Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Biverkningar av läkemedel hos djur

Hans Tjälve, seniorprofessor, Läkemedelsverket

Bakgrund

De flesta läkemedel kan ge biverkningar. Dessa täcker en skala från ganska obetydliga effekter till livshotande tillstånd. Frekvens, art och svårighetsgrad för biverkningarna varierar mellan olika läkemedel och det kan även finnas stora skillnader i känslighet mellan olika djurslag och mellan olika raser samt också mellan individer inom samma djurslag eller ras. Innan läkemedel godkänns för användning är det endast möjligt att ha klarlagt de vanligaste biverkningarna. Sådana som förekommer mera sällan eller som är specifika för vissa djurgrupper, liksom interaktioner, upptäcks ibland endast i samband med den praktiska veterinärmedicinska terapin.


Det område som rör säkerhetsövervakning av läkemedel benämns farmakovigilans (latin: vigilans = vaksamhet). Veterinärmedicinsk farmakovigilans innefattar, förutom biverkningar av läkemedel, även problem som rör bristande effekt av läkemedel, rester av läkemedel i livsmedel från livsmedelsproducerande djur utöver angivna karenstider och möjliga miljöproblem som kan relateras till läkemedelsanvändning.


Mekanismer och biverkningstyper

Många biverkningar yttrar sig i form av en potentiering av de normala farmakologiska effekterna. Dessa överdoseffekter är oftast relaterade till farmako­kinetiska faktorer, d.v.s. läkemedlen omsätts på ett sådant sätt hos känsliga individer att dessa får en överdos. Förhållanden som sjukdom och hög eller låg ålder kan predisponera djuren för denna typ av biverkningar. T.ex. kan hos sjuka individer acidos, dehydrering eller nedsatt lever- eller njurfunktion, påverka läkemedlens omsättning i kroppen, vilket i sin tur kan ge biverkningar. Hos unga djur kan biverkningar uppstå genom att läkemedelsomsättningen påverkas av svag metabolism­förmåga, outvecklad njurutsöndring, låga koncentrationer av albumin i blodet och underutvecklad blod-hjärnbarriär. Gamla djur har ofta en nedsatt lever- och njurfunktion, vilket gör dem känsliga för negativa läkemedelseffekter.


En annan orsak till läkemedels­biverkningar är att man får farmakologiska eller toxikologiska effekter på andra organ än dem där man avser att åstadkomma verkan. Dessa s.k. sidoeffekter är ofta förutsägbara. Exempel är aminoglykosider, som kan skada innerörat och njurarna, och NSAID-preparat, som kan ge skador på mag-tarmslemhinnan, njurskador, leverskador och ökad blödningsbenägenhet.


Många läkemedels­biverkningar har en immunologisk grund och yttrar sig i form av allergiska reaktioner. T.ex. penicilliner och vacciner framkallar ibland allergiska reaktioner. Antibiotika kan orsaka förändringar i den gastrointestinala bakteriefloran, vilket kan resultera i biverkningar. Då fler läkemedel används samtidigt kan biverkningar erhållas på grund av interaktionseffekter. T.ex. kan läkemedel påverka varandras kinetik (och därmed även effekter) genom att förändra absorption, metabolism, distribution, njurutsöndring eller bindning till plasmaproteiner.


Ibland förekommer det att djur på grund av genetiska skäl är känsliga för något eller några läkemedel - idiosynkrasi. Ett exempel är att en del collies och hundar av collierelaterade raser, p.g.a. att de har en defekt i den gen som kodar för transportproteinet P-glykoprotein, kan vara särskilt känsliga för makrocykliska laktoner, såsom ivermektin. Hos pinscher (mellanpinscher) och dvärgpinscher förekommer vaccinationsrelaterade biverkningar (”pinscherreaktioner”) i form av neurologiska symtom (ataxi, kramper, beteendeförändringar) då hundarna vaccineras för första gången och då vaccinet innehåller en attenuerad valpsjukekomponent. Biverkningarna debuterar först ca 9-12 dagar efter vaccinationerna och orsakas troligen av en vaccinär encefalit, som antas bero på en immunologisk egenhet inom de relativt små pinscherpopulationerna.


Subkutana eller intramuskulära injektioner kan för vissa läkemedel ge upphov till lokala skadeeffekter i form av irritationer eller nekroser. Ett exempel är tetracykliner, som är vävnadsretande. I mycket sällsynta fall kan även carcinogenicitet relateras till vissa läkemedel.


En del läkemedel kan ge teratogena effekter. Det klassiska exemplet är Neurosedyn (talidomid). Ett annat exempel är vitamin A-syra (används inom human­medicinen mot akne), som kan påverka organogenesen och därför ska ges med särskilda instruktioner till kvinnor i fertil ålder. Ett veterinär­medicinskt exempel är att en del anthelmintiska bensimidazoler (t.ex. albendazol) kan vara teratogena. Dessa substanser verkar hos parasiterna genom att hämma polymerisationen av mikrotubuli. De kan även ha en viss sådan effekt hos värddjuret. Om substanserna kan passera över placentan kan de verka på samma sätt hos fostret. Mikrotubuli har en betydelsefull funktion i celldelningen och om denna hämmas hos fostret kan detta ge missbildningar. Man ska således undvika att behandla djur med bensimidazoler för vilka det finns misstanke om teratogenicitet under den känsliga delen av fosterutvecklingen (den första tredjedelen av dräktigheten).


Biverkningsrapportering

Det finns för veterinärer, liksom för viss personal inom human hälso- och sjukvård, en författningsmässig skyldighet att rapportera vissa biverkningar till Läkemedelsverket. För veterinärer anges detta i Läkemedels­verkets författningssamling LFVS 2012:15, 13§. Vid Läkemedelsverket sker en handläggning av de inkomna biverkningsrapporterna. Denna innefattar registrering av rapporten och svar till rapportören. Vidare görs en evaluering av biverkningens allvarlighetsgrad (allvarlig/icke allvarlig) samt en kausalitetsbedömning, dvs man uppskattar hur troligt det är att de symtom som man ser hos djuret är relaterade till det läkemedel som givits eller om symtomen kan bero på annan orsak (t ex en fortsatt utveckling av en sjukdom). Det är vanligast att biverkningar uppträder under den första tiden efter behandlingsstart. Tiden mellan terapistart och de symtom som ses är därför en viktig faktor vid bedömningen av huruvida en observerad negativ reaktion är läkemedelsbetingad. Biverkningsrapporter bör dock skickas in redan vid misstanke om biverkning.


Sedan flera år tillbaka sker en vidarerapportering av de svenska biverknings­rapporterna till den europeiska läkemedelsmyndigheten i London (European Medicines Agency, EMA). Biverkningarna från de olika EU-länderna läggs in i den databas (EudraVigilance Veterinary, EVVet) som finns vid EMA och de analyseras och diskuteras sedan regelbundet av en arbetsgrupp (Veterinary Pharmacovigilance Working Party), med medlemmar från olika medlemsländer, som arbetar med dessa frågor. Sammanställningen av ett stort antal biverkningsrapporter i EVVet-databasen innebär ökade möjligheter att upptäcka nya biverkningar samt att få en överblick av de biverkningsproblem som kan vara förenade med den veterinärmedicinska läkemedelsanvändningen i olika länder.

Under de senaste åren har cirka 300-500 biverknings­rapporter per år skickats in till Läkemedels­verket av Sveriges veterinärer. Dessa rapporter kan dock antas utgöra endast en liten del av de biverkningar som förekommer. Sammanställningar av de veterinärmedicinska biverkningar som rapporteras av Sveriges veterinärer sker regelbundet i Svensk Veterinärtidning och även i Information från Läkemedelsverket. I tabellen nedan anges kortfattat några av de negativa effekter av veterinär­medicinska preparat som rapporterats till Läkemedelsverket av Sveriges veterinärer.


Exempel på läkemedelsbiverkningar hos djur rapporterade i Sverige

Häst

Preparat

Symtom

Mekanismer

Bensylpenicillinprokain

Akuta anafylaktiska reaktioner

Oftast prokain­toxicitet; i en del fall allergi

Bensylpenicillinnatrium

Akuta anafylaktiska reaktioner (endast ett fåtal rapporter)

Allergi

Trimetoprim-sulfadiazin

Akuta anafylaktiska reaktioner

Oklar mekanism

Vacciner

Lokal reaktion på injektionsplatsen, urtikaria, muskelstelhet

Allergi; i en del fall oklar mekanism

NSAID-preparat

1. Gastro­intestinala ulcerationer

2. Akuta anafylaktiska reak­tioner efter i.v. injektioner

3. Lokala reaktioner på platserna för i.m. injektioner

1. Hämning av cyklooxygenas (COX)

2. Oklar mekanism

3. Oklar mekanism

Alfa-2-receptoragonister

Hyperventilation

Oklar mekanism

Hyaluronsyra

Ledreaktioner efter intra­artikulära injektioner

Oklar mekanism (i en del fall infektion)

Sekobarbital plus cinkokain (avlivningsmedel)

Sällsynta fall av bristande effekt

Oftast oklar mekanism; i en del fall troligen p.g.a. att hästen har en cirkulations­rubbning

Glukokortikoider


Fång


Oklar mekanism; ev. pga konstriktion i digitalkärlen som vaskulariserar hoven.

Nöt

Preparat

Symtom

Mekanismer

Bensyl­penicillin­prokain

Akuta anafylaktiska reaktioner

Oftast prokain­toxicitet; i en del fall allergi

Ringormsvaccin

1. Sällsynta fall av akuta anafylaktiska reaktioner

2. Bölder på injektionsplatserna

1. Allergi

2. Oklar mekanism

Intraruminal­inlägg

Kan fastna i matstrupen hos kalvar

Outvecklad anatomi och idisslarfunktion

Intramammära antibiotika

Rester av antibiotika i mjölken utöver angiven karenstid

-

Svin

Preparat

Symtom

Mekanismer

Vacciner

Feber, aptitlöshet, forcerad andning, ataxi, kramper, kräkningar, erytem, svullnader på injektionsstället; då många smågrisar vaccineras reagerar ibland endast djuren i en del kullar

Allergi, i en del fall oklar mekanism; vacciner som innehåller mineralolja har vävnadsretande egenskaper


Järn för parenteral injektion till smågrisar

Rörelse­störningar, kramper, kräkningar, dödsfall (”järnchock”)

Oklar mekanism

Hund

Preparat

Symtom

Mekanismer

Vacciner

1. Kräkningar, svullnad i huvudet, klåda, urtikaria, ataxi, feber, ledömhet, anafylaktisk chock

2. ”Pinscherreaktioner”; neurologiska symtom som kan ses hos pinscher och dvärgpinscher vid första vaccinationen och då vaccinet innehåller en attenuerad valpsjukevaccinkomponent

1. Oftast allergi

2. Vaccinär encefalit, troligen framkallad av valpsjukevaccinet

Trimetoprim­sulfa

1. Kerato­konjunktivitis sicca

2. Trombocytopeni, polyartrit

1. Nedsatt tårproduktion

2. Allergi

Salazopyrin

Kerato­konjunktivitis sicca

Nedsatt tårproduktion

Pyretroider (permetrin och deltametrin)

1. Neurologiska reaktioner

2. Hudlesioner

3. Nedsatt allmäntillstånd

1. Öppning av spännings­beroende Na+-kanaler i nerver

2. Allergi

3. Oklar mekanism

Makro­cykliska laktoner

Ataxi, apati, kramper

Stimulering av GABA-neuron i centrala nervsystemet

Sedativa, analgetika och anestetika

Bradykardi, bleka slemhinnor, andningsdepression, cirkulationssvikt, dödsfall

Reaktioner som följd av en potentiering av substansernas farmakologiska effekter; en del hundar kan vara extra känsliga

NSAID-preparat

Skador på mag-tarmslemhinnan, njurskador, leverskador, ökad blödningsbenägenhet

Hämning av cyklooxygenas (COX-1 och COX-2)

Fenbendazol

1. Hudlesioner, diarré, kräkning

2. Fall där tikar som behandlats under dräktigheten fött missbildade valpar (misstänkt behandlings­relaterad effekt; se diskussionen i texten ovan)

1. Oklar mekanism

2. Hämmad polymerisation av mikrotubuli i fostervävnaderna under den känsliga delen av foster­utvecklingen (den första tredjedelen)

Antiinfektiva örondroppar

Hörselnedsättning; ibland dövhet (som oftast är övergående)

Troligen reaktioner i ytter- eller mellanörat, som gör att ljud inte förmedlas till innerörat (s.k. konduktiv hörselnedsättning)

Katt

Preparat

Symtom

Mekanismer

Vacciner

Kräkningar, diarré, dyspné, svullnad i huvudet, klåda, urtikaria, feber, ataxi, artriter (särskilt vid vaccination mot calicivirusinfektion; ”limping syndrome”), anafylaktisk chock

Oftast allergi; artriter kan erhållas pga deponering av immunkomplex i lederna

Enrofloxacin

Överdosering kan ge ögonskador (relativt snävt terapeutiskt index)

Oklar mekanism

Tiamazol

Svår klåda med avskavning på huvud och hals, hematologiska avvikelser

Oklar mekanism

Permetrin

Kramper och dödsfall då katter av misstag behandlats med ett preparat innehållande permetrin

Oklar mekanism

Makrocykliska laktoner

Ataxi, kramper, nedsatt allmäntillstånd

Stimulering av GABA-neuron i centrala nervsystemet

Iller

Preparat

Symtom

Mekanismer

Vaccin mot valpsjuka

Akuta anafylaktiska reaktioner; oftast ses reaktioner från magtarmakanalen i form av kräkningar och diarré, som vanligtvis är hemorragisk.

Allergi

Människa

Preparat

Symtom

Mekanismer

Pyretroider registrerade för veterinär­medicinskt bruk

Hudreaktioner (urtikaria, klåda, rodnad)

Allergi


Litteratur

Nedan anges referenser till artiklar i Svensk Veterinärtidning där biverkningar av läkemedel hos djur och relaterade frågor diskuteras.

Svensk Veterinärtidning 2002: nr 1 och 2; 2003: nr 8-9, 10 och 11; 2004: nr 13, 14 och 15; 2005: nr 7, 13, 14 och 15; 2006: nr 4, 6 och 8-9; 2007: nr 12, 15 och 16; 2008: nr 1; 2009: nr 13, 15 och 16; 2011: nr 13, 14 och 15; 2012: nr 12, 14 och 15; 2013: nr 1, 12, 13 och 14; 2014:nr 7, 10 och 11; 2015: nr 6, 7 och 8-9.



Publiceringsdatum: 2017-06-20