Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Minirin


MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Ferring

Frystorkad tablett 240 mikrog
(Vit, rund frystorkad tablett präglad med tre droppar på ena sidan)

Antidiuretiskt hormon

Aktiv substans:
ATC-kod: H01BA02
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Texten nedan gäller för:
Minirin frystorkad tablett 60 mikrog, 120 mikrog och 240 mikrog

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2015-11-26

Indikationer

Central diabetes insipidus. Primär nattlig enures (fr o m 6 års ålder) när enureslarm inte givit önskad effekt hos patienter med normal förmåga att koncentrera urin. Symtomatisk behandling av nocturi hos vuxna, förenad med nattlig polyuri, dvs en nattlig urinproduktion som överstiger funktionell blåskapacitet.

Kontraindikationer

Habituell eller psykogent betingad polydipsi (dygns­urinvolym över 40 ml/kg), känd eller misstänkt hjärtinkompensation och andra tillstånd som kräver behandling med diuretika, måttlig till svår njurinsufficiens (kreatininclearance <50 ml/min), syndrom med störd ADH-sekretion (SIADH), känd hyponatremi.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne (innehåller fiskgelatin).

Dosering

Allmänt

Dosen av MINIRIN frystorkade tabletter anpassas individuellt. MINIRIN frystorkad tablett 60 mikrogram beräknas motsvara MINIRIN tablett 0,1 mg, 120 mikrogram motsvarar 0,2 mg och 240 mikrogram motsvarar 0,4 mg MINIRIN tabletter. Tabletten placeras under tungan där den löses upp utan vatten.

Desmopressin bör alltid intas vid samma tid i förhållande till födointag, eftersom föda ger minskad absorption och därmed också skulle kunna påverka effekten av desmopressin.

Om tecken på vattenretention/hyponatremi (huvudvärk, illamående/kräkningar, viktökning och i allvarliga fall kramper) uppkommer bör behandlingen tillfälligt avbrytas tills patienten återhämtat sig helt.

Central diabetes insipidus

En lämplig initialdos för barn och vuxna är 60 mikrogram sublingualt 3 gånger dagligen. Doseringen anpassas sedan efter patientens svar. Klinisk erfarenhet har visat, att dygnsdosen varierar mellan 120 mikrogram och 720 mikrogram sublingualt. För flertalet patienter är underhållsdosen 60 mikrogram-120 mikrogram sublingualt 3 gånger dagligen. Om tecken på vattenretention/hyponatremi uppkommer, bör behandlingen tillfälligt avbrytas och dosen justeras.

Primär nattlig enures

En lämplig initialdos är 120 mikrogram sublingualt till natten. Dosen kan ökas upp till 240 mikrogram sublingualt om den lägre dosen inte är tillräckligt effektiv. Vätskerestriktion ska iakttas. Om tecken eller symtom på vattenretention och/eller hyponatremi uppkommer, bör behandlingen avbrytas tills patienten återhämtat sig helt. Strikta vätskerestriktioner är nödvändiga när behandlingen sedan återupptas, se Varningar och försiktighet. Bedömning av fortsatt behandlingsbehov bör göras efter tre månader och efter minst en veckas behandlingsuppehåll.

Nocturi

För att fastställa nattlig polyuri bör nocturipatienter under minst 2 dygn före behandlingsstart notera tid och volym för varje miktion i ett schema. En nattlig urinproduktion som överstiger funktionell blåskapacitet eller överstiger 1/3 av dygnsurinvolymen betraktas som nattlig polyuri.

Rekommenderad initialdos är 60 mikrogram sublingualt till natten. Om denna dos inte är tillräckligt effektiv kan dosen efter en vecka ökas till 120 mikrogram sublingualt och därefter till 240 mikrogram sublingualt genom dosökning veckovis. Vätskerestriktion bör iakttas.

Behandling bör inte initieras till äldre patienter (65 år och uppåt). Skulle behandling av dessa patienter övervägas, bör natrium i plasma mätas innan behandlingen påbörjas och dessutom efter 3 dagars behandling. Detsamma gäller vid eventuell ökning av dosen och vid andra tillfällen under behandlingen då behandlande läkare anser det vara nödvändigt. Om tecken eller symtom på vattenretention och/eller hyponatremi uppkommer bör behandlingen avbrytas tills patienten återhämtat sig helt. Strikta vätskerestrik­tioner är nödvändiga när behandlingen sedan återupptas, se Varningar och försiktighet. Om tillräcklig klinisk effekt inte uppnåtts inom 4 veckor, med veckovis dostitrering, ska behandlingen avbrytas.

Barn

MINIRIN frystorkade tabletter är indicerade för central diabetes insipidus och primär nattlig enures (se indikationsspecifik information ovan). Dosrekommendationer är desamma som för vuxna).

Äldre

Behandling av nocturi bör inte initieras till patienter >65 år (se doseringsavsnittet ovan).

Administreringssätt

MINIRIN frystorkad tablett placeras under tungan där den löses upp utan vatten.

Varningar och försiktighet

Hos patienter med trängningar/trängnings­inkontinens, organiska orsaker till ökad miktionsfrekvens eller nocturi (t ex benign prostatahyperplasi, urinvägs­infektioner, blåssten/tumör), polydipsi eller dåligt inställd diabetes mellitus ska den specifika orsaken till besvären primärt åtgärdas.

Vid behandling av primär nattlig enures och nocturi, ska vätskeintaget begränsas till minsta möjliga under perioden 1 timme före kvällsdos till minst 8 timmar efter administrering. Utan samtidig minskning av vätskeintaget kan behandlingen leda till vattenretention och/eller hyponatremi (huvudvärk, illamående/kräkningar, viktökning och i allvarliga fall kramper). Alla patienter/vård­givare ska instrueras noggrant beträffande vätskerestriktion.

I kliniska prövningar fann man högre förekomst av hyponatremi hos patienter över 65 år. Behandling bör därför inte sättas in hos äldre patienter, speciellt inte hos patienter som lider av andra tillstånd som kan öka deras risk för vätske- eller elektrolytrubbningar.

En ökad risk för hyponatremi föreligger hos äldre och hos patienter med lågt natrium i plasma och patienter med en hög dygnsurinvolym (över 2,8 till 3 liter).

För att undvika hyponatremi måste försiktighet iakttas med särskild uppmärksamhet på vätskeretention och en frekvent kontroll av natrium i plasma vid följande tillstånd; samtidig behandling med läkemedel som är kända för att inducera syndrom med störd ADH-sekretion (SIADH), t ex tricykliska antidepressiva, SSRI, klorpromazin och karbamazepin; samtidig behandling med NSAID-preparat.

Försiktighet måste iakttas hos patienter med risk för ökat intrakraniellt tryck.

Behandling med desmopressin bör avbrytas vid akuta sjukdomar med rubbad vätske- och/eller elektrolytbalans som vid system­infektioner, feber och gastroenterit.

Interaktioner

Substanser som är kända för att inducera störd ADH-sekretion, t ex tricykliska antidepressiva, SSRI, klorpromazin och karbamazepin liksom antidiabetika av sulfonureidgruppen, särskilt klorpropamid, kan orsaka en additiv antidiuretisk effekt med ökad risk för vätskeretention. NSAID-preparat kan inducera vattenretention/hyponatremi. Se Varningar och försiktighet.

Samtidig behandling med loperamid kan resultera i en trefaldig ökning av desmo­pressins plasmakoncentrationer, vilket kan leda till en ökad risk för vattenretention och/eller hyponatremi. Andra läkemedel som orsakar en långsammare tarmpassage kan ha samma effekt.

Samtidig behandling med dimetikon kan resultera i en minskad absorption av desmopressin.

Det är osannolikt att desmopressin skulle interagera med läkemedel som påverkar metabolismen i levern, eftersom desmopressin inte uppvisar signifikant levermetabolism i in vitro-studier med mikrosomer från människa.

En standardiserad måltid med 27% fett intagen samtidigt med eller 1,5 timme före MINIRIN tablett minskade absorptionsgrad och absorptionshastighet av desmopressin med 40%. Ingen signifikant effekt observerades med avseende på farmakodynamik (urinproduktion eller osmolalitet). Det kan inte uteslutas att vissa patienter får ändrad effekt vid samtidigt födointag.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:1.

Data från ett begränsat antal (n=53) gravida kvinnor som behandlats för diabetes insipidus, samt data från ett begränsat antal (n=54) gravida kvinnor med von Willebrands sjukdom, visar inga skadliga effekter av desmopressin på graviditeten eller fostrets/den nyföddes hälsa. Inga andra relevanta epidemiologiska data är tillgängliga. Djurstudier påvisar varken direkta eller indirekta skadliga effekter avseende graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling.

MINIRIN bör ges med försiktighet vid graviditet.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Resultat från analyser av modersmjölk från mödrar som fått höga doser desmopressin (300 μg intranasalt), visar att desmopressin passerar över i modersmjölk men mängden desmopressin som kan överföras till barnet är låg, och sannolikt lägre än de mängder som krävs för att påverka diuresen. Huruvida desmopressin ackumuleras i modersmjölk vid upprepad dosering har inte studerats.

Fertilitet

In vitro-analyser i humana kotyledonmodeller visade att transplacental transport av desmopressin saknas när det administreras i terapeutiska koncentrationer motsvarande rekommenderade doser.

Trafik

Minirin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Biverkningar

Den allvarligaste biverkningen är hyponatremi som kan orsaka huvudvärk, buksmärta, illamående, kräkningar, viktökning, yrsel, förvirring, sjukdomskänsla, svindel och i allvarliga fall kramper och koma. Orsaken till potentiell hyponatremi är den förväntade antidiuretiska effekten. Hyponatremi är reversibelt och hos barn uppträder det ofta i samband med förändringar i dagliga rutiner som påverkar vätskeintag och/eller svettning. Majoriteten av vuxna som behandlats för nocturi och som utvecklat hyponatremi uppvisade låga natriumnivåer i serum efter 3 dagars dosering eller efter dosökning. Särskild försiktighet ska iakttas hos både barn och vuxna, se Varningar och försiktighet.

Vanligaste biverkningarna hos vuxna är huvudvärk (12%), hyponatremi (6%), yrsel (3%), hypertension (2%) och gastrointestinala besvär (<1%). Hos barn är huvudvärk (1%) den vanligaste biverkningen. Spontana rapporter om anafylaktiska reaktioner har erhållits.


Vuxna

Mycket vanliga (>1/10)

Allmänna: Huvudvärk


Vanliga (1/10 - 1/100)

Allmänna: Ödem, trötthet.

Cirk.: Hypertension

GI: Illamående*, buksmärta*, diarré, förstoppning, kräk­ningar*

Metabol.: Hyponatremi

Neurol.: Yrsel*

Urogenital.: Blås- och urinrörs-symtom


Mindre
vanliga
(1/100 -
1/1000)

Allmänna: Sjukdomskänsla*, bröstsmärta, influensaliknande symtom

Cirk.: Palpitationer, ortostatisk hypotension

GI: Dyspepsi, flatulens, uppsvälldhet och utspändhet

Hud: Svettning, pruritus, utslag, urtikaria

Luftvägar: Dyspné

Muskuloskel.: Muskelspasmer, myalgi

Neurol.: Somnolens, parestesier, svindel*

Psyk.: Insomni

Ögon: Synstörningar

Övriga: Viktökning*, ökning av leverenzymer, hypokalemi


Sällsynta
(1/1000 - 1/10000)

Hud: Allergisk dermatit

Psyk.: Förvirrings­tillstånd*


Ingen känd frekvens

Immunol.: Anafylaktisk reaktion

Metabol.: Uttorkning**, hypernatremi**

Neurol.: Kramper*, asteni**, koma*

*Hyponatremi kan orsaka huvudvärk, buksmärta, illamående, kräkningar, viktökning, yrsel, förvirring, sjukdomskänsla, svindel och i allvarliga fall kramper och koma

**Endast observerats vid central diabetes insipidus


Pediatrisk population


Vanliga (1/10 - 1/100)

Allmänna: Huvudvärk


Mindre
vanliga
(1/100 -
1/1000)

Allmänna: Perifert ödem, trötthet

GI: Buksmärta*, illamående*, kräkningar*, diarré

Psyk.: Affektlabilitet**, aggression***

Urol.: Blås- och urinrörs-symtom


Sällsynta
(1/1000 - 1/10000)

Allmänna.: Irritation

Cirk.: Hypertension

Neurol.: Somnolens

Psyk.: Ångestsymtom, mardrömmar****, humör­sväng­ningar****



Ingen känd frekvens

Hud: Utslag, allergisk dermatit, svettning, urtikaria

Immunol.: Anafylaktisk reaktion

Luftvägar: Näsblod

Metabol.: Hyponatremi****

Neurol.: Uppmärksam­hets­störning, psykomotorisk hyper­aktivitet, kramper*

Psyk.: Onormalt beteende, emotionella störningar, depression, hallucination, insomni

*Hyponatremi kan orsaka huvudvärk, buksmärta, illamående, kräkningar och i allvarliga fall kramper

**Samma frekvens hos barn och ungdomar (<18 år)

***Nästan uteslutande hos barn och ungdomar (<18 år)

****Huvudsakligen hos barn (<12 år)

Äldre patienter och patienter med låga natriumnivåer kan ha en ökad risk för att utveckla hyponatremi.

Överdosering

Toxicitet

Överdosering leder till förlängd verkningsduration med en ökad risk för vattenretention och hyponatremi. Redan normaldoser kan tillsammans med stort vätskeintag ge vattenintoxikation. Doser från 0,3 mikrogram/kg iv och 2,4 mikrogram/kg intranasalt har tillsammans med vätskeintag givit hyponatremi och kramper hos barn och vuxna. Emellertid gav 40 mikrogram intranasalt till 5 mån barn och 80 mikrogram intranasalt till 5-åring inga symtom. 4 mikrogram parenteralt till nyfödd gav oliguri samt viktuppgång.

Symtom

Symtom som vid vattenintoxikation. Huvudvärk, illamående. Vätskeretention, hyponatremi, hypoosmolalitet, oliguri, CNS-depression, kramper, lungödem. Se även i preparattexten beskrivna biverkningar.

Behandling

Behandlingen av hyponatremi ska vara individuell, men följande generella rekommendationer kan ges:

Hyponatremi behandlas med avbrytande av desmopressinbehandlingen och vätskerestriktion. Om patienten har symtom kan infusion av isoton eller hyperton natriumklorid ges. När vätskeretentionen är allvarlig (kramper och medvetslöshet) behandlas med furosemid.

Farmakodynamik

MINIRIN innehåller desmopressin, en strukturanalog till det naturliga baklobshormonet argininvasopressin. Det skiljer sig därifrån genom att aminogruppen i cystein tagits bort och L-arginin ersatts med D-arginin. Detta resulterar i en betydligt förlängd verkningsduration och en total avsaknad av pressoreffekt i kliniskt aktuell dosering.

Kliniska studier med desmopressintabletter vid behandling av nocturi visade följande: Det genomsnittliga antalet nocturiepisoder minskade med minst 50% hos 39% av patienterna i desmopressingruppen jämfört med 5% i placebogruppen. Det genomsnittliga antalet nocturiepisoder per natt minskade med 44% i desmopressingruppen jämfört med 15% i placebogruppen. Medianlängden på den första ostörda sömnperioden ökade med 64% i desmopressingruppen jämfört med 20% i placebogruppen. Den genomsnittliga längden på den första ostörda sömnepisoden ökade med 2 timmar i desmopressingruppen jämfört med 31 minuter i placebogruppen.

Farmakokinetik

Absorption

Plasmakoncentrationen av desmopressin har visats vara likvärdig efter administrering av MINIRIN tablett 2×0,2 mg (0,4 mg) respektive MINIRIN frystorkad tablett 240 mikrogram.

Genomsnittlig biotillgänglighet efter sublingual administrering av MINIRIN frystorkad tablett är cirka 0,25%. Födointag tillsammans med MINIRIN tablett minskar absorptionshastighet och absorptionsgrad med 40%. Desmopressin uppvisar en måttlig till hög variation i biotillgänglighet, både inom och mellan individer. Plasmakoncentrationen av desmopressin ökar proportionellt mot given dos och efter administrering av doser på 200, 400 och 800 mikrogram var Cmax 14, 30 respektive 65 pg/ml. Tmax uppnåddes efter 0,5-2 timmar. Den terminala halveringstiden är uppskattad till 2,8 timmar.

Distribution

Distributionsvolymen av desmopressin efter intravenös administrering är 33 liter (0,41 l/kg). Desmopressin passerar ej blod-hjärnbarriären.

Metabolism

In vitro-studier med levermikrosomer från människa har visat att ingen signifikant mängd av desmopressin metaboliseras i levern. Det är därför inte troligt att desmopressin metaboliseras i levern hos människa.

Eliminering

52% av den mängd desmopressin som administrerats utsöndras oförändrat i urinen.

Pediatrisk population

Farmakokinetiken hos barn (6-12 år) med primär nattlig enures är jämförbar med den hos vuxna.

Prekliniska uppgifter

Gängse studier avseende farmakologisk säkerhet, toxicitet vid upprepade doser, gentoxicitet och reproduktionstoxicitet visade inte några särskilda risker för människa.

Carcinogenicitetsstudier har inte utförts på grund av att desmopressin är nära besläktat med det naturligt förekommande peptidhormonet.

Innehåll

En frystorkad tablett innehåller: Desmopressin 60 mikrogram, 120 mikrogram respektive 240 mikrogram som desmopressinacetat, gelatin (från fisk), mannitol (E421), vattenfri citronsyra (E330).

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Desmopressin

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.


Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet: 4 år

Förvaras i originalförpackningen (fuktkänsligt, ljuskänsligt).

Tabletterna är spröda och kan inte tryckas genom folien eftersom de då riskerar att gå sönder. Tabletterna tas ur blisterkartorna genom att dra av alu­minium­höljet.

Förpackningsinformation

Frystorkad tablett 60 mikrog Vit, rund frystorkad tablett präglad med en droppe på ena sidan
10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
30 tablett(er) blister, 223:40, F
100 tablett(er) blister, 599:09, F
Frystorkad tablett 120 mikrog Vit, rund frystorkad tablett präglad med två droppar på ena sidan
10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
30 tablett(er) blister, 402:74, F
100 tablett(er) blister, 1147:34, F
Frystorkad tablett 240 mikrog Vit, rund frystorkad tablett präglad med tre droppar på ena sidan
10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
30 tablett(er) blister, 806:15, F
100 tablett(er) blister, 2295:35, F

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av