Indikationer
Säsongsbunden och perenn allergisk rinit samt vasomotorisk rinit.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Dosering
Individuell dosering som ska hållas så låg som möjligt.
Regelbunden behandling är väsentlig för att uppnå full terapeutisk effekt. Frånvaro av omedelbar effekt ska förklaras för patienten, eftersom maximal lindring eventuellt inte erhålls förrän efter tre till fyra dagars behandling.
Säsongsbunden och perenn allergisk rinit samt vasomotorisk rinit hos vuxna och ungdomar (över 12 år)
Initialt 2 sprayningar i vardera näsborren 1 gång dagligen, helst på morgonen.
Vid underhållsbehandling uttitreras lägsta effektiva dos i första hand genom minskning av dygnsdosen till 100 mikrogram per dygn (1 sprayning i vardera näsborren 1 gång dagligen). Därefter bör försök till ytterligare dosminskning ske och intermittent behandling kan prövas.
Vid säsongsbunden allergisk rinit hos pediatrisk population (barn från 8 år)
1 sprayning i vardera näsborren 1 gång dagligen, helst på morgonen. Högre doser bör ej ges.
Administreringssätt
Rinason är avsett endast för nasal användning. Kontakt med ögonen bör undvikas.
Skaka nässprayen före användning.
Förbered en ny flaska genom att pumpa 5 gånger i luften.
Om flaskan inte har använts på en vecka ska den förberedas med ett pumptryck.
Att använda nässprayen, täpp till den ena näsborren och placera näsapplikatorn i den andra näsborren. Rikta applikatorn bort från nässkiljeväggen. Spraya i näsborren under inandning och andas sedan ut genom munnen.
Näsapplikatorn ska torkas av efter varje användning. Rengör näsapplikatorn och skyddshatten med vatten en gång i veckan och låt delarna lufttorka i rumstemperatur.
Varningar och försiktighet
Lokala infektioner i näsan behandlas på sedvanligt sätt. Samtidig behandling med intranasalt flutikasonpropionat är inte kontraindicerat.
Försiktighet måste iakttas vid behandling av patienter som överförts från behandling med systemiskt verkande kortikosteroider till Rinason, särskilt om det kan antas att hypofysbinjurebarkfunktionen är störd.
Systempåverkan kan förekomma med nasala kortikosteroider, särskilt vid höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att denna påverkan uppträder vid intranasal behandling jämfört med när kortikosteroider ges peroralt och denna påverkan kan variera mellan patienter och för olika kortikosteroidpreparat. Eventuella systembiverkningar kan inkludera Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild, binjuresuppression, hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn).
Synrubbningar kan rapporteras vid systemisk och topikal användning av kortikosteroider. Om en patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningarbör man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar, såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topikala kortikosteroider.
Behandling med nasala kortikosteroider i doser som överstiger rekommenderade doser, kan leda till kliniskt betydelsefull binjurebarksuppression. Om det finns tecken på att högre doser än de rekommenderade har använts, bör tillägg av perorala kortikosteroider övervägas i samband med perioder av stress eller elektiv kirurgi (se avsnitt Farmakodynamik, data från studie med intranasalt flutikasonpropionat).
Effekten av Rinason kommer inte omedelbart utan full terapeutisk effekt uppnås först efter några dagars regelbunden användning.
Frånvaro av omedelbar effekt bör förklaras för patienten för att öka motivationen för regelbunden användning av preparatet. Behandlingen bör om möjligt insättas före den säsongsbundna allergenexpositionen. Kompletterande behandling kan ibland vara nödvändig för att kontrollera eventuella ögonsymtom, orsakade av allergin.
Även om Rinason kommer att kontrollera säsongsbunden allergisk rinit i de flesta fall, kan en onormalt hög koncentration av sommarens allergener i vissa fall kräva lämplig tilläggsbehandling.
Nässlemhinnan bör kontrolleras regelbundet (förslagsvis varje halvår) vid kontinuerlig långtidsbehandling.
Det har förekommit rapporter om kliniskt signifikanta interaktioner hos patienter som behandlas med flutikasonpropionat och den starka CYP3A4 hämmaren ritonavir, vilket resulterat i systemiska, kortikosteroida effekter inklusive Cushings syndrom och binjurebarksuppression. Ritonavir kan kraftigt förhöja plasmanivåerna av flutikasonpropionat. Samtidig användning ska därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för systembiverkningar av kortikosteroiden. Risken för systembiverkningar ökar också när flutikasonpropionat kombineras med andra potenta CYP3A-hämmare (se avsnitt Interaktioner).
Rinason innehåller bensalkoniumklorid. Bensalkoniumklorid kan orsaka irritation och svullnad inuti näsan, särskilt vid längre tids användning av läkemedlet.
Pediatrisk population
Till dess att större erfarenhet vunnits avrådes från kontinuerlig långtidsbehandling på barn med flutikasonpropionat.
Hämmad längdtillväxt har rapporterats hos barn som fått nasala kortikosteroider i rekommenderade doser. Regelbunden kontroll av längdtillväxt hos barn som står på långtidsbehandling med nasala kortikosteroider rekommenderas. Om längdtillväxten förlångsammas bör behandlingen omprövas för att om möjligen minska dosen nasala kortikosteroider till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll uppnås. Dessutom bör pediatrisk specialistkonsultation övervägas.
Interaktioner
Under normala förhållanden uppnås endast låga plasmakoncentrationer efter intranasalt administrerat flutikasonpropionat på grund av höggradig förstapassagemetabolism och högt systemiskt clearance genom metabolism av cytokrom P450 3A4 i tarm och lever. Betydelsefulla kliniska interaktioner är därför osannolika.
En interaktionsstudie i friska individer visade att ritonavir (ett höggradigt potent cytokrom P450 3A4 hämmande läkemedel) kraftigt ökade plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat, och som en följd av detta minskade serumkortisolkoncentrationen markant. Det har förekommit kliniskt signifikanta läkemedelsinteraktioner hos patienter som fått intranasalt eller inhalerat flutikasonpropionat tillsammans med ritonavir, med systemiska kortikosteroida effekter inklusive fall av Cushings syndrom och binjurebarksuppression som följd. Samtidig användning ska därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger riskerna för systembiverkningar av kortikosteroiden.
I en liten studie på friska frivilliga visades att den något mindre potenta cytokrom CYP 3A4-hämmaren, ketokonazol ökade expositionen med 150 % efter en singeldos med oralt inhalerat flutikasonpropionat. Som en följd av detta sågs en markant minskning av plasmakortisol jämfört med enbart flutikasonpropionat.
Samtidig behandling med andra potenta CYP3A-hämmare såsom läkemedel som innehåller itrakonazol och kobicistat förväntas också öka den systemiska expositionen för flutikasonpropionat och risken för systembiverkningar. Kombinationen ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider och om så är fallet ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider.
Försiktighet bör därför iakttas och långtidsbehandling med denna typ av läkemedel bör om möjligt undvikas. Studier har även visat att erytromycin ger en försumbar ökning av systemexpositionen för flutikasonpropionat utan någon nämnvärd minskning av serumkortisolkoncentrationen.
Graviditet
Det finns otillräckligt stöd för säkerheten av flutikasonpropionat under graviditet. I reproduktionsstudier på djur har oönskade effekter som är typiska för potenta kortikosteroider endast observerats vid höga systemiska exponeringar. Direkt nasal administrering ger endast en minimal systemisk exponering.
Under graviditet bör Rinason ges först då nyttan för mamman överväger de tänkbara riskerna för fostret. Lägsta effektiva dos av flutikasonpropionat ska eftersträvas.
Amning
Utsöndring av flutikasonpropionat i bröstmjölk hos människa har inte studerats. Vid mätbara plasmanivåer hos digivande råttor efter subkutan administrering fanns även indikationer på flutikasonpropionat i mjölken. Efter intranasal administrering av flutikasonpropionat till patienter i rekommenderade doser förväntas dock plasmanivåerna vara låga.
Mammans behov av behandling med Rinason och fördelarna med amning måste vägas mot de potentiella riskerna för barnet.
Trafik
Specifika studier över om Rinason påverkar förmågan att köra bil eller handha maskiner saknas. Det är dock osannolikt att flutikasonpropionat har någon sådan påverkan.
Biverkningar
Biverkningarna är klassificerade efter organsystem och enligt följande frekvenser:
Mycket vanliga ≥1/10
Vanliga ≥1/100, <1/10
Mindre vanliga >1/1000, <1/100
Mycket sällsynta <1/10 000
Ingen känd frekvens kan inte beräknas från tillgängliga data
Mycket vanliga och vanliga biverkningar har hämtats från kliniska prövningar. Incidensen för placebo togs inte med i beräkningen. Mycket sällsynta biverkningar har hämtats från spontant rapporterade fall efter marknadsgodkännande.
|
Organsystem |
Mycket vanliga |
Vanliga |
Mycket sällsynta |
Ingen känd frekvens |
|
Immunsystemet |
|
|
Överkänslighetsreaktioner i form av: kutana överkänslighetsreaktioner, angioödem (huvudsakligen i ansikte, munhåla och svalg), bronkospasm, anafylaxi/anafylaktiska reaktioner |
|
|
Centrala och perifera nervsystemet |
|
Huvudvärk, obehaglig lukt och smak |
|
|
|
Ögon |
|
|
Glaukom, förhöjt intraokulärt tryck, katarakt |
Dimsyn (se även avsnitt Varningar och försiktighet) |
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
Hemorragisk nässekretion |
Irritation och/eller torrhet i näsa och svalg |
Nässeptumperforation |
Sår i näsan |
Nysningar kan inträffa omedelbart efter sprayning. Nasalt applicerade steroider kan smaka och lukta obehagligt. Orsaken kan vara den bakomliggande sjukdomen eller läkemedlets egenskaper.
I mycket sällsynta fall har vid användning av nasalt applicerade steroider förekommit slemhinneulcerationer respektive nässeptumperforation. Orsaken till dessa biverkningar (steroiden, den bakomliggande sjukdomen eller andra faktorer) är oklar.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Överdosering
Inga rapporter om akut eller kronisk överdosering av flutikasonpropionat finns tillgängliga. Hos friska frivilliga påvisades ingen effekt på hypotalamus-hypofys-binjurebarkfunktionen (HPA-axeln) efter administrering 2 mg flutikasonpropionat intranasalt 2 gånger dagligen under 7 dagar.
Intag av doser högre än vad som rekommenderas under en lång tid, kan leda till tillfällig binjurebarksuppression. Om överdosering skett med flutikasonpropionat kan behandling med flutikasonpropionat fortsätta i lämplig dos för symtomkontroll.
Farmakodynamik
Verkningsmekanism
Detta läkemedel innehåller flutikasonpropionat, en glukokortikoid för lokalbehandling av riniter. Med flutikasonpropionat nässpray utnyttjas steroidens antiinflammatoriska effekt direkt på den affekterade slemhinnan. Marginalen mellan terapeutisk dos och den dos som ger binjurebarksuppression är bred.
Klinisk effekt och säkerhet
Multipla randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade kliniska prövningar utfördes för att undersöka användningen av nässpray med flutikasonpropionat (200 mikrogram en gång dagligen) hos vuxna patienter med säsongsbunden allergisk rinit eller perenn allergisk rinit. Två studier undersökte specifikt sinusobehag och tryck i samband med nästäppa orsakad av allergisk rinit hos patienter ≥ 12 år. Studierna påvisade minskning av sinussmärta och tryckvärden med -32,0 (2,77) för nässpray med flutikasonpropionat (FPNS) och -21,9 (2,83) för placebo under den andra veckan (p = 0,011) i GSK-studie FNM40184, 2005; -35,4 (2,60) för FPNS och -26,5 för placebo (2,70) under den andra veckan (p=0.023) i GSK-studie FNM40185, 2006.
Pediatrisk population
I en 12-månaders randomiserad dubbelblind, placebokontrollerad tillväxtstudie med parallella grupper förpubertala barn i åldern 3-9 år (56 patienter fick intranasalt flutikasonpropionat och 52 placebo) kunde ingen statistiskt signifikant skillnad i längdtillväxt observeras hos dem som fick intranasalt flutikasonpropionat (nässpray 200 mikrogram per dag) jämfört med placebo. Den beräknade längdtillväxten efter ett års behandling var 6,20 cm/år (SE=0,23) i placebogruppen och 5,99 cm/år i flutikasonpropionatgruppen; i medeltal var skillnaden i tillväxt mellan behandlingarna efter ett år 0,20 cm/år (SE=0,28, 95 % KI= -0,35, 0,76). Inga tecken på kliniskt relevant påverkan på binjurebarkfunktion eller bentäthet observerades, utvärderad efter 12-timmars urinkortisolutsöndring respektive densitometri.
Farmakokinetik
Absorption
Mätbara plasmakoncentrationer kan normalt ej iakttagas vid kliniskt bruk.
Metabolism
Flutikasonpropionat har låg oral biotillgänglighet, delvis beroende på höggradig förstapassagemetabolism.
Eliminering
Efter oral tillförsel utsöndras cirka 95 % via feces, 70 % som aktiv substans och 20 % som huvudmetabolit.
Efter intravenös administrering är plasmahalveringstiden cirka 3 timmar
Prekliniska uppgifter
I toxikologiska tester med upprepade doser och i reproduktionstoxikologiska studier har klasseffekter typiska för potenta kortikosteroider påvisats vid doser som överstiger rekommenderade nivåer.
Flutikasonpropionat har ingen mutagen aktivitet in vitro och in vivo och visade ingen karcinogen potential hos gnagare. I djurmodeller har man inte funnit någon vävnadsirritation eller sensibiliserande effekt.
Innehåll
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje dos innehåller 50 mikrogram flutikasonpropionat.
Hjälpämne med känd effekt: bensalkoniumklorid.
Detta läkemedel innehåller 20 mikrogram bensalkoniumklorid i en dos spraylösning.
Förteckning över hjälpämnen
Bensalkoniumklorid
Glukos
Mikrokristallin cellulosa (E460i)
Karmellosnatrium (E466)
Fenyletylalkohol
Polysorbat 80
Vatten
Miljöpåverkan
Miljöinformationen för flutikasonpropionat är framtagen av företaget GlaxoSmithKline för Flutide®, Flutide® Diskus®, Flutide® Evohaler®, Flutide® Nasal, Flutivate®, Seretide® Diskus®, Seretide® Diskus® forte, Seretide® Diskus® mite, Seretide® Evohaler®, Seretide® Evohaler® forte, Seretide® Evohaler® mite, Viani Diskus, Viani Diskus forte, Viani Diskus mite, Viani Evohaler, Viani Evohaler forte, Viani Evohaler mite
Miljörisk:
Användning av flutikasonpropionat har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning:
Flutikasonpropionat är potentiellt persistent.
Bioackumulering:
Flutikasonpropionat har låg potential att bioackumuleras.
Läs mer
Detaljerad miljöinformation
Environmental Risk Classification
Predicted Environmental Concentration (PEC)
PEC is calculated according to the following formula:
PEC (µg/L) = (A*109*(100-R))/(365*P*V*D*100)=1.37*10-6*A(100-R)
PEC = 1.6 x 10-3 μg/L
Where:
A = 11.6695 kg (total sold amount API in Sweden year 2021, data from IQVIA).
R = 0% removal rate (conservatively, it has been assumed there is no loss by adsorption to sludge particles, by volatilization, hydrolysis or biodegradation).
P = number of inhabitants in Sweden = 10*106
V (L/day) = volume of wastewater per capita and day = 200 (ECHA default) (Reference 1)
D = factor for dilution of wastewater by surface water flow = 10 (ECHA default) (Reference 1)
Predicted No Effect Concentration (PNEC)
Ecotoxicological studies
Algae:
No data
Water flea (Daphnia magna):
Acute toxicity
EC50 48 h (immobility) > 500µg/L (TAD 3.11/OECD 202) (Reference 3)
Chronic toxicity
No data
Fish (Pimephales promelas):
Acute toxicity
No data
Chronic toxicity
LOEC 116 days > 0.58 μg/L (OECD 210/234) (Reference 9)
NOEC = 0.58 μg/L
Other ecotoxicity data:
Microorganisms in activated sludge:
EC50 3 h (inhibition) > 1,000,000 µg/L @ 3 hrs (OECD 209) (Reference 4)
Earthworm (Eisenia foetida):
LC50 28 days (lethality) > 1000 mg/kg (TAD 4.12) (Reference 8)
PNEC = 0.58/10 = 0.058 μg/L
PNEC (μg/L) = lowest NOEC/10, where 10 is the assessment factor applied for one long-term NOECs but where there is a high degree of confidence that the dataset includes the most sensitive species (fish) and addresses the specific mode of action (endocrine activity). On this basis the NOEC for fish has been used in the calculation.
PNEC Justification
According to the European Medicines Agency guideline on environmental risk assessment of medicinal products (EMA/CHMP/SWP/4447/00), use of Fluticasone propionate is unlikely to represent a risk for the environment, because the predicted environmental concentration (PEC) is below the action limit 0.01 μg/L.
However, Fluticasone propionate is a glucocorticoid and, as such, is considered as a potential endocrine active substance. Fluticasone propionate is a generic drug but the related compound Fluticasone furoate (exclusive GSK pharmaceutical) was investigated for potential endocrine activity in an appropriate chronic vertebrate test system with relevant end points. Accordingly, GSK has conducted a fish early life-stage test, as per OECD 210, as a range-finder to set concentrations for an extended early life-stage test, exposing newly fertilised embryos until they reached sexual maturity (OECD 234). This study concluded that no statistically significant effects were observed between the controls and any of the test concentrations in terms of hatching success, post-hatch survival, growth, spawning ability or secondary sexual characteristics. Due to the mode of action of fluticasone furoate and its potential to act as an endocrine active substance there is a high degree of confidence that fish is the most sensitive species and on that basis there is a strong justification for applying an AF of 10 (Reference 1).
Proposed Read across between Fluticasone furoate and Fluticasone propionate
While these are distinct molecules there is nevertheless an appreciable similarity between the structural and physicochemical properties of both substances which warrants consideration when evaluating the suitability of a read across – see Table 1. Structurally, these compounds are similar and share many physiochemical properties. They differ only in the nature of the 17-α ester, having either a propionate or a furoate ester. It has been recognised that it is this ester that is important in determining activity at the glucocorticoid receptor. EC50 values for glucocorticoid receptor binding of fluticasone propionate and fluticasone furoate have been reported to be 1775 and 2989 respectively, which demonstrate while values are within the same order of magnitude, fluticasone furoate binds with greater affinity (Reference 11). The log kow values for both compounds are almost identical (2.78 and 2.61 for fluticasone propionate and fluticasone furoate, respectively) indicating uptake in the fish would be very similar.
In a GSK Non-Clinical studies a comparison of the in vitro pharmacology of fluticasone propionate and fluticasone furoate, in a number of assays, has been reported and the EC50 values shown to be in the same order of magnitude. In mammalian reproduction studies, although, different routes of exposure were used (subcutaneous and inhalation), both compounds show responses, in general, between 50-100 µg/kg/day dose ranges. However, NOAEL values were not provided for all studies to make more detailed comparisons.
To provide additional rational, for the testing of one compound, both compounds have been run through ECOSAR to derive QSAR data for ecotoxicological species. The data generated show a high similarity in the predicted effect concentrations between the two compounds, for common species used in ecotoxicology. While ECOSAR, of itself, is not sufficient support in favour of read across, it nonetheless indicates there are structural motifs and similarities between the two compounds which suggest that the rationale underpinning read across is not without foundation.
From the scientific peer-reviewed literature, Kugathas et al. (Reference 10) have shown, in vitro and in vivo, for a selected number of glucocorticoids, similar responses in fish in terms of plasma glucose concentrations and anti-inflammatory responses, with effect concentrations being as low as 0.1 µg/L. Currently, the PEC values based on IMS 2015 for Fluticasone furoate (0.00013 µg/L) and Fluticasone propionate (0.004 µg/L) in the European Union are known to be less than the action limit (0.01 µg/L) for both compounds.
In summary, both Fluticasone furoate and Fluticasone propionate have similarities in their structures and in their physiochemical properties. In vivo and in vitro responses are in the same order of magnitude, as are the predicted effect concentrations for ecotoxicity species. Findings in the published literature, testing nine of the most commonly synthetic glucocorticoids prescribed in the UK in 2006, have shown EC50 glucocorticoid receptor binding values within an order of magnitude, with Fluticasone furoate displaying greater receptor affinity. Importantly, the enhanced receptor sensitivity of Fluticasone furoate compared with Fluticasone propionate represents a more conservative endpoint for assessing environmental protection whilst minimizing additional testing on vertebrates. Accordingly, it is concluded that the results of the Fluticasone furoate extended life cycle fish study are applicable to the assessment of Fluticasone propionate.
Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)
PEC/PNEC = 1.6 x10-3 /0.0058 = 0.28, i.e. ≤ 0.1 PEC/PNEC ≤ 1 which justifies the phrase “Use of fluticasone propionate has been considered to result in insignificant environmental risk.”
Degradation
Biotic degradation
Ready degradability:
< 1.50% degradation in 28 days (TAD 3.11) (Reference 6)
Inherent degradability:
No Data
Soil Metabolism:
9-50% degradation in 64 days (OECD 307) (Reference 7)
Abiotic degradation
Hydrolysis:
No data
Photolysis:
No data
Justification of chosen degradation phrase:
Fluticasone propionate is not readily degradable or inherently degradable but it is slowly degraded in soil. The phrase "fluticasone propionate is potentially persistent" is thus chosen.
Bioaccumulation
Partitioning coefficent:
Log Kow = 2.80 at pH 7 (TAD 3.02). (Reference 5)
Justification of chosen bioaccumulation phrase:
Since log Kow < 4 at pH 7, the substance has a low potential for bioaccumulation.
Excretion (metabolism)
Fluticasone propionate does not persist in any tissue, and does not bind to melanin. The major route of metabolism is hydrolysis of the S-fluoromethyl carbothioate group, to yield a carboxylic acid (GR36264), which has very weak glucocorticoid or anti‑inflammatory activity. In all test animal species, the route of excretion of radioactivity is independent of the route of administration of radiolabelled fluticasone propionate. Excretion is predominantly faecal and is essentially complete within 48 hours.
In man too, metabolic clearance is extensive, and elimination is consequently rapid. Thus drug entering the systemic circulation via the skin, will be rapidly inactivated. Oral bioavailability approaches zero, due to poor absorption and extensive first‑pass metabolism. Therefore systemic exposure to any ingestion of the topical formulation will be low (Reference 2).
PBT/vPvB assessment
Fluticasone propionate does not fulfil the criteria for PBT and/or vPvB
All three properties i.e. 'P', 'B' and 'T' are required in order to classify a compound as PBT (Reference 1). Fluticasone propionate does not fulfil the criteria for PBT and/or vBvP based on log Pow < 4.
Please, also see Safety data sheets on http://www.msds-gsk.com/ExtMSDSlist.asp.
References
-
ECHA, European Chemicals Agency. 2008 Guidance on information requirements and chemical safety assessment.
-
Pharmacokinetic properties: Metabolism and Elimination. Summary of Product Characteristics Cutivate Cream (fluticasone propionate). GlaxoSmithKline, May 2012.
-
LeLievre MK. Fluticasone propionate: Acute Toxicity to Daphnids. (Daphnia pulex) Under Static Conditions. Report No. 91-10-3943. Springborn Laboratories inc., February 1993.
-
Hartley DA. Fluticasone propionate: Activated Sludge Respiration Inhibition. Report No. 91-7-3824. Springborn Laboratories inc., November 1991.
-
Hartley DA. Fluticasone propionate: Determination of the n‑Octanol‑Water Partition Coefficient. Report No. 9‑19‑3927. Springborn Laboratories inc., December 1992.
-
Weeden DM. Fluticasone propionate: Aerobic Biodegradation in Water. Report No. 9‑28‑4382. Springborn Laboratories inc. August 1994.
-
Carter JN. CCl18781: Aerobic Biodegradation i Soil. Report No. GXO 509/931840. Huntington Research Centre, December 1993.
-
Carter JN. CCl18781: 28-Day Subacute Toxicity to the Earthworm. Report No. GXO 506/931457. Huntington Research Centre, January 1994.
-
GlaxoSmithKline Report Number 2016N274822_00. Fluticasone Furoate: Extended Fish Early Life Stage Test (Pimephales promelas) March 2016
-
Kugathas S, Sumpter JP. Synthetic glucocorticoids in the environment: first results on their potential impacts on fish. Environ Sci Technol, 2011, 45: 2377-2383.
-
GlaxoSmithKline Report Number SR2006/00001/01. The in vitro pharmacology of GW685698X, a potent and selective Glucocorticoid Receptor agonist. March 2006.
Table 1 Comparison of fluticasone propionate with fluticasone furoate
Hållbarhet, förvaring och hantering
Hållbarhet
Oöppnad flaska: 30 månader
Öppnad flaska: 3 månader
Särskilda förvaringsanvisningar
Får ej frysas.
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.