablett till pediatriska patienter som vägde 20-39 kg eller 10 mg rizatriptan munsönderfallande tablett till pediatriska patienter som vägde >40 kg, var medelvärdet för exponering 15% lägre respektive 17% högre jämfört med exponeringen som observerades efter administrering av en engångsdos 10 mg rizatriptan munsönderfallande tablett till vuxna. Den kliniska betydelsen av dessa skillnader är oklar.

Nedsatt leverfunktion (Child-Pugh-poäng 5–6): Efter oral administrering av rizatriptan till patienter med nedsatt leverfunktion orsakad av mild alkoholrelaterad levercirrhos var plasmakoncentrationerna jämförbara med dem som iakttagits hos unga män och kvinnor. En signifikant ökning av AUC (50 %) och C_max (25 %) iakttogs hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh-poäng 7). Farmakokinetiken har inte studerats hos patienter med Child-Pugh-poäng > 7 (gravt nedsatt leverfunktion).

Nedsatt njurfunktion: Hos patienter med nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 10–60 ml/min/1,73 m²) skilde sig inte AUC för rizatriptan efter tablettintag signifikant från AUC hos friska individer. Hos hemodialyspatienter (kreatininclearance < 10 ml/min/1,73 m2) var AUC för rizatriptan cirka 44 procent högre än hos patienter med normal njurfunktion. Den maximala koncentrationen av rizatriptan i plasma hos patienter med alla grader av nedsatt njurfunktion var jämförbar med den hos friska individer.

I gängse prekliniska studier med upprepade doser, studier avseende gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktions- eller fostertoxicitet, säkerhetsfarmakologi, farmakokinetik och metabolism har det inte uppkommit nåt som skulle tyda på att detta läkemedel orsakar skada för människa.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Varje munsönderfallande tablett innehåller 10 mg rizatriptan (som bensoat)

Hjälpämnen med känd effekt 

Varje munsönderfallande tablett innehåller 5,6 mg aspartam och upp till 56 nanogram sulfiter.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Innehåll.

Förteckning över hjälpämnen

Kalciumsilikat

Krospovidon, typ A

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Silicifierad mikrokristallin cellulosa

Mannitol (E421)

Aspartam (E951)

Magnesiumstearat

Söt apelsinarom (innehåller gummi arabicum (E414), askorbinsyra (E300), etylbutyrat, maltodextrin, apelsinolja, propylenglykol (E1520), natrium, sulfiter)

Ej relevant

Miljöinformationen för rizatriptan är framtagen av företaget Organon Sweden för Maxalt®, Maxalt® Rapitab®

Miljörisk: Användning av rizatriptan har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Rizatriptan bryts ned långsamt i miljön.
Bioackumulering: Rizatriptan har låg potential att bioackumuleras.

Hållbarhet

3 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

Inga särskilda temperaturanvisningar.

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.