Muskelspasmer av spinalt eller cerebralt ursprung.

Pediatrisk population

Baclofen Medical Valley är avsett för patienter i åldern 0 till <18 år för symtomatisk behandling av spasticitet med cerebralt ursprung, framförallt till följd av cerebral pares, men också till följd av cerebrovaskulära skador, eller vid neoplastiska eller degenerativa hjärnsjukdomar.

Baclofen Medical Valley är också avsett för symtomatisk behandling av muskelspasmer vid ryggmärgssjukdomar med infektiöst, degenerativt, traumatiskt, neoplastiskt eller okänt ursprung, såsom multipel skleros, spastisk spinal paralys, amyotrofisk lateral skleros, syringomyeli, diffus eller transversell myelit, traumatisk paraplegi eller parapares och kompression av ryggmärgen.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Baclofen Medical Valley måste alltid upptitreras långsamt och ska trappas ned gradvis vid utsättning av behandlingen, utom vid allvarliga störningar.

Baclofen Medical Valley ska doseras individuellt tills optimal minskning av spasticiteten har uppnåtts, utan att detta påverkar kvarstående rörlighet och postural balans.

För att undvika påtaglig kraftlöshet och fall ska Baclofen Medical Valley användas med försiktighet när spasticitet är nödvändigt för att bibehålla upprätt kroppsställning och balans under rörelse, eller om spasticitet krävs för att bibehålla funktionsförmågan.

Det kan vara viktigt att bibehålla viss grad av muskeltonus och tillåta enstaka spasmer för att stödja blodcirkulationen.

Om inga positiva effekter har setts inom 6‑8 veckor efter att maximal dos har uppnåtts, måste ett beslut fattas om behandlingen med Baclofen Medical Valley ska fortsätta.

Utsättning av behandling ska alltid ske genom gradvis dosminskning under en period om cirka 1 till 2 veckor, utom vid akuta symtom till följd av överdosering eller vid allvarliga biverkningar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Vuxna

Behandlingen ska inledas med en dos på 15 mg dagligen helst fördelad på 2 till 4 doser, som – för noggrann dostitrering – därefter ökas med 15 mg/dag med tre dagars intervall mellan dosökningarna till dess att erforderlig dos har uppnåtts. Hos vissa patienter som är känsliga för läkemedel kan det vara tillrådligt att börja med en lägre daglig dos (5 till 10 mg) och att öka denna dos långsammare. Optimal dos ligger vanligen i området 30 till 80 mg per dag. Dagliga doser på 100 till 120 mg kan ges till sjukhuspatienter under övervakning.

Nedsatt njurfunktion

Hos patienter med nedsatt njurfunktion, eller patienter som står på kronisk hemodialys, måste en särskilt låg dos av Baclofen Medical Valley på cirka 5 mg per dag väljas. Om en dosökning förefaller vara nödvändig ska dosen ökas med stor försiktighet med tanke på eventuell ackumulering. I denna situation har tecken och symtom på överdosering rapporterats vid doser över 5 mg per dag (se avsnitt Överdosering).

Baclofen Medical Valley ska tas av patienter med terminal njursvikt endast om nyttan överväger risken. Dessa patienter ska övervakas noga för att tidiga tecken och/eller symtom på toxicitet (t.ex. dåsighet, letargi) snabbt ska kunna diagnostiseras (se avsnitt Varningar och försiktighet och Överdosering).

Äldre och patienter med spasmer av cerebralt ursprung

Äldre patienter och patienter med spasmer av cerebralt ursprung drabbas oftare av biverkningar. I dessa fall rekommenderas därför mycket försiktig dosering och lämplig övervakning.

Nedsatt leverfunktion:

Inga studier har utförts på patienter med nedsatt leverfunktion som fått behandling med Baclofen Medical Valley. Levern spelar ingen viktig roll i metabolismen av baklofen efter peroral administrering av Baclofen Medical Valley (se avsnitt Farmakokinetik). Baclofen Medical Valley har emellertid potential att höja nivån av leverenzymer. Baclofen Medical Valley ska förskrivas med försiktighet till patienter med nedsatt leverfunktion.

Pediatrisk population (0 till <18 år)

Behandlingen måste vanligtvis inledas med en mycket låg dos (motsvarande cirka 0,3 mg/kg per dag), fördelad på 2‑4 doser (helst fördelad på 4 doser).

Dosen ska ökas med försiktighet med cirka 1 veckas intervall till dess att den tillgodoser barnets individuella behov.

Den dagliga dosen för underhållsbehandling varierar vanligen mellan 0,75 och 2 mg/kg kroppsvikt. Den totala dagliga dosen för barn under 8 år ska inte överstiga 40 mg/dag. Hos barn som är 8 år eller äldre kan en maximal dos på 60 mg/dag ges.

Baclofen Medical Valley-tabletter är inte lämpliga för barn som väger mindre än 33 kg. Andra läkemedelsformer/‑styrkor kan vara lämpligare för denna population.

Administreringssätt

Baclofen Medical Valley måste tas med lite vätska i samband med måltid.

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i nervsystemet

Porfyri, alkoholism i anamnesen, hypertoni, psykotiska störningar, schizofreni, depressiva eller maniska tillstånd, förvirringstillstånd eller Parkinsons sjukdom kan förvärras av behandling med Baclofen Medical Valley. Patienter med något av dessa tillstånd ska därför behandlas med försiktighet och stå under noggrann övervakning.

Självmord och självmordsrelaterade händelser har rapporterats hos patienter som behandlats med baklofen. I de flesta fall hade patienterna ytterligare riskfaktorer associerade med en ökad risk för självmord, däribland alkoholmissbruk, depression och/eller tidigare självmordsförsök. Noggrann övervakning av patienter med ytterligare riskfaktorer för självmord ska åtfölja läkemedelsbehandling. Patienter (och vårdare av patienter) ska uppmärksammas på behovet av övervakning avseende klinisk försämring, självmordsbeteende eller -tankar eller ovanliga beteendeförändringar, samt uppmanas att omedelbart söka läkarhjälp om dessa symtom uppkommer.

Fall av felaktig användning, missbruk och beroende har rapporterats med baklofen. Försiktighet ska iakttas för patienter med drogmissbruk i anamnesen och patienten ska övervakas avseende symtom på felaktig användning, missbruk eller beroende av baklofen, t.ex. doshöjning, drogsökande beteende, toleransutveckling.

Epilepsi

Hos patienter med epilepsi kan kramptröskeln sänkas. Vid plötslig utsättning samt vid överdosering av Baclofen Medical Valley har ett ökat antal krampanfall rapporterats. Noggrann övervakning av patienter med epilepsi rekommenderas.

Hyperaciditet

Försiktighet ska iakttas när Baclofen Medical Valley administreras till patienter som har eller har haft ventrikel- eller duodenalsår. Baclofen Medical Valley stimulerar utsöndringen av magsyra hos människa och kan orsaka signifikant hyperaciditet.

Cerebrovaskulära sjukdomar

Försiktighet ska också iakttas hos patienter med cerebrovaskulära sjukdomar eftersom baklofen kan orsaka hypotoni. Detta kan leda till minskat cerebralt perfusionstryck med otillräckligt cerebralt blodflöde.

Försiktighet ska också iakttas vid användning av Baclofen Medical Valley till patienter som redan behandlas med blodtryckssänkande medel (se avsnitt Interaktioner).

Andningsinsufficiens

Försiktighet ska även iakttas vid andningsinsufficiens eftersom andningsdepression kan förekomma (se även avsnitt Biverkningar).

Nedsatt leverfunktion

Eftersom sällsynta fall av försämrade levervärden (förhöjt ASAT och alkaliskt fosfatas) har förekommit, ska även hänsyn tas till leverfunktionsnedsättning.

Pediatrisk population

Kliniska data om användning av baklofen hos barn yngre än 1 år är mycket begränsade. Användning i denna patientgrupp ska baseras på läkarens bedömning av nyttan och riskerna med behandlingen för den enskilda patienten.

Nedsatt njurfunktion

Eftersom baklofen i hög grad utsöndras oförändrat via njurarna (se även avsnitt Farmakokinetik) ska baklofen användas med försiktighet av patienter med nedsatt njurfunktion. Patienter med terminal njursvikt ska endast ta baklofen om nyttan överväger riskerna (se avsnitt Dosering). Neurologiska tecken och symtom på överdosering, inklusive kliniska manifestationer av toxisk encefalopati (t.ex. förvirring, desorientering, dåsighet och sänkt medvetandegrad) har setts hos patienter med nedsatt njurfunktion som tagit peroralt baklofen i doser på över 5 mg per dag och vid doser på 5 mg per dag hos patienter med njursvikt i slutstadiet som behandles med kronisk hemodialys. Patienter med nedsatt njurfunktion ska övervakas noga för snabb diagnos av tidiga toxicitetssymtom (se avsnitt Överdosering Överdosering).

Särskild försiktighet krävs när Baclofen Medical Valley kombineras med läkemedel som kan påverka njurfunktionen signifikant. Njurfunktionen ska övervakas noga och den dagliga dosen av Baclofen Medical Valley justeras för att förhindra baklofentoxicitet.

Vid allvarlig baklofentoxicitet kan hemodialys övervägas utöver utsättning av behandlingen. Hemodialys eliminerar effektivt baklofen från kroppen, lindrar kliniska symtom och förkortar återhämtningstiden hos dessa patienter.

Urinstörningar

Akut urinretention kan förekomma hos patienter med befintlig sfinkterhypertoni före behandling. I dessa fall ska läkemedlet därför användas med försiktighet.

Laboratorieprover

Eftersom Baclofen Medical Valley kan leda till förhöjda nivåer av ASAT, alkaliskt fosfatas och glukos, ska dessa parametrar övervakas hos patienter med leversjukdom eller diabetes mellitus.

Abrupt utsättning

Vid abrupt utsättning av (långvarig) behandling med Baclofen Medical Valley har följande symptom observerats: ångest och förvirringstillstånd, hallucinationer, psykoser, maniska eller paranoida tillstånd, kramper (status epilepticus), dyskinesi, takykardi, hypertermi, rabdomyolys och, som rebound-effekt, tillfälligt förvärrad spasticitet.

Postnatala kramper har rapporterats efter intrauterin exponering för peroralt Baclofen Medical Valley (se avsnitt Graviditet).

Om inte allvarliga biverkningar har uppstått måste behandling med Baclofen Medical Valley alltid sättas ut gradvis genom en successiv minskning av dosen under cirka 1‑2 veckor.

Neuroleptiskt malignt syndrom och rabdomyolys

Vid hög feber måste möjligheten av ett neuroleptiskt malignt syndrom övervägas. Huvudsymtom vid detta syndrom är: hypertermi, extrem muskelrigiditet och autonom instabilitet. Följande kan också förekomma: förhöjd serumnivå av kreatinfosfokinas och leukocytos, takypné, förändrad medvetandegrad och ymnig svettning.

Rabdomyolys och associerad njurfunktionsnedsättning är vanligen livshotande. Förutom allmänt understödjande åtgärder (extern nedkylning och uppvätskning) ges ofta antikolinergika och bensodiazepiner som första behandling. I svåra fall är dessa läkemedel inte tillräckligt effektiva och dantrolen och/eller dopaminagonister ska ges. Om sådan behandling inte hjälper eller i extremt livshotande situationer kan kramplösande behandling vara livräddande.

Levodopa/dopadekarboxylashämmare (karbidopa)

Hos patienter med Parkinsons sjukdom som behandlas med Baclofen Medical Valley och levodopa (ensamt eller i kombination med en dopadekarboxylashämmare, karbidopa) har fall av förvirring, hallucinationer, illamående och agitation rapporterats. En försämring av symtom på parkinsonism har också rapporterats. Därför ska försiktighet iakttas vid samtidigt användning av Baclofen Medical Valley och levodopa/karbidopa.

Läkemedel med dämpande effekt på det centrala nervsystemet (CNS)

Ökad sedering kan förekomma vid samtidig användning av Baclofen Medical Valley och andra läkemedel med dämpande effekt på CNS, däribland andra muskelavslappande medel (t.ex. tizanidin), syntetiska opioider eller alkohol (se avsnitt Trafik).

Risken för andningsdepression är också högre. Utöver detta har även hypotoni rapporterats vid samtidig användning av morfin och intratekalt baklofen. Noggrann övervakning av andnings- och hjärtkärlfunktioner är avgörande, särskilt hos patienter med hjärtlungsjukdom och svag andningsmuskulatur.

Anestesimedel kan förstärka baklofens effekter på CNS och orsaka oönskade effekter såsom kramper.

Antidepressiva

Vid samtidig användning med tricykliska antidepressiva läkemedel kan effekten av Baclofen Medical Valley förstärkas, vilket kan leda till en uttalad muskelhypotoni.

Litium

Samtidig användning av peroralt Baclofen Medical Valley och litium resulterade i förvärrade hyperkinetiska symtom. Därför ska försiktighet iakttas vid samtidigt användning av Baclofen Medical Valley och litium.

Blodtryckssänkande läkemedel

Eftersom samtidig behandling med Baclofen Medical Valley och blodtryckssänkande läkemedel troligen kan framkalla blodtrycksfall, ska doseringen av blodtryckssänkande medel justeras.

Läkemedel med negativ effekt på njurfunktionen

Droger eller läkemedel som kan påverka njurfunktionen signifikant kan minska utsöndringen av baklofen med toxiska effekter som följd (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Det finns inte tillräckliga data från användning av baklofen under graviditet för att bedöma eventuell toxicitet. Baklofen passerar placenta. Det finns inte tillräckliga data om effekter i djurförsök för att bedöma eventuell toxicitet. Detta läkemedel ska användas under graviditet endast om den kliniska nyttan för den gravida kvinnan överväger risken för fostret.

Ett fall av misstänkta utsättningssymtom (generaliserade kramper) har rapporterats hos ett 1 vecka gammalt spädbarn vars moder hade använt baklofen under graviditeten. Kramperna svarade inte på standardbehandling med antiepileptika men avklingade inom 30 minuter efter att spädbarnet givits baklofen.

Baklofen utsöndras i bröstmjölk, men i så små mängder att inga oönskade effekter förväntas hos spädbarnet när modern använder terapeutiska doser av Baclofen Medical Valley.

Inga specifika data.

Baclofen Medical Valley kan vara associerat med yrsel, sedering, dåsighet och synstörningar (se avsnitt Biverkningar) med försämrad reaktionsförmåga som följd. Patienter som upplever sådana symtom ska rådas att inte framföra fordon eller använda maskiner.

Biverkningar förekommer huvudsakligen i början av behandlingen (t.ex. sedering och dåsighet), vid för snabb dosökning eller vid intag av höga doser. De är ofta övergående och kan lindras eller elimineras med dossänkning; de är sällan tillräckligt allvarliga för att det ska vara nödvändigt att sätta ut läkemedlet. Hos patienter med anamnes på psykiatrisk sjukdom eller kardiovaskulär sjukdom (t.ex. stroke), liksom hos äldre patienter, kan biverkningar bli allvarligare.

Sänkning av kramptröskeln och kramper kan förekomma, särskilt hos patienter med epilepsi.

Vissa patienter har uppvisat ökad muskelspasticitet som en paradoxal reaktion på läkemedlet.

Det är känt att många av de rapporterade biverkningarna är associerade med de underliggande tillstånden som behandlas.

Biverkningar (tabell 1) anges per frekvenskategori, den vanligaste först, enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

*        Fall av centralt sömnapnésyndrom har setts med baklofen i höga doser (≥100 mg) hos patienter som är alkoholberoende.

**      Utsättningssyndrom inklusive postnatala kramper hos nyfödda har också rapporterats efter intrauterin exponering av peroralt Baclofen Medical Valley.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Symtom

De mest framträdande symtomen är dämpning av centrala nervsystemet (sänkt medvetandegrad till koma) och andningsdepression.

Följande kan också förekomma: dåsighet, förvirring, agitation, hallucinationer, retrograd amnesi, EEG-förändringar (mönster av undertryckta stötar och trifasiska vågor), generaliserade kramper med tonisk-kloniska anfall, myoklonus, muskelsvaghet och hypotension, hyporeflexi eller t.o.m. areflexi, rabdomyolys, ackommodationsstörningar; både mios och mydriasis är möjliga utan reaktion på ljus. Illamående, kräkning, diarré, ökad salivutsöndring och tinnitus kan förekomma.

Vidare kan följande förekomma, även efter några dagar: hypotoni eller hypertoni, bradykardi, takykardi och perifer kärlvidgning. Hypotermi har observerats vid ett tillfälle.

Om andra substanser som dämpar det centrala nervsystemet har tagits samtidigt kan dessa förstärka effekten av baklofen.

Behandling

Det finns ingen specifik antidot mot baklofen.

Understödjande åtgärder och symtomatisk behandling ska sättas in vid komplikationer som hypotoni, hypertoni, kramper, magtarmrubbningar och andnings- eller kardiovaskulär depression.

Efter nedsväljning av en potentiellt toxisk mängd av Baclofen Medical Valley ska administrering av aktivt kol övervägas, särskilt kort efter intaget. Ventrikeltömning (t.ex. kräkning, ventrikelsköljning) ska övervägas i det enskilda fallet, i synnerhet inom den första timmen efter intag av en eventuellt livshotande överdos.

Hemodialys (ibland akut) kan vara till nytta vid allvarlig förgiftning som leder till njursvikt (se avsnitt Varningar och försiktighet). Vid kramper ska intravenöst diazepam administreras med försiktighet.

Baclofen Medical Valley är ett spasmolytikum med spinal angreppspunkt.

Baclofen Medical Valley hämmar monosynaptisk och polysynaptisk reflexöverföring, troligen via stimulering av GABA-β-receptorn, vilket minskar frisättningen av de excitatoriska aminosyrorna glutamat och aspartat.

Baclofen Medical Valley har ingen effekt på neuromuskulär transmission.

Baclofen Medical Valley har en antinociceptiv effekt, Vid neurologiska störningar associerade med spasticitet i skelettmusklerna har baklofen inte bara en gynnsam effekt på reflexmuskelkontraktioner utan medierar också en minskning av smärtsamma spasmer, automatismer och klonier.

Baklofen stimulerar magsyrasekretionen.

Absorption

Baklofen absorberas snabbt och fullständigt från magtarmkanalen.

Maximal koncentration (0,5 till 1,5 timmar efter administrering) och ytan under serumkoncentrationskurvan (AUC) förefaller generellt öka proportionellt med dosen.

Distribution

Distributionsvolymen för baklofen är 0,7 l/kg och bindningen till plasmaproteiner är cirka 30 %. I cerebrospinalvätska når den aktiva substansen koncentrationer som är cirka 8½ gånger lägre än i plasma.

Metabolism

Baklofen metaboliseras endast i mindre grad. Deaminering ger huvudmetaboliten, β-(p-klorfenyl)-4-hydroxismörsyra. Denna substans är farmakologiskt inaktiv.

Eliminering

Halveringstiden i elimineringsfasen i plasma är i genomsnitt 3 till 4 timmar.

Baklofen utsöndras huvudsakligen i oförändrad form. Inom 72 timmar utsöndras cirka 75 % via njurarna varav cirka 5 % i form av metaboliter. Återstoden av dosen (inklusive 5 % som metaboliter) utsöndras i feces.

Karakteristika hos patienter

Baklofens farmakokinetik hos äldre patienter är i princip densamma som hos yngre patienter.

Det finns inga prekliniska data av betydelse för förskrivaren utöver dem som beskrivs i produktresuméns övriga avsnitt.

Vid höga doser ökar baklofen incidensen av omfaloceles (navelbråck) hos råttfoster.

En dosrelaterad ökning av incidensen av ovarialcystor samt en mindre påtaglig ökning av förstorade och/eller hemorragiska binjurar har observerats hos honråttor som behandlats i 2 år. Inga teratogena effekter har noterats hos mus eller kanin. Den kliniska relevansen av dessa fynd är okänd.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 tablett 10 mg innehåller 10 mg baklofen per tablett.

1 tablett 25 mg innehåller 25 mg baklofen per tablett.

Förteckning över hjälpämnen

Mikrokristallin cellulosa (E460)

Majsstärkelse

Povidon

Magnesiumstearat (E470 b)

Ej relevant.

Hållbarhet

2 år.

Särskilda förvaringsanvisningar

Baclofen Medical Valley 10 mg

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Baclofen Medical Valley 25 mg

Förvaras vid högst 30 °C.

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Tabletter

Baclofen Medical Valley 10 mg

Vit, bikonvex, rund tablett med diameter 5,5 mm och en brytskåra på ena sidan.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Baclofen Medical Valley 25 mg

Vit, bikonvex, flat tablett med fasade kanter och diameter 8,1 mm samt en krysskåra på ena sidan.

Skåran är inte avsedd för delning av tabletten.