Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska, lösning är indicerad för:

• Behandling av dehydrering eller hypovolemi vid tillfällen där tillskott av vatten, natriumklorid och kolhydrater krävs på grund av begränsat enteralt intag av vätska och elektrolyter.

Lösningen är kontraindicerad hos patienter med:

• Känd överkänslighet mot läkemedlet

• Extracellulär hyperhydrering eller hypervolemi.

• Vätske- och natriumretention.

• Svår njurinsufficiens (med oliguri/anuri).

• Okompenserad hjärtsvikt.

• Hyponatremi eller hypokloremi.

• Allmänt ödem och ascitisk cirrhos.

Kliniskt signifikant hyperglykemi. Lösningen är också kontraindicerad vid okompenserad diabetes, annan känd glukosintolerans (som vid metabola stressituationer), hyperosmolär koma eller hyperlaktatemi.

Val av natrium- och glukoskoncentration, dosering, volym, administreringshastighet och administreringens varaktighet beror på ålder, vikt, patientens kliniska tillstånd och samtidig behandling. Beslutet ska fattas av en läkare. För patienter med elektrolyt- och glukosstörningar och för pediatriska patienter, ska läkare konsulteras som har erfarenhet av intravenös vätsketerapi.

Vätskebalans, serumglukos, serumnatrium och andra elektrolyter ska kontrolleras före och under administrering, särskilt hos patienter med ökad icke-osmotisk vasopressinfrisättning (inadekvat ADH-sekretion, SIADH) och hos patienter som samtidigt behandlas med vasopressinagonister på grund av risken för hyponatremi. Kontroll av serumnatrium är särskilt viktigt för fysiologiskt hypotona lösningar. Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml kan bli extremt hypotont efter administrering på grund av metabolisering av glukos i kroppen (se avsnitten Varningar och försiktighet, Interkationer och Biverkningar).

Snabb korrigering av hyponatremi och hypernatremi är potentiellt farligt (risk för allvarliga neurologiska komplikationer).

Elektrolyttillskott kan vara befogat i enlighet med patientens kliniska behov.

Vuxna, äldre patienter och ungdomar (12 år och äldre)

Rekommenderad dosering är 0,5 - 3 liter/24 timmar

Administreringshastighet

Infusionshastigheten är vanligtvis 40 ml/kg/24 timmar och ska inte överskrida patientens glukosoxidationskapacitet för att undvika hyperglykemi. Den maximala administreringshastigheten är därför 5 mg/kg/minut.

Pediatrisk population

Doseringen varierar med vikten:

0-10 kg kroppsvikt:	100 ml/kg/24 timmar
10-20 kg kroppsvikt:	1000 ml + (50 ml/kg över 10 kg)/24 timmar
>20 kg kroppsvikt:	1500 ml + (20 ml/kg över 20 kg)/24 timmar

Administreringshastigheten varierar med vikten:

0-10 kg kroppsvikt:	6-8 ml/kg/timme
10-20 kg kroppsvikt:	4-6 ml/kg/timme
>20 kg kroppsvikt:	2-4 ml/kg/timme

Infusionshastigheten ska inte överskrida patientens glukosoxidationskapacitet för att undvika hyperglykemi. Den akuta maximala administreringshastigheten är därför 10-18 mg/kg/minut total kroppsmassa.

En gradvis ökning av flödeshastigheten ska övervägas när administrering av glukosinnehållande produkter påbörjas.

Administreringssätt

Lösningen ska administreras via intravenös infusion.

Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml är hypoton och iso-osmolar på grund av glukosinnehållet. Den har en osmolaritet på cirka 293 mosm/l.

Försiktighetsåtgärder före hantering eller administrering av produkten

Parenterala läkemedel ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och missfärgning före administrering. Använd endast om lösningen är klar och förseglingen är obruten. Administreras omedelbart efter anslutning till infusionsaggregat. Avlägsna inte ytterpåsen förrän strax före användning. Innerpåsen bevarar produktens sterilitet.

Lösningen ska administreras med steril utrustning och med aseptisk teknik.

Utrustningen ska fyllas med lösningen för att undvika att luft kommer in i systemet.

Använd inte plastbehållare i seriekoppling. Sådan användning kan resultera i luftemboli på grund av att kvarvarande luft kan dras från den primära behållaren innan administreringen av vätskan från den sekundära behållaren är avslutad.

Att tillföra tryck på infusionsvätskor i flexibla plastbehållare med syfte att öka flödeshastigheten kan resultera i luftemboli om behållaren inte töms på all residualluft före administrering.

Användning av luftat intravenöst administreringsset med ventilen i öppet läge kan resultera i luftemboli. Luftade intravenösa administreringsset med ventilen i öppet läge bör inte användas med flexibla plastbehållare.

Tillsatser kan tillblandas före eller under infusion genom den återförslutningsbara läkemedelssporten. När en tillsats används, kontrollera toniciteten före parenteral administrering. Hyperosmolära lösningar kan orsaka venirritation och flebit. För snabb utspädning av den hyperosmolära lösningen rekommenderas därför att hyperosmolära lösningar administreras genom en stor central ven.

För ytterligare information om läkemedlet med tillsatser, se avsnitten Blandbarhet, Hållbarhet och Särskilda anvisningar för destruktion.

Intravenösa glukosinfusioner är vanligtvis isotona lösningar. I kroppen kan dock glukosinnehållande vätskor bli extremt fysiologiskt hypotona på grund av snabb metabolisering av glukos (se avsnitt Dosering).

Beroende på lösningens tonicitet, infusionens volym och infusionshastighet och patientens underliggande kliniska tillstånd och kapacitet att metabolisera glukos, kan intravenös administrering av glukos orsaka elektrolytstörningar, särskilt hypo- eller hyperosmotisk hyponatremi.

Hyponatremi

Infusion av lösningar som innehåller <0.9 % natrium kan leda till hyponatremi. Noggrann klinisk övervakning kan vara befogad.

Patienter med icke-osmotisk vasopressinfrisättning (t.ex. vid akut sjukdom, smärta, postoperativ stress, infektioner, brännskador och CNS-sjukdomar), patienter med hjärt-, lever- och njursjukdomar och patienter exponerade för vasopressinagonister (se avsnitt Interaktioner) löper särskilt stor risk för akut hyponatremi vid infusion av hypotona vätskor.

Akut hyponatremi kan leda till akut hyponatremisk encefalopati (hjärnödem) som kännetecknas av huvudvärk, illamående, krampanfall, letargi och kräkningar. Patienter med hjärnödem löper särskilt stor risk för allvarlig, irreversibel och livshotande hjärnskada.

Barn, kvinnor i fertil ålder och patienter med reducerad cerebral kontroll (t.ex. hjärnhinneinflammation, intrakraniell blödning och hjärnkontusion) löper särskilt stor risk för allvarlig och livshotande hjärnsvullnad orsakad av akut hyponatremi.

Natriumretention, övervätskning och ödem

Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml ska användas med särskild försiktighet hos

• patienter med tillstånd som kan orsaka natriumretention, vätskeöverbelastning och ödem (centralt och perifert), såsom

  • primär hyperaldosteronism

  • sekundär hyperaldosteronism associerad med till exempel:

    • hypertension

    • kongestiv hjärtsvikt

    • leversjukdom (inkluderande cirros)

    • njursjukdom (inkluderande njurartärstenos, nefroskleros)

  • preeklampsi

• patienter som tar läkemedel vilka kan öka risken för natrium- och vätskeretention, såsom kortikosteroider

Hypokalemi

Infusionen av Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml kan leda till i hypokalemi. Detta läkemedel bör användas med särskild försiktighet hos patienter med eller med risk för hypokalemi. Noggrann klinisk övervakning kan vara befogat hos till exempel:

• personer med metabolisk alkalos

• personer med tyreotoxisk periodisk paralys, intravenös administrering av glukos har associerats med förvärrad hypokalemi

• personer med ökade gastrointestinala förluster (t.ex. diarré, kräkningar)

• långvarig diet med lågt kaliumintag

• personer med primär hyperaldosteronism

• patienter som behandlas med läkemedel som ökar risken för hypokalemi (till exempel diuretika, beta-2-agonister eller insulin)

Hypo- och hyperosmolalitet, serumelektrolyt- och vätskeobalans
Beroende på volymen och infusionshastigheten och beroende på patientens underliggande kliniska tillstånd och förmåga att metabolisera glukos, kan intravenös administrering av Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml kan orsaka:

• hypo-osmolalitet

• hyperosmolalitet, osmotisk diures och dehydrering

• elektrolytstörningar såsom

  • hyponatremi (se ovan)

  • hypokalemi (se ovan)

  • hypofosfatemi

  • hypomagnesemi

Övervätskning/hypervolemi och till exempel tillstånd av överbelastning, inkluderande centralt (t.ex. lungstas) och perifert ödem

Klinisk utvärdering och upprepade laboratorietester kan krävas för att övervaka förändringar i vätskebalansen, elektrolytkoncentrationer och syra-basbalansen under långvarig parenteral behandling, eller när patientens tillstånd eller administreringshastigheten motiverar en sådan bedömning.

Hyperglykemi

Snabb administrering av lösningar med glukos kan ge betydande hyperglykemi och hyperosmolärt syndrom. För att undvika hyperglykemi ska inte infusionshastigheten överstiga patientens förmåga att utnyttja glukos.

För att minska risken för hyperglykemirelaterade komplikationer måste infusionshastigheten justeras och/eller insulin administreras om blodsockernivåerna överskrider sådana nivåer som kan anses acceptabla för den enskilde patienten.

Intravenös administrering av glukos ska ges med försiktighet hos patienter med till exempel:

• försämrad glukostolerans (såsom vid diabetes mellitus, nedsatt njurfunktion eller vid närvaro av sepsis, trauma eller chock)

• svår undernäring (risk att påskynda ett återmatningssyndrom, se nedan),

• tiaminbrist, till exempel hos patienter med kronisk alkoholism (risk för allvarlig mjölksyraacidos på grund av försämrad oxidativ metabolism av pyruvat)

• vätske- och elektrolytstörningar som kan förvärras av ökad glukosnivå och/eller vätskeöverbelastning

Andra grupper av patienter hos vilka Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska, ska användas med försiktighet inkluderar:

• patienter med ischemisk stroke. Hyperglykemi har visat sig kunna medföra ökad cerebral ischemisk hjärnskada och försämrad läkningsprocess efter akut ischemisk stroke.

• patienter med svår traumatisk hjärnskada (i synnerhet under de första 24 timmarna efter skalltraumat). Tidig hyperglykemi har associerats med sämre resultat hos patienter med svår traumatisk hjärnskada.

• nyfödda (se Glykemirelaterat hos barn).

Långvarig intravenös administrering av glukos och associerad hyperglykemi kan leda till minskad glukosstimulerad insulinutsöndring

Överkänslighetsreaktioner

• Överkänslighets-, infusionsreaktioner inkluderande anafylaxi har rapporterats (se avsnitt Biverkningar).

• Infusionen måste avbrytas omedelbart om tecken eller symtom på överkänslighets-, infusionsreaktioner utvecklas. Lämpliga terapeutiska motåtgärder ska vidtas enligt klinisk bild.

Lösningar som innehåller glukos ska användas med försiktighet hos patienter med känd allergi mot majs eller majsprodukter.

Återmatningssyndrom

Att börja ge näring till svårt undernärda patienter kan leda till återmatningssyndrom som kännetecknas av intracellulära balansförändringar av kalium, fosfor och magnesium eftersom patienten blir anabol. Tiaminbrist och vätskeretention kan också utvecklas. Dessa komplikationer kan förebyggas genom att näringsintaget övervakas noggrant och ökas långsamt, utan att man övermatar.

Gravt nedsatt njurfunktion
Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska, lösning ska administreras med särskild försiktighet till patienter med eller med risk för (gravt) nedsatt njurfunktion. Hos dessa patienter kan administrering orsaka natriumretention och/eller vätskeöverbelastning.

Pediatrisk population

Infusionshastigheten och volymen bestäms av behandlande läkare, med erfarenhet av intravenös vätsketerapi hos barn, och beror på ålder, vikt, det kliniska och metaboliska tillståndet hos patienten och samtidig behandling.

Glykemirelaterat hos barn

• Nyfödda, särskilt de som är födda för tidigt och med låg födelsevikt, har ökad risk för att utveckla hypo - eller hyperglykemi och behöver därför noggrann övervakning vid behandling med intravenösa glukoslösningar för att säkerställa tillräcklig glykemisk kontroll och undvika potentiella långtidsbiverkningar.

• Hypoglykemi hos det nyfödda barnet kan orsaka till exempel

  • långvariga krampanfall

  • koma och

  • hjärnskador

• Hyperglykemi har associerats med

  • hjärnskador, inklusive intraventrikulär blödning

  • sent debuterande bakterie- och svampinfektion

  • prematuritetsretinopati

  • nekrotiserande enterokolit

  • ökat syrebehov

  • förlängd sjukhusvistelse och

  • dödsfall

Hyponatremirelaterat hos barn

• Barn (inkluderande nyfödda och äldre barn) har ökad risk för att utveckla hyponatremi liksom för att utveckla hyponatremisk encefalopati

• Infusionen av hypotona vätskor tillsammans med sekretion av de icke-osmotiska ADH kan resultera i hyponatremi.

• Hyponatremi kan orsaka huvudvärk, illamående, kramper, letargi, koma, hjärnödem och dödsfall. Därmed betraktas akut symtomatisk hyponatremisk encefalopati som en medicinsk nödsituation.

• Elektrolytkoncentrationer i plasma bör noga övervakas hos den pediatriska populationen.

• Snabb korrigering av hyponatremi är potentiellt farligt (risk för allvarliga neurologiska komplikationer). Dosering, administreringshastighet och administreringens varaktighet bestäms av behandlande läkare, med erfarenhet av intravenös vätsketerapi hos barn.

Blod

Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml får inte administreras tillsammans med blod genom samma infusionsaggregat på grund av risken för pseudoagglutination eller hemolys.

Användning hos äldre

Vid val av infusionslösning, infusionsvolym och infusionshastighet till en geriatrisk patient ska hänsyn tas till att geriatriska patienter generellt har en större risk för hjärt-, njur- och leversjukdomar samt andra sjukdomar eller samtidig läkemedelsbehandling.

Inga studier har utförts av Baxter.

Både glykemiska effekter och effekter på vätske- och elektrolytbalansen ska beaktas när Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml administreras till patienter som behandlas med andra substanser som påverkar den glykemiska kontrollen eller vätske- och/eller elektrolytbalansen.

Läkemedel som leder till ökad effekt av vasopressin
De läkemedel som anges nedan ökar effekterna av vasopressin, vilket leder till minskad utsöndring av elektrolytfritt vatten i njuren och ökad risk för sjukhusförvärvad hyponatremi efter olämpligt balanserad behandling med intravenösa vätskor (se avsnitten, 4.2, 4.4 och 4.8).

Läkemedel som stimulerar frisättning av vasopressin, t.ex.:

• Klorpropamid, klofibrat, karbamazepin, vinkristin, selektiva serotoninåterupptagshämmare, 3,4-metylendioxi-N-metamfetamin, ifosfamid, antipsykotika, narkotika.

• Läkemedel som förstärker effekten av vasopressin, t.ex.: Klorpropamid, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), cyklofosfamid.

• Vasopressinanaloger, t.ex.: Desmopressin, oxytocin, terlipressin.

  Andra läkemedel som ökar risken för hyponatremi inkluderar även diuretika i allmänhet och antiepileptika såsom oxkarbazepin.

Försiktighet rekommenderas hos patienter som behandlas med

• litium. Njurclearance för natrium och litium kan öka under administrering och kan leda till minskade litiumnivåer.

• kortikosteroider, som associeras med retention av natrium vatten (med ödem och hypertension).

• diuretika, beta-2-agonister, eller insulin, som ökar risken för hypokalemi

• vissa antiepileptika och psykotropa läkemedel, som ökar risken för hyponatremi.

Graviditet

Intravenös glukosinfusion till modern under förlossningen kan leda till hyperglykemi och metabolisk acidos hos fostret samt till reboundeffekt som kan ge neonatal hypoglykemi på grund av insulinproduktion hos fostret.

Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml bör administreras med särskild försiktighet till gravida kvinnor under förlossning, särskilt om det administreras i kombination med oxytocin på grund av risken för hyponatremi (se avsnitten Varningar och försiktighet, Interaktioner och Biverkningar).

Fertilitet

Det finns ingen information om effekterna av Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml på fertilitet.

Amning

Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml kan användas under amning. De potentiella risker och fördelar för varje enskild patient bör övervägas noga före administrering.

Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml vikt/volym lösning kan användas under amning. De potentiella risker och fördelar för varje enskild patient bör övervägas noga före administrering.

Det finns ingen information om effekterna av Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml vikt/volym lösning på fertilitet

Det finns ingen information om effekterna av Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Följande biverkningar har rapporterats från användning efter introduktion på marknaden enligt MedDRA och efter fallande allvarlighetsgrad där så är möjligt.

Frekvenser kan inte beräknas från tillgängliga data eftersom alla biverkningar som listas nedan är baserade på spontanrapportering.

Organklass	Biverkningar (standardtermer)	Frekvens
Immunsystemet	Anafylaktisk reaktion* Hypersensitivitet*	Ingen känd frekvens
Metabolism och nutrition	Hyponatremi Hyperglykemi Sjukhusförvärvad hyponatremi**	Ingen känd frekvens
Centrala och perifera nervsystemet	Hyponatremisk encefalopati**	Ingen känd frekvens
Blodkärl	Flebit	Ingen känd frekvens
Hud och subkutan vävnad	Utslag Pruritus	Ingen känd frekvens
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Reaktioner vid injektionsstället, inkluderande: pyrexi frossa smärta vid infusionsstället vesiklar vid infusionsstället	Ingen känd frekvens

*Potentiell manifestation hos patienter med allergi mot majs, se avsnitt Varningar och försiktighet.

**Sjukhusförvärvad hyponatremi kan orsaka irreversibel hjärnskada och död på grund av utveckling av akut hyponatremisk encefalopati (se avsnitten Dosering och Varningar och försiktighet).

Biverkningar kan ha samband med de tillsatser av läkemedel som görs till lösningen. Tillsatsens art bestämmer sannolikheten för biverkningar

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdriven administrering av Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska, lösning kan orsaka:

• Hyperglykemi, negativa effekter på vätske- och elektrolytbalansen och efterföljande komplikationer som till exempel allvarlig hyperglykemi och svår spädningshyponatremi med komplikationer, vilket kan vara livshotande.

• Hyponatremi (vilket kan leda till CNS-manifestationer, inklusive krampanfall, koma, hjärnödem och dödsfall).

Vätskeöverbelastning (vilket kan leda till centralt och/eller perifert ödem)

• Se även avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar.

Vid bedömning av en överdos, ska eventuella tillsatser i lösningen också beaktas.
Kliniskt signifikant överdos av Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml kan därför utgöra en medicinsk nödsituation.
Åtgärderna omfattar avbrytande av administreringen, dosreduktion, administrering av insulin och andra åtgärder enligt den specifika kliniska bilden.

Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska är en isoton lösning av natriumklorid och glukos.

De farmakodynamiska egenskaperna hos Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska är desamma som för innehållsämnena (natrium, klorid, glukos).

Joner såsom natrium passerar över cellmembranet med hjälp av olika transportmekanismer, bland annat natriumpumpen (Na⁺-K⁺-ATPas). Natrium spelar en viktig roll i neurotransmission och kardio-elektrofysiologi och också i den renala metabolismen.

Klorid är huvudsakligen en extracellulär anjon. Intracellulärt klorid finns i hög koncentration i röda blodkroppar och i magslemhinnan. Reabsorption av klorid följer reabsorption av natrium.

Glukos är den huvudsakliga energikällan i cellulär metabolism.

Glukoset ger ett kaloriintag på 100 kcal/l.

Lösningens farmakokinetiska egenskaper är desamma som för innehållsämnena (natrium, klorid, glukos).

Efter injektion av radioaktivt natrium (²⁴Na) är halveringstiden 11 till 13 dagar för 99% av injicerat Na och ett år för återstående 1%. Distributionen varierar beroende på vävnad: den är snabb i muskler, lever, njurar, brosk och hud. Den är långsam i erytrocyter och neuron. Den är mycket långsam i ben. Natrium utsöndras till övervägande del genom njurarna, men (som beskrivits tidigare) det föreligger en omfattande renal reabsorption. Små mängder natrium förloras via faeces och svett.

De två huvudsakliga metabola vägarna för glukos är glykoneogenes (lagring av energi) och glykogenolys (frisättning av energi). Glukosmetabolismen regleras av insulin.

Prekliniska säkerhetsdata för djur för denna infusionslösning är inte relevanta eftersom dess beståndsdelar är fysiologiskt förekommande i djur- och humanplasma.

Toxiska effekter förväntas inte vid klinisk tillämpning.

Säkerheten hos eventuella tillsatser ska övervägas separat.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Natriumklorid 4,5 g/l (4,5 mg/ml)

Glukos (som monohydrat) 25,00 g/l (25 mg/ml)

Varje ml innehåller 4,5 mg natriumklorid och 25 mg glukos (som monohydrat).

mmol/l:	Na+: 77	Cl-: 77
mEq/l:	Na+: 77	Cl-: 77

Energivärde: cirka 420 kJ/l (eller 100 kcal/l)

Förteckning över hjälpämnen

Vatten för injektionsvätskor.

Kompatibiliteten med de läkemedel som tillsätts lösningen i Viaflo-behållaren ska kontrolleras före tillsatsen.

Om kompatibilitetsstudier saknas, får denna lösning inte blandas med andra läkemedel. Det tillsatta läkemedlets användaranvisning måste följas.

Innan ett läkemedel tillsätts säkerställ att det är lösligt och stabilt i vatten vid pH-värdet för Natriumklorid-Glucos Baxter Viaflo 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska (pH 3,5-6,5).

Som vägledning är följande läkemedel inkompatibla med Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska (listan är inte uttömmande):

• Ampicillinnatrium

• Mitomycin

• Erytromycinlaktobionat

• Humant insulin

Tillsatser med känd inkompatibilitet ska inte användas.

På grund av innehållet av glukos ska Natriumklorid-Glucos 4,5 mg/ml + 25 mg/ml infusionsvätska inte administreras tillsammans med blod genom samma infusionsaggregat eftersom risk finns för pseudoagglutination och hemolys.

Glukosmonohydrat

Miljörisk: Användning av kolhydrater bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.

Natriumklorid

Miljörisk: Användning av elektrolyter bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.

Hållbarhet

Oöppnad:

• 250 ml och 500 ml påse: 24 månader

• 1000 ml påse: 36 månader.

Hållbarhet under användning

Tillsatser:

Från fysio-kemisk synpunkt ska lösningar som innehåller tillsatser användas omedelbart om inte kemisk och fysikalisk stabilitet under användning har säkerställts.

Från mikrobiologisk synpunkt ska lösningar som innehåller tillsatser användas omedelbart. Om användning inte sker omedelbart, är förvaringstiden och omständigheterna före användning användarens ansvar och ska normalt inte vara längre än 24 timmar vid 2- 8 ºC, om inte rekonstituering har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

Särskilda anvisningar för destruktion

Kasseras efter engångsanvändning.

Kassera överbliven lösning.

Återanslut ej delvis använda påsar.

För administreringssätt och försiktighetsåtgärder före hantering och administrering av läkemedlet, se nedan.

1. Öppnande

1. Avlägsna ytterpåsen från Viaflo-behållaren strax före användning.

2. Kontrollera om det finns små läckor genom att trycka ordentligt på innerpåsen. Om läckage upptäcks, kassera lösningen eftersom den inte längre är steril.

3. Kontrollera lösningens klarhet och frånvaro av främmande partiklar. Om lösningen ej är klar eller innehåller främmande partiklar, kassera lösningen.

2. Förberedelse för administrering

Använd sterila material för beredning och administrering.

1. Häng upp behållaren i upphängningsöglan.

2. Ta bort plastskyddet från aggregatporten i behållarens botten:

   • ta tag i den lilla vingen på porten med ena handen,

   • ta tag i den stora vingen på skyddet med andra handen och vrid,

   • skyddet kommer att lossna.

3. Använd aseptisk teknik för att göra iordning infusionen.

4. Sätt fast infusionsaggregatet. Följ anvisningarna som följer med aggregatet för koppling, priming (fyllning) av aggregatet och administrering av lösningen.

3. Teknik för injektion av tillsatta läkemedel

Varning: tillsatser kan vara inkompatibla.

Att tillsätta läkemedel före administrering

1. Desinficera tillsatsporten.

2. Använd spruta med 19 till 22 gauge kanyl, punktera den återförslutningsbara tillsatsporten och injicera.

3. Blanda lösning och läkemedel ordentligt. För läkemedel med hög täthet som kaliumklorid, knacka försiktigt på portarna då de är i upprätt läge och blanda.

Försiktighet: Lagra inte påsar som innehåller tillsatta läkemedel. Se avsnitt Hållbarhet.

Att tillsätta läkemedel under pågående administrering

1. Stäng klämman på aggregatet.

2. Desinficera tillsatsporten.

3. Använd spruta med 19 till 22 gauge kanyl, punktera den återförslutningsbara tillsatsporten och injicera.

4. Avlägsna behållaren från droppställningen och/eller placera den i upprätt läge.

5. Töm båda portarna genom att knacka lätt på behållaren medan den är i upprätt läge.

6. Blanda lösning och läkemedel ordentligt.

7. Häng tillbaka behållaren i läget för användning, öppna klämman igen och fortsätt administreringen.