Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Att lämna blodprov

Sammanfattning

Ett blodprov är en vanlig undersökning som du kan få göra av många olika anledningar. Vid ett blodprov får du lämna en liten mängd blod som sedan analyseras. Hur mycket blod du får lämna beror på vad läkaren vill undersöka.

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen. Här kan du läsa mer om blodprov på barn.

Förberedelser

Ett blodprov kan ibland behöva lämnas snabbt och ibland under mer planerade former. Vissa tycker att det är obehagligt att lämna blodprov och andra tycker inte det. Det kan göra ont och svida lite att lämna blodprov men det går snabbt över.

Berätta om du tar läkemedel och om du blöder lätt innan provet ska tas

Vissa läkemedel påverkar ditt provresultat. Det är därför viktigt att du berättar för läkaren om du använder exempelvis naturläkemedel och hälsokostpreparat.

Det är också viktigt att du berättar om du har ökad benägenhet att blöda.

Fastande eller inte fastande

Ibland behöver du vara fastande inför att blodprovet ska tas. Det innebär att du inte får äta eller dricka något från klockan 22 på kvällen innan provtagningen, om provet ska tas tidigast klockan 8 på morgonen. Det går bra att dricka vatten. Reglerna för fasta kan variera mellan olika laboratorier och analyser. Du kan få mer information om detta av den som ska ta provet.

Vid viss provtagning finns det särskilda föreskrifter för intag av läkemedel, mat och alkohol.

Övriga förberedelser

En del tycker att det är mycket obehagligt att lämna blodprov. Då kan det vara skönt att sitta eller ligga ner när provet tas. Berätta för den som ska ta provet om du känner dig orolig. Då kan hen ge dig stöd så att det känns bättre. Det kan också hjälpa att ha med sig en närstående när provet ska tas.

Vid venösa blodprov kan du få lokalbedövning i huden. Då används en bedövningssalva eller ett speciellt bedövningsplåster. Det sätts på stickstället en timme innan. Om du är bedövad känner du bara själva beröringen men inte sticket.

Du kan läsa mer om spruträdsla och vad du kan göra för att provtagningen ska gå lättare här.

Så går det till

Ett blodprov kan gå till på flera olika sätt och beror på var på kroppen som provet ska tas och varför det ska tas. Blodprov kan tas på tre olika sätt:

  • Genom ett stick i fingret, i ett blodkärl som kallas kapillär.
  • Genom ett stick i ett blodkärl som kallas för ven
  • Genom ett stick i ett blodkärl som kallas för artär.

Stick i fingret - kapillärt blodprov

Om blodprovet tas genom ett stick i fingret kallas det för ett kapillärt blodprov. Då samlar den som tar provet upp blod från mycket små blodkärl som finns i huden. Dessa blodkärl kallas för kapillärer. Ett blodprov från fingret ger upp till en milliliter blod. Det går att göra ett begränsat antal analyser på den mängden blod.

Provet görs med hjälp av en liten nål som sitter i en hållare. Nålen sticker till automatiskt när den hålls mot fingret. Det kan knäppa till när nålen löser ut. Därefter pressas fingret försiktigt så att det kommer ut en bloddroppe. Den samlas sedan upp i ett litet rör.

Själva sticket gör lite ont. Det sticker till men går snabbt över. Det går inte att använda bedövningsplåster eller bedövningssalva vid ett kapillärt blodprov.

Det går lättare att lämna provet om fingertoppen är varm. Du kan värma fingertoppen genom att hålla handen runt den ett litet tag. Då ökar blodcirkulationen och den som tar provet behöver inte pressa så mycket på fingret för att få fram blodet.

Stick i en ven – venöst blodprov

Om det behövs en större mängd blod för fler eller mer komplicerade analyser tas blodprovet oftast från en ven. Oftast finns det tydliga vener i armbågsvecket eller på ovansidan av handen. Vener kallas de blodkärl som leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.

När provet ska tas tvättas huden där sticket ska ske. Provet görs med en speciell provtagningskanyl som kopplas till ett provrör. Blodet sugs sedan upp i provröret.

Ibland används ett så kallat stasband. Det spänns åt över armen och gör så att venerna syns tydligare för den som ska ta provet.

Efteråt sätts en plåsterlapp över stickhålet och plåstret kan tas bort efter någon timme.

Stick i en artär – arteriellt blodprov

Ett blodprov i en artär är ett ovanligt blodprov. En artär är ett blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat och ut i kroppen. Med ett sådant prov kan läkaren få reda på hur mycket syre och koldioxid blodet innehållet samt blodets surhetsgrad. Surhetsgrad kallas också för pH-värde.

Provet tas av en läkare eller en specialutbildad sjuksköterska. Det kan tas från en artär vid handleden eller en artär i ljumsken.

När provet ska tas rengör hen först huden och använder sedan en spruta.

Den här typen av prov kallas ofta för blodgas. 

Du kan få ett blåmärke efteråt

Vanligtvis märks inte provtagningen mer än att det blir en liten prick från stickstället som försvinner på någon dag. Ibland kan det bli ett litet blåmärke och kännas ömt på stickstället. Det är normalt och försvinner efter några dagar.

När får jag svar?

Ibland undersöks provet direkt, ibland skickas det iväg till ett laboratorium. Det beror på var du lämnar blodprov och vad det är för analyser som ska utföras. Svaret lämnas av den läkare som beställt blodprovet.

Varför får jag lämna ett blodprov?

Du kan få lämna ett blodprov vid flera olika tillfällen. Det kan till exempel vara inför olika behandlingar, för att utreda om du har en sjukdom eller för att följa upp en behandling.

Blodprov för att utreda sjukdomar

Ibland kan ett blodprov ge besked om du har en sjukdom. Det finns också många sjukdomar som inte kan diagnosticeras enbart med ett blodprov. Ofta använder läkaren provsvaren tillsammans med andra undersökningar för att ställa en diagnos.

Ett blodprov kan också användas för att utesluta att du har en viss sjukdom.

Blodprov i början av en behandling

Ibland kan du få lämna ett blodprov inför att du ska få en behandling. Det kan göras för att ta reda på om behandlingen är lämplig.

Det kan till exempel handla om blodprov som mäter njurarnas funktion inför behandling med vissa läkemedel. Det beror på att vissa läkemedel är olämpliga om du har nedsatt njurfunktion.

Läkaren kan också behöva utgå ifrån ett värde vid behandlingens början för att kunna kontrollera effekterna av den. Exempelvis kan vissa vätskedrivande läkemedel göra så att halten av kalium i kroppen minskar. Genom att mäta kaliumhalten i blodet innan behandlingen startar kan hen se hur behandlingen påverkar dina kaliumnivåer.  

Blodprov för att följa upp en behandling

Blodprov kan också användas för att mäta effekterna av en behandling men också för att undersöka så att du har rätt dosering.

Det görs exempelvis vid diabetes. Då kan en mätning av blodsockervärdet eller långtidssockervärdet, HbA1c, visa om behandlingen är tillräcklig.

En del läkemedel kan mätas i blodet. Det gäller till exempel vissa hjärtmediciner och vissa läkemedel mot kramper. Då kan ett blodprov visa om du har rätt dos.

Blodprov kan också användas för att ta reda på om en behandling är effektiv. Det gäller till exempel om du har blodbrist och får läkemedel med järn. Då kan ett blodprov visa när du har fått ett bra blodvärde igen.

Blodprov för att undersöka infektioner och inflammationer

Blodprov kan också användas för att undersöka om du har en infektion eller en inflammation i kroppen. Då mäts halten av ett protein i blodet som heter C-reaktiv protein. Det förkortas till CRP. Koncentrationen av CRP i blodet ökar snabbt om du får en infektion som beror på en bakterie. När du blir frisk går värdet ner igen.

CRP kan också användas för att mäta om du har en sjukdom som orsakar en mer kroniskinflammation i kroppen. Det kan till exempel vara vissa sjukdomar i tarmarna och i lederna. CRP-värdet ökar då när sjukdomen är i en aktiv fas. 

Blodprov inför en operation

Om du ska sövas eller om du ska få ryggbedövning vid en operation får du lämna blodprov några dagar innan operationen. Det görs för att narkosläkaren ska bedöma om det är lämpligt att använda den planerade behandlingen. Om dina värden inte är som de ska kan du få en annan behandling. 

Olika mätmetoder

Det finns flera metoder som laboratorierna kan använda för att mäta halterna av de olika ämnena i blodet. Halterna kan mätas i helblod, plasma eller serum.

Helblod

Helblod används till exempel för att mäta hemoglobin i blodet, långtidssocker och vid DNA-analys. Analyser som mäts i helblod får ofta beteckning B i provsvaret då står det till exempel B-Hb.

Plasma

Plasma är den vätska som finns kvar efter att blodkropparna har tagits bort. Det kan till exempel användas för att mäta kalium, natrium och kreatinin. Analyser som mäts i plasma får ofta beteckningen P i provsvaret. Då står det till exempel P- Kalium, P- Natrium eller P- Kreatinin i provsvaret.

Serum

Om blodet har fått stelna innan blodkropparna tas bort får det en annan sammansättning. Den vätskan kallas för serum. Det kan till exempel användas för att mäta halten av TSH eller testosteron i blodet. Analyser som mäts i serum får ofta beteckningen S i provsvaret. Då står det till exempel S-TSH eller S-Testosteron i provsvaret. 

Senast uppdaterad:
2017-06-28
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Karin Strandberg, läkare, specialist i klinisk kemi, Skåne universitetssjukhus, Malmö.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.