Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Zalviso

Läkemedlet är narkotikaklassatReceptstatusFörmånsstatus
Grunenthal Sweden

Resoriblett, sublingual 15 mikrog
(Tillhandahålls för närvarande ej) (orangefärgad med flata sidor och rundade kanter, 3 mm i diameter)

narkotikaindikation Beroendeframkallande medel.
Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Särskild receptblankett krävs

Opioidanalgetikum

Aktiv substans:
ATC-kod: N01AH03
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: Mars 2016.

Indikationer

Zalviso är avsett för behandling av akut, måttlig till svår, postoperativ smärta hos vuxna patienter.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

  • Signifikant andningsdepression.

Dosering

Zalviso får endast administreras i sjukhusregi. Zalviso får endast ordineras av läkare med erfarenhet av hantering av opioidbehandling, i synnerhet av biverkningar av opioider såsom andningsdepression (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Dosering


Zalviso sublinguala resoribletter är avsedda att självadministreras av patienten som svar på smärta med hjälp av Zalviso administreringsenhet. Zalviso administreringsenhet är utformad för att administrera en enskild sublingual resoriblett med 15 mikrogram sufentanil på en patientkontrollerad vid behovs-basis, med ett minimi-interval på 20 minuter (blockeringsintervall) mellan doserna, under en period på upp till 72 timmar, vilket är den maximala rekommenderade behandlingstiden. Se avsnittet ”Administreringssätt”.



Äldre 


Inga studier av särskilda populationer för användning av sufentanil sublinguala resoribletter till äldre har utförts. I de kliniska studierna var cirka 30 % av de rekryterade patienterna i åldern 65-75 år. Säkerhet och effekt hos äldre personer var jämförbar med vad som sågs hos yngre vuxna (se avsnitt Farmakokinetik).


Nedsatt lever- eller njurfunktion


Inga studier av särskilda populationer för användning av sufentanil sublinguala resoribletter till patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion har utförts. Endast begränsade data finns tillgängliga från användning av sufentanil till dessa patienter. Zalviso ska ges med försiktighet till patienter med måttligt till svårt nedsatt leverfunktion eller svårt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Pediatrisk population


Säkerhet och effekt för Zalviso för barn under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.


Administreringssätt


Endast för sublingual användning.


Zalviso sublinguala resoribletter är avsedda för självadministrering med hjälp av Zalviso administreringsenhet, som endast ska aktiveras av patienten som svar på smärta (se avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring).


Den dispenserade sublinguala resoribletten ska lösas upp under tungan och får inte krossas, tuggas eller sväljas. Patienterna får inte äta eller dricka och ska tala så lite som möjligt under 10 minuter efter varje dos av Zalviso.

Den maximala mängden sublingualt sufentanil som kan administreras med Zalviso administreringsenhet under en timme är 45 mikrogram (3 doser).


Om patienten kontinuerligt tar maximal dos, räcker en patron i 13 timmar och 20 minuter. Vid behov kan ytterligare Zalviso-patroner användas.


Anvisningar för förberedelse och hantering av Zalviso administreringsenhet före administrering finns i avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring.

Varningar och försiktighet

Andningsdepression


Sufentanil kan orsaka andningsdepression, och graden/svårighetsgraden av denna är dosrelaterad. De respiratoriska effekterna av sufentanil måste bedömas genom klinisk monitorering av t.ex. andningsfrekvens, sederingsnivå och syrgasmättnad. Risken är särskilt hög för patienter med nedsatt andningsfunktion eller minskad andningsreserv. Andningsdepression orsakad av sufentanil kan hävas med opioidantagonister. Det kan krävas upprepade administreringar av antagonist, eftersom durationen av andningsdepressionen kan vara längre än effektdurationen för antagonisten (se avsnitt Överdosering)


Intrakraniellt tryck


Sufentanil ska användas med försiktighet till patienter som kan vara särskilt känsliga för CO2-retentionseffekter på hjärnan, t.ex. patienter med tecken på förhöjt intrakraniellt tryck eller nedsatt medvetandegrad. Sufentanil kan dölja det kliniska förloppet hos patienter med skallskada. Sufentanil ska användas med försiktighet till patienter med hjärntumörer.


Kardiovaskulära effekter


Sufentanil kan ge bradykardi. Det ska därför användas med försiktighet till patienter med tidigare eller befintliga bradyarytmier.

Sufentanil kan orsaka hypotoni, speciellt hos hypovolemiska patienter. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att upprätthålla ett stabilt arteriellt tryck.


Nedsatt lever- eller njurfunktion


Sufentanil metaboliseras huvudsakligen i levern och utsöndras i urin och faeces. Effektdurationen kan vara förlängd hos patienter med svårt nedsatt lever- och njurfunktion. Endast begränsade data finns tillgängliga från användning av Zalviso till dessa patienter. Patienter med måttligt till svårt nedsatt leverfunktion eller svårt nedsatt njurfunktion bör övervakas noggrant med avseende på symtom på överdosering av sufentanil (se avsnitt Överdosering).


Missbrukspotential och tolerans


Sufentanil har potential för missbruk. Detta bör beaktas vid ordination eller administrering av sufentanil när det finns oro för en förhöjd risk för felaktig användning, missbruk eller avsteg från dos.


Patienter som står på kronisk opioidbehandling eller opioidberoende missbrukare kan kräva högre analgetiska doser än Zalviso administreringsenhet kan administrera.


Gastrointestinala effekter

Eftersom sufentanil är en μ-opioidreceptoragonist kan det bromsa den gastrointestinala motiliteten. Därför ska Zalviso användas med försiktighet till patienter med risk för ileus.


Eftersom sufentanil är en μ-opioidreceptoragonist kan det orsaka spasm i Oddis sfinkter. Därför ska Zalviso användas med försiktighet till patienter med gallvägssjukdom, inklusive akut pankreatit.


Övriga


Innan läkemedlet används måste sjukvårdspersonalen kontrollera att patienterna har fått adekvata instruktioner för användning av Zalviso administreringsenhet för att självadministrera resoribletter vid behov för att hantera sin postoperativa smärta. Endast patienter som kan förstå och följa instruktionerna för användning av administreringsenheten får använda Zalviso. Sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till patientens förmåga att använda enheten på korrekt sätt (t.ex. syn och kognitiv förmåga).


Hjälpämnen


Zalviso sublinguala resoribletter innehåller azofärgämnet para-orange aluminiumlack (E110), som kan ge allergiska reaktioner.

Interaktioner

Interaktion med cytokrom P-450-isoenzymet 3A4


Sufentanil metaboliseras huvudsakligen av det humana cytokrom P-450-isoenzymet 3A4. Ketokonazol, en potent CYP3A4-hämmare, kan avsevärt öka den systemiska exponeringen för sublingualt sufentanil (de maximala plasmanivåerna (Cmax) ökar med 19 %, den totala exponeringen för den aktiva substansen (AUC) ökar med 77 %) och förlänga tiden till maximal koncentration med 41 %. Liknande effekter kan inte uteslutas med andra potenta CYP3A4-hämmare (t.ex. itrakonazol, ritonavir). Varje förändring av effekt/tolerabilitet kopplad till den ökade exponeringen skulle i praktiken kompenseras av en ändrad doseringsfrekvens (se avsnitt Dosering).


CNS-dämpande medel


Samtidig användning av CNS-dämpande medel, inklusive barbiturater, bensodiazepiner, neuroleptika eller andra opioider, halogengaser eller andra icke-selektiva CNS-dämpande medel (t.ex. alkohol), kan förstärka andningsdepressionen.


Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare)


Generellt sett rekommenderas utsättning av MAO-hämmare 2 veckor före behandling med Zalviso, eftersom allvarlig och oförutsägbar potentiering av MAO-hämmare har rapporterats med opioidanalgetika.


Övriga


Interaktion med andra sublingualt administrerade läkemedel eller läkemedel som är avsedda att spädas ut/utöva en effekt i munhålan har inte utvärderats och samtidig administrering bör undvikas.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.


Det finns inte tillräckligt med data från användning av sufentanil under graviditet hos människa för att utvärdera dess potentiellt skadliga effekter. Det finns för närvarande inga indikationer på att användning av sufentanil under graviditeten skulle öka risken för kongentiala missbildningar.

Sufentanil passerar placentan.

Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter).


Zalviso rekommenderas inte under graviditet och till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  III.

Sufentanil utsöndras i bröstmjölk när det ges intravenöst; därför rekommenderas försiktighet när Zalviso ges till ammande kvinnor. Amning rekommenderas inte när sufentanil administreras, på grund av risken för opioideffekter eller toxicitet hos ammade nyfödda/spädbarn (se Överdosering).

Fertilitet

Det finns inga data om effekterna av sufentanil på fertiliteten hos kvinnor eller män.

Trafik

Sufentanil har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienterna bör avrådas från att framföra fordon eller använda maskiner om de drabbas av somnolens, yrsel eller synstörningar medan de tar Zalviso eller efter behandlingen. Patienterna får endast framföra fordon och använda maskiner om tillräcklig tid har förflutit sedan den sista administreringen av Zalviso.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen


Den allvarligaste biverkningen av sufentanil är andningsdepression, som kan leda till apné och andningsstillestånd (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Baserat på kombinerade säkerhetsdata från de kliniska studierna var illamående och kräkningar de mest frekvent rapporterade biverkningarna (frekvens ≥1/10).


Tabell över biverkningar


De biverkningar som, antingen i kliniska studier eller efter lansering, har identifierats med andra läkemedel som innehåller sufentanil sammanfattas i nedanstående tabell. Frekvenserna är definierade enligt följande:

Mycket vanliga

≥1/10

Vanliga

≥1/100, <1/10

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta

<1/10 000

Ingen känd frekvens

Kan inte beräknas från tillgängliga data


MedDRA-klassifice-
ring av organsystem

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Ingen känd frekvens

Immunsystemet



Överkänslighet*

Anafylaktisk chock

Psykiska störningar


Förvirringstillstånd

Apati*

Nervositet*


Centrala och perifera nervsystemet


Yrsel

Huvudvärk

Sedering

Somnolens

Parestesi

Ataxi*

Dystoni*

Hyperreflexi*

Kramper

Koma

Ögon



Synstörningar

Mios

Hjärtat


Höjd hjärtfrekvens

Sänkt hjärtfrekvens*


Blodkärl


Höjt blodtryck

Sänkt blodtryck



Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum


Andningsdepression

Apné

Andningsstillestånd

Magtarmkanalen

Illamående

Kräkningar

Förstoppning

Dyspepsi

Muntorrhet


Hud och subkutan vävnad


Klåda

Hyperhidros

Hudutslag

Torr hud*

Erytem

Muskuloskeletala systemet och bindväv


Ofrivilliga muskelspasmer

Muskelryckningar*



Njurar och urinvägar


Urinretention



Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-
stället

Feber


Frossbrytningar

Asteni

Abstinenssyndrom

* se ”Beskrivning av utvalda biverkningar”


Beskrivning av utvalda biverkningar


Efter långvarig användning av andra substanser med μ-opioidreceptoraktivitet sågs abstinenssymptom efter abrupta avbrott av behandlingen.


Vissa biverkningar observerades inte i de kliniska studierna med Zalviso. Frekvenserna för dessa fastställdes baserat på data från intravenös administrering av sufentanil: vanliga – muskelryckningar; mindre vanliga – överkänslighet, apati, nervositet, ataxi, dystoni, hyperreflexi, sänkt hjärtfrekvens och torr hud.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Tecken och symtom


Överdosering av sufentanil manifesterar sig som en intensifiering av de farmakologiska effekterna. Beroende på individuell känslighet avgörs den kliniska bilden av graden av andningsdepression. Denna kan variera från hypoventilation till andningsstillestånd. Andra symtom som kan förekomma är medvetslöshet, koma, kardiovaskulär chock och muskelstelhet.


Behandling


Behandlingen av överdosering bör fokusera på behandling av symtomen på μ-opioidreceptoragonism inklusive administrering av syrgas. Man bör främst vara uppmärksam på obstruktion av luftvägarna och behovet av assisterad eller kontrollerad andning.

En opiatantagonist (t.ex. naloxon) ska administreras i händelse av andningsdepression. Detta utesluter inte mer direkta motåtgärder. Man måste ta hänsyn till att opiatantagonisten har kortare effektduration än sufentanil. I detta fall kan opioidantagonisten administreras vid upprepade tillfällen eller genom infusion.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism


Sufentanil är en syntetisk, potent opioid med starkt selektiv bindning till μ-opioidreceptorer. Sufentanil fungerar som en fullständig agonist på μ-opioidreceptorer.

Sufentanil inducerar inte någon histaminfrisättning. Alla effekter av sufentanil kan omedelbart och fullständigt blockeras genom administrering av en specifik antagonist, såsom naloxon.


Primära farmakodynamiska effekter


Smärtlindring:


Den smärtlindring som sufentanil ger tros vara medierad av en aktivering av μ-opioidreceptorer, främst inom CNS, vilket får effekt på processer som påverkar både upplevelsen av och reaktionen på smärta. Hos människor är potensen 7 till 10 gånger högre än för fentanyl och 500 till 1 000 gånger högre än för morfin (oralt). Den höga lipofiliciteten hos sufentanil gör det möjligt att administrera det sublingualt och uppnå en snabbt insättande analgetisk effekt.


Sekundära farmakodynamiska effekter


Andningsdepression


Sufentanil kan orsaka andningsdepression (se avsnitt Varningar och försiktighet) och undertrycker också hostreflexen.


Andra CNS-effekter:


Det är känt att höga doser av intravenöst administrerat sufentanil kan orsaka muskelstelhet, troligen som en följd av en effekt på substantia nigra och striatum. Hypnotisk effekt kan påvisas genom EEG-förändringar.


Gastrointestinala effekter


Analgetiska plasmakoncentrationer av sufentanil kan framkalla illamående och kräkning genom irritation av kemoreceptortriggerzonen.

De gastrointestinala effekterna av sufentanil innefattar nedsatt propulsiv motilitet, minskad sekretion och ökad muskeltonus (upp till spasmer) i sfinktrarna i mag-tarmkanalen (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Kardiovaskulära effekter


Låga doser av intravenöst sufentanil associerade med troligtvis vagal (kolinerg) aktivitet orsakar lätt bradykardi och lätt sänkt systemisk vaskulär resistens utan signifikant sänkning av blodtrycket (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Kardiovaskulär stabilitet är också en följd av minimala effekter på hjärtats preload, hjärtats slagvolym och myokardiets syreförbrukning. Inga direkta effekter av sufentanil på myokardiefunktionen observerades.


Klinisk effekt och säkerhet


Smärtlindring:


Effekten av Zalviso för patientkontrollerad smärtlindring visades i 3 kliniska fas III-studier på akut postoperativ nociceptiv och visceral smärta (postoperativ smärta efter större bukkirurgi eller ortopedisk kirurgi): 2 studier var dubbelblinda, placebokontrollerade (Zalviso N = 430 patienter; placebo N = 161 patienter) och 1 var en öppen studie med aktiv kontroll (Zalviso N = 177 patienter; morfin N = 180 patienter).


Patienterna behandlades med en doseringsregim med 15 mikrogram sufentanil sublingualt vid behov, med minst 20 minuters blockeringsintervall, under en period på 72 timmar.


Överlägsenhet jämfört med placebo visades i de placebokontrollerade fas III-studierna för det primära effektmåttet tidsvägd summa av skillnaden i smärtintensitet från baseline under 48 timmar (SPID48, p ≤0,001) och de sekundära effektmåtten tidsvägd SPID (p ≤0,004), total smärtlindring (TOTPAR; p ≤0,004) och patienternas övergripande bedömning (p ≤0,007) under 24, 48 och 72 timmar. Efter 48 timmar hade mer än hälften av patienterna i Zalviso-gruppen i dessa studier en relevant smärtreduktion (30 % responderfrekvens) (visceral smärta 60 %, nociceptiv smärta 54,9 %).


En signifikant högre andel av patienterna (78,5 %) bedömde metoden för smärtkontroll såsom ”bra” eller ”utmärkt” med Zalviso än med metoden med intravenös patientkontrollerad smärtlindring med morfin (65,5 %) (primärt effektmått efter 48 timmar; p = 0,007). I samtliga 3 fas III-studier rapporterade patienterna en kliniskt betydelsefull smärtlindring inom den första behandlingstimmen med Zalviso (en skillnad i smärtintensitet mellan baseline och totalt smärtsvar >1 NRS). Zalviso ansågs också lättare att använda av sjukvårdspersonalen (p = 0,017).


Som visades i studien med aktiv kontroll var den genomsnittliga tiden mellan Zalviso-doserna ungefär dubbelt så lång som med intravenös patientkontrollerad smärtlindring med morfin (cirka 80 minuter jämfört med cirka 45 minuter) under de första 48 timmarna.

Patienter som behandlades med Zalviso i 48–72 timmar i de tre kontrollerade studierna använde ett brett intervall av de tillgängliga 216 doserna, med ett medelvärde på 49 doser/patient (intervall 8–153 doser) varvid majoriteten av patienterna (69,7 %) använde 24–72 doser.


Andningsdepression


Analgetiska doser av Zalviso gav andningsdepressiva effekter hos vissa patienter i de kliniska studierna. I fas III-studien med aktiv kontroll sågs en sänkning av syrgasmättnaden med en storleksordning som var jämförbar mellan de grupper som fick Zalviso respektive intravenöst patientkontrollerat morfin. Det var dock en statistiskt signifikant lägre andel patienter som upplevde episoder av syredesaturation efter administrering av Zalviso sublinguala resoribletter (19,8 %) med administreringsenheten än i gruppen med i.v. patientkontrollerad smärtlindring med morfin (30,0 %). Kliniska studier har visat att intravenöst sufentanil ger mindre andningsdepression än ekvianalgetiska doser av fentanyl.

Farmakokinetik

Absorption


Farmakokinetiken för sufentanil efter sublingual administrering kan beskrivas som en tre-kompartmentmodell med första ordningens absorption. Detta administreringssätt ger högre absolut biotillgänglighet eftersom man undviker metabolism i tarmen och första-passage-metabolism genom 3A4-enzym i levern.

Den genomsnittliga absoluta biotillgängligheten efter en enstaka sublingual administrering av Zalviso jämfört med en enminuts intravenös sufentanil-infusion på 15 mikrogram var 59 %. Detta kan jämföras med en betydligt lägre biotillgänglighet på 9 % efter oralt intag (nedsvald). I de kliniska studierna minskade biotillgängligheten vid upprepad administrering till 37,6 %.

En studie med buckal administrering visade en ökad biotillgänglighet på 78 % när resoribletterna placerades framför framtänderna i underkäken.

Maximala koncentrationer av sufentanil uppnås cirka 50 minuter efter en singeldos; detta minskar till cirka 20 minuter efter upprepad dosering. När Zalviso administrerades var 20:e minut uppnåddes steady state-koncentrationer i plasma efter 13 doser.


Distribution


Den centrala distributionsvolymen efter intravenös administrering av sufentanil är cirka 14 liter och distributionsvolymen vid steady state är cirka 350 liter.


Metabolism


Metabolismen sker främst i lever och tunntarm. Sufentanil metaboliseras hos människor huvudsakligen av cytokrom P-450-isoenzymet 3A4 (se avsnitt Interaktioner). Sufentanil metaboliseras snabbt till ett antal inaktiva metaboliter, varvid oxidativ N- och O-dealkylering är de viktigaste eliminationsvägarna.


Eliminering


Totalt plasmaclearance efter en enstaka intravenös administrering är cirka 917 l/min.

Cirka 80 % av den intravenöst administrerade dosen av sufentanil utsöndras inom 24 timmar. Endast 2 % av dosen utsöndras i oförändrad form. Clearance påverkas inte av etnicitet, kön, njurparametrar, leverparametrar eller samtidigt intag av CYP3A4-substrat.


De kliniskt relevanta plasmanivåerna avgörs främst av den tid det tar för plasmakoncentrationen av sufentanil att sjunka från Cmax till 50 % av Cmax efter seponering av doseringen (kontextkänslig halveringstid eller CST½) och inte av den terminala halveringstiden. Median-CST½ var 2,2 timmar efter en singeldos och ökade till ett medianvärde på 2,5 timmar efter upprepad dosering; det sublinguala administreringssättet förlänger alltså effektdurationen avsevärt jämfört med intravenös administrering av sufentanil (då CST½ är 0,14 timmar). Liknande CST½-värden observerades efter både singeldos och upprepad administrering, vilket visar att det finns en förutsägbar och konsistent effektduration efter upprepad dosering av den sublinguala resoribletten.

Efter singeldosadministrering av en sublingual resoriblett med 15 mikrogram sufentanil observerades genomsnittliga halveringstider i den terminala fasen i intervallet 6-10 timmar. Efter multipla administreringar uppmättes en längre genomsnittlig terminal halveringstid på upp till 18 timmar, till följd av de högre plasmakoncentrationer av sufentanil som uppnåddes efter upprepad dosering och på grund av möjligheten att kvantifiera dessa koncentrationer över en längre tidsperiod.


Särskilda populationer


Nedsatt njurfunktion


En populationsfarmakokinetisk analys av plasmakoncentrationerna av sufentanil efter användning av Zalviso hos patienter och friska frivilliga (N = 700), som inkluderade 75 patienter med måttligt nedsatt och 7 patienter med svårt nedsatt njurfunktion, identifierade inte njurfunktion såsom en signifikant kovariat för clearance. På grund av det begränsade antalet studerade patienter med svårt nedsatt njurfunktion ska Zalviso dock användas med försiktighet till dessa patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Nedsatt leverfunktion


Baserat på den populationsfarmakokinetiska analysen av Zalviso hos patienter och friska frivilliga (N = 700), som inkluderade 13 patienter med måttligt nedsatt och 6 patienter med svårt nedsatt leverfunktion, identifierades inte leverfunktion såsom en signifikant kovariat för clearance. På grund av det begränsade antalet patienter med måttligt till svårt nedsatt leverfunktion kan en potentiell effekt av leverdysfunktion som kovariat på clearance eventuellt ha undgått upptäckt. Zalviso ska därför användas med försiktighet till dessa patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Pediatrisk population


Det finns inga farmakokinetiska data för Zalviso till barn.

Det finns begränsade farmakokinetiska data från barn efter intravenös administrering av sufentanil.


Äldre


Inga studier av särskilda populationer har utförts med Zalviso på äldre. Farmakokinetiska data från intravenös administrering av sufentanil visade inga åldersrelaterade skillnader. I de placebokontrollerade fas 3-studierna var cirka 20 % av de rekryterade patienterna äldre (≥75 år) och cirka 30 % av de rekryterade patienterna var i åldern 65-75 år. Den populationsfarmakokinetiska analysen visade en ålderseffekt i form av en 27-procentig sänkning av clearance hos äldre (över 65 år). Eftersom denna åldersrelaterade minskning är mindre än den observerade interindividuella variabiliteten på 30-40 % för exponeringsparametrarna för sufentanil, anses denna effekt inte vara av klinisk relevans, i synnerhet inte med tanke på att Zalviso bara används på en vid behovs-basis.


Populationsfarmakokinetik


När patienterna själva titrerade till analgetisk effekt med Zalviso var de genomsnittliga plasmakoncentrationerna av sufentanil 60-100 pg/ml under två dagars användning. Man såg ingen effekt baserad på ålder eller kroppsmasseindex (BMI), eller lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion.


Patienter med BMI > 30 kg/m2


Populationsfarmakokinetisk analys med BMI som kovariat visade att patienter med ett BMI > 30 kg/m2 doserade mer frekvent.

Prekliniska uppgifter

Toxicitet vid upprepad dosering


Sufentanil har visats inducera opioidliknande effekter hos olika försöksdjur (hundar, råttor, marsvin, hamstrar) vid doser över de som ger smärtlindring och i två studier med upprepad dosering av sublinguala resoribletter med sufentanil administrerade buckalt till guldhamster.


Reproduktionstoxicitet


Sufentanil var inte teratogent för råttor och kaniner. Sufentanil orsakade embryoletalitet hos råttor och kaniner som behandlades i 10-30 dagar under dräktigheten med 2,5 gånger den maximala dosen till människa genom intravenös administrering. Den embryoletala effekten ansågs vara sekundär till toxiciteten för moderdjuret.

Inga negativa effekter observerades i en annan studie på råttor som under organogenesperioden behandlades med 20 gånger den maximala dosen till människa. De prekliniska effekterna observerades endast efter administrering av nivåer som låg avsevärt över den maximala dosen till människa, och är därför av liten relevans för klinisk användning.


Mutagenicitet


Ames test visade ingen mutagen aktivitet hos sufentanil. I mikrokärntestet på honråttor gav intravenösa singeldoser av sufentanil som var så höga som 80 µg/kg (cirka 2,5 gånger maximal intravenös dos till människor) inga strukturella kromosommutationer.


Karcinogenicitet


Inga karcinogenicitetsstudier har utförts med sufentanil.


Lokal tolerans


Två studier av lokal tolerans genomfördes i hamsterkindpåsen med sublinguala resoribletter med sufentanil. Det konstaterades från dessa studier att Zalviso sublinguala resoribletter har ingen eller minimal potential för lokal irritation.

Innehåll

Varje sublingual resoriblett innehåller 15 mikrogram sufentanil (som citrat), 0,074 mg para-orange aluminiumlack (E110), mannitol (E421), vattenfritt kalciumvätefosfat, hypromellos, kroskarmellosnatrium, stearinsyra, magnesiumstearat.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Patronen får endast användas med Zalviso administreringsenhet, som består av en kontrollenhet och ett munstycke, för att säkerställa korrekt användning av detta system.

När patronen har tagits ut ur dospåsen ska den omedelbart sättas in i Zalviso administreringsenhet.


Enheten måste användas i enlighet med rekommendationerna i informationen från tillverkaren av enheten.

Instruktionerna för hur sjukvårdspersonalen ska förbereda Zalviso administreringsenhet måste följas noggrant.

Zalviso administreringsenhet får inte användas om någon komponent har synliga skador.


Den fulladdade administreringsenheten fungerar utan laddning i upp till 72 timmar.


Efter att behandlingen har avslutats, måste sjukvårdspersonalen ta ut patronen ur enheten, och eventuellt oanvända och/eller ofullständigt tömda patroner måste kasseras av sjukvårdspersonalen i enlighet med gällande lagar och anvisningar för kontrollerade substanser. Övrigt avfallsmaterial måste kasseras i enlighet med sjukhusets riktlinjer och gällande anvisningar.


Förvaring

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Förpackningsinformation

Resoriblett, sublingual 15 mikrog (orangefärgad med flata sidor och rundade kanter, 3 mm i diameter)
20 x 40 x 800 dospåsar cylinderampull, kassett (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av