Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Muskelbristning

Sammanfattning

En muskel kan brista helt eller delvis om den belastas för kraftigt eller på ett felaktigt sätt. Du får då en muskelbristning, vilket innebär att muskelfibrer skadats eller gått av. Du kan också få en blödning i muskeln, som ibland kallas för en lårkaka.

Du kan få en muskelbristning om du till exempel har tränat för hårt eller om du gör en plötslig rörelse.

Läs mer om hälsenebristning.

Symtom

Det gör mycket ont om du får en bristning i muskeln. Muskeln kan svälla upp och kännas öm. Du får sämre kraft i muskeln och ibland kan du också få ett blåmärke.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har svårt att röra den skadade kroppsdelen. Du kan kontakta en vårdcentral om det gör ont och du inte har blivit bättre efter ett par dagar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Behandling

En mindre muskelbristning läker oftast på ett par veckor. Du ska låta bli att belasta den skadade muskeln några dagar, men fortsätta att röra den. Det gör att blodcirkulationen i muskeln ökar och skadan läker fortare. Det är viktigt att du tränar upp muskeln igen innan du börjar med de aktiviteter du höll på med innan bristningen.

Du kan lägga på ett tryckförband med en elastisk binda eller kläder om muskeln svullnar upp. Förbandet ska dras åt hårt och sitta kvar i cirka 20 minuter. Efteråt kan du sätta på förbandet igen, men inte dra åt lika hårt.

Det kan göra mindre ont om du kyler ner det skadade området. Det gör du genom att lägga is i en plastpåse. Ispåsen bör inte läggas direkt på huden, eftersom kylan kan göra skada. Du kan lägga en tröja eller en handduk emellan för att skydda huden. Om du har ont kan du ta receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast.

Operation

En del större muskelbristningar läker av sig själva, medan du kan behöva opereras för andra. Vid en operation brukar läkaren sy ihop muskeln där den har gått sönder.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Senast uppdaterad:
2018-04-10
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.