Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Hepatit C

Sammanfattning

Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. Sjukdomen överförs framför allt genom blod. Det vanligaste sättet att få infektionen är om du tar narkotika med sprutor som även används av andra. Infektionen finns ofta kvar hela livet, men med läkemedel finns möjligheten att bli helt frisk.

Du som har hepatit C måste följa vissa regler, enligt smittskyddslagen

Symtom på hepatit C

Från det att du har blivit smittad med hepatit C-viruset tar det vanligtvis ungefär åtta veckor till det att du får sjukdomen, men tiden kan variera från två veckor upp till ett halvår.

Sjukdomen delas in i akut och kroniskhepatit C. Den första fasen av infektionen kallas akuthepatit C. Tre av fyra av de som smittas får sedan kroniskhepatit C. Då finns viruset kvar i kroppen i mer än sex månader, ofta hela livet.

Symtom på akuthepatit C

De flesta som får akuthepatit C får inga symtom och märker inte att de har fått infektionen.

Om du får symtom på akuthepatit C börjar det ofta med att du tappar aptiten och mår illa. Ibland kan du även få huvudvärk, feber, värk i kroppen och bli trött. Besvären kan pågå i upp till en vecka.

Därefter kommer de symtom som brukar kallas gulsot:

  • Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
  • Kisset blir mörkt och avföringen ljus.

Samtidigt som den gula färgen kommer så minskar de första symtomen, men du kan fortfarande vara trött. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen. Efteråt kan du känna dig trött ytterligare någon månad.

Med hjälp av blodprov går det att kontrollera om infektionen har försvunnit eller om den verkar gå över i kroniskhepatit.

Kronisk hepatit C

Det är vanligt att kroniskhepatit C inte ger några symtom. Du kan gå länge med viruset i kroppen utan att direkt känna det. Men sjukdomen orsakar ändå en inflammation i levern som långsamt kan bli skadad. Det kan leda till skrumplever efter 20 – 30 år. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan tyda på hepatit C.

Kontakta en vårdcentral om du har varit utsatt för risk att få infektionen. Du bör testa dig för hepatit C om du varit med om något av följande:

  • Du har använt narkotika och delat sprutor, spetsar eller blandkopp med andra.
  • Du har fått en blodtransfusion i Sverige före 1992 eller i ett land utan kontroll av blodgivarna.
  • Du har eller har haft en partner med hepatit C.
  • Du är född i ett land där hepatit C är mycket vanligt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning

Hur överförs hepatit C?

Vid hepatit C finns viruset i blodet. Du kan få infektionen om du får in blod som innehåller viruset i kroppen. Hepatit C kan överföras även om den infekterade själv inte har några symtom.

Det finns inget vaccin mot hepatit C.

Överförs oftast mellan personer som delar sprutor

I Sverige sprids infektionen oftast mellan personer som delar sprutor, nålar eller drar upp narkotika från samma behållare.

Det är ovanligt, men sjukdomen kan också överföras om du arbetar inom sjukvården och kommer i kontakt med infekterat blod, till exempel genom en stickskada.

Smittan kan överföras vid samlag

Du kan också få infektionen om du har sex med en person som har hepatit C, även om det är mycket ovanligt. Vid blödningar eller skador på slemhinnorna och vid anala samlag är risken för att smittas större. För att skydda dig bör du använda kondom eller femidom

Kan jag bli smittad av att få blod? 

Du kan ha fått infektionen om du har fått en blodtransfusion före 1992. Det kan du också om du har fått en blodtransfusion i ett land som inte kontrollerar sina blodgivare. Då bör du testa dig för hepatit C.

I Sverige testas numera allt blod innan det används i sjukvården.

Hepatit C ska anmälas

Hepatit C är enligt smittskyddslagen en så kallad allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till en smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.

Hepatit C är också smittspårningspliktig. Det betyder att läkaren ska spåra var smittan kommer från för att kunna hindra att den sprids till fler.

Undersökning

Du kan lämna ett blodprov på vårdcentralen för att se om du har eller har haft hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Om det första provet visar att du någon gång har haft hepatit C så får du lämna ett nytt prov. Det visar om viruset finns kvar. Det innebär i så fall att du fortfarande har hepatit C.

Du bör få en remiss till en infektionsklinik om det visar sig att du har hepatit C. Då gör en läkare ytterligare undersökningar för att se om sjukdomen har skadat din lever och om du behöver få behandling.

Behandling av hepatit C

Det är inte säkert att du behöver behandling om du har hepatit C. Det beror bland annat på om din lever tar skada av sjukdomen. Men du kan få behandling även om du inte har någon allvarlig leverskada.

Alla som har hepatit C rekommenderas att vaccinera sig mot hepatit A och hepatit B eftersom de infektionerna ökar risken för skador på levern.

Det är viktigt att du som har hepatit C inte dricker alkohol. Alkohol bryts ner i levern som redan är ansträngd eller skadad av infektionen. Alkoholen skadar levern ännu mer.  

Behandling om du har akuthepatit C

Akut hepatit C kan ibland gå över av sig själv. Därför får du ingen specifik behandling mot hepatiten om du har akuthepatit C.

Du kan vilja ha läkemedel för att lindra smärta eller andra besvär. Eftersom en del läkemedel kan påverka levern ska du alltid rådfråga din läkare om vad du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel.

Du behöver gå på kontroller för att följa hur du och din lever mår, och för att se om infektionen försvinner eller om den blir kronisk. Då kan du behöva behandling i ett senare skede.

I sällsynta fall kan akuthepatit C ge så svåra besvär att du kan behöva vård på sjukhus.

Behandling om du har kroniskhepatit C

Kronisk hepatit C kan behandlas med läkemedel. Det är framför allt om du har tecken på leverskada som det är viktigt att du får behandling, men du kan få behandling även om du inte visar tecken på leverskada.

Du går regelbundet på kontroller

Om du har kroniskhepatit C så får du vanligtvis gå på kontroller ungefär en gång per år för att lämna blodprov och bli undersökt. Då bedömer läkaren leverns skick och ni diskuterar om du ska genomgå behandling.

Undersökning av levern

För att se om du har någon leverskada mäts leverns elasticitet. Undersökningen kallas elastografi och visar om du har någon ärrvävnad i levern.

Undersökningen är enkel och tar cirka fem minuter. Den görs i samband med ett mottagningsbesök och brukar upprepas ungefär en gång per år.

I enstaka fall när resultatet från elastografin är svårt att bedöma kan du behöva lämna ett vävnadsprov från levern, en så kallad leverbiopsi.

Biopsin visar bland annat hur leverns celler ser ut och om det finns tecken på inflammation och ärrbildningar.

Behandling med läkemedel

Under de senaste åren har det kommit flera nya läkemedel som riktar sig direkt mot hepatit C-viruset, så kallade direktverkande antiviraler. De kan mycket effektivt bota hepatit C virus-infektionen. 

Innan en behandling blir aktuell genomgår du undersökningar för att se vilken typ av hepatit C-virus du har och hur allvarlig din leverskada är. Det behövs för att läkaren ska kunna veta vilket läkemedel som är bäst för just dig.

Vilken typ av virus du har bestäms med hjälp av ett blodprov. Det kallas genotyping.

Du blir smittfri om behandlingen lyckas

Läkemedlen tar du i form av tabletter på morgonen, vanligtvis under åtta eller tolv veckor. Läkemedlen är mycket effektiva och de flesta blir friska av dem.

Tre månader efter avslutad behandling kan läkaren se om infektionen har läkt. Den leverskada du hade innan behandlingen finns kvar, men den blir ofta bättre efter behandlingen.

Om behandlingen lyckas så blir du smittfri och inflammationen i levern läks. Då minskar risken för att du ska få skrumplever eller levercancer.

Att tänka på vid behandling 

För att behandlingen ska ha effekt är det viktigt att du tar tabletterna varje dag under hela behandlingsperioden. Diskutera med din läkare om du tror att du kan ha svårt att klara det. Det är också viktigt att du berättar om du använder andra läkemedel, så läkaren kan kontrollera att de går att ta tillsammans med läkemedlen mot hepatit C.

Det är viktigt att du som brukar injicera droger försöker sluta med det innan hepatit C-behandlingen startar. Annars finns det risk för att du smittas på nytt och får sjukdomen igen när behandlingen är klar.

Du får regelbundet lämna blodprov

Inför och under behandlingen av hepatit C får du lämna blodprov. Det får du göra bland annat för att läkaren ska se hur din lever fungerar.

Blodproven ger också möjlighet för läkaren att mäta mängden virus i kroppen för att avgöra smittsamheten och effekten av behandlingen.

Biverkningar av läkemedlen

Läkemedlen mot hepatit C ger väldigt lite biverkningar men de kan göra att du blir trött, får huvudvärk och blir känslig mot solen. Du kan även få andra besvär, men det är ovanligt. Kontakta en läkare eller sjuksköterska om du får besvär under behandlingen.

Det är ovanligt med biverkningar som gör att du behöver sjukskrivas om du arbetar eller studerar. 

Graviditet och hepatit C

Du kan inte få behandling mot hepatit C när du är gravid eftersom fostret inte ska utsättas för läkemedlen.

Risken för att viruset ska överföras till barnet under förlossningen är liten. Barnet ska ändå kontrolleras för hepatit C på barnavårdscentralen. Det gör man vanligen när barnet är 1,5 år.

Hepatit C smittar inte via amning, så du kan amma även om du har hepatit C. 

Att få ett sjukdomsbesked

Det kan kännas jobbigt att få besked om att man har hepatit C. Det kan vara bra att ta med en närstående när du ska få svar på blodprovet, om du tror att det kan hjälpa dig.

Det är viktigt att du berättar för vårdpersonalen om du tycker att det känns svårt. Då kan du få hjälp och stöd.

Det finns en patientförening för personer med hepatit C. Där kan du få stöd från personer som har eller har haft sjukdomen.

Att leva med hepatit C

Du kan oftast leva som vanligt om du har kroniskhepatit C, förutom att du ska undvika alkohol och vara medveten om hur du ska göra för att inte överföra viruset. Du måste också gå på de kontroller som du blir kallad till.

Det är bra att du lär dig mer om sjukdomen. Det kan göra det lättare att berätta om sjukdomen för de som du behöver informera.

Undvik vissa läkemedel och alkohol

Många läkemedel bryts ner i levern. Rådgör alltid med din läkare om vilka läkemedel du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel. Även alkohol skadar levern, så det är viktigt att du som har hepatit C inte dricker alkohol.

Regler att följa om du har hepatit C

Enligt smittskyddslagen måste du följa vissa regler om du har en smittsam sjukdom. Här är några exempel på regler om du har hepatit C: 

Informera om sjukdomen:

  • Du måste berätta att du har hepatit C om någon har kommit i kontakt med ditt blod. Personen ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning för att lämna blodprov. Provet visar om hen har blivit smittad.
  • Informera din partner om du har hepatit C. Risken att smittas vid samlag är väldigt liten, men det kan hända. Risken är större om slemhinnorna är irriterade eller skadade och vid analsex. Då ska ni skydda er, med till exempel kondom eller femidom
  • Du måste berätta att du har hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.

Undvik att dela vissa saker:

  • Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller rakapparat med andra. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Dela inte dela sprutor, nålar och blandningskoppar med andra om du använder narkotika. Förvara sprutverktygen så att de inte riskerar att överföra viruset till andra.

Var aktsam om du blöder:

  • Var noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
  • Förpacka sådant som har ditt blod på sig mycket noggrant innan du kastar det. Det gäller till exempel plåster och bindor.
  • Ta bort blodfläckar med desinfektionsmedel. Tvätta kläder som har fått blod på sig i tvättmaskin.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.

I kontakten med sjukvården:

  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser är nödvändiga.
  • Du får inte ge blod, donera organ eller vävnad eller donera spermier. Det gäller även om du inte längre kan överföra viruset.

Diskutera med en läkare om hur du ska informera förskolepersonal och skolpersonal, om du har ett barn som har kroniskhepatit C.

Med de nya läkemedlen finns det stor chans att du kan få behandling och bli helt frisk från hepatit C. I så fall kan du sedan oftast avsluta kontrollerna och så småningom sluta följa förhållningsreglerna. Men först måste du lämna prover och en läkare ska fastställa att du inte längre kan överföra infektionen.  

Följdsjukdomar

Med tiden kan hepatit C leda till allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern. Det utvecklas ibland till skrumplever, som också kallas levercirros. Ungefär var fjärde person med hepatit C får skrumplever efter tjugo till trettio år. Du har en något ökad risk för levercancer om du har utvecklat skrumplever.

Risken att få de här sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol. 

Vad händer i kroppen?

Levern renar ditt blod och lagrar fett och socker. Den bryter också ner vissa ämnen, som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Olika sorters hepatit

Hepatit betyder leverinflammation. Det finns flera sorters hepatitsjukdomar som orsakas av virus: hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E.

Den gula huden och de gula ögonvitorna du kan få om du har hepatit beror på att levern inte klarar av att rensa bort ett gulfärgat ämne ur kroppen. Ämnet kallas bilirubin.

Den gulsot som nyfödda barn kan få är inte hepatit och är inte smittsam.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Senast uppdaterad:
2017-12-18
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, läkare, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.