Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Kondylom

Sammanfattning

Kondylom är en av de vanligaste könssjukdomarna och är vanligare bland unga. Sjukdomen orsakas av ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus, och kan ge vårtor i underlivet eller kring ändtarmsöppningen. De flesta får inga fysiska besvär av vårtorna som brukar försvinna av sig själv.

Ibland kan man höra talas om så kallade plana kondylom. Med det menas en virusförändrad slemhinna utan synliga eller kännbara vårtor. Den här texten handlar inte om plana kondylom utan om typiska kondylom, så kallade könsvårtor.

Symtom

Alla som får kondylom får inte symtom. Det vanligaste symtomet är vårtor. Vårtorna kan sitta på olika platser i underlivet. De flesta som får kondylom har inga fysiska besvär, men många upplever vårtorna som missprydande och psykiskt störande.

Du kan ofta se eller känna vårtorna. Vårtorna kan se ut på olika sätt. De vanligaste är flikiga eller rundade och lätt upphöjda. De är ofta hudfärgade eller rosa till lilatonade, men kan även vara vitaktiga, röda eller pigmenterade. Vårtorna kan sitta en och en, men oftast har du flera samtidigt. I en del fall kan vårtorna sitta mycket tätt så att de ser ut som enstaka stora utväxter.

Du kan också få ett eller flera av följande symtom:

  • klåda eller sveda
  • små blödningar från vårtorna
  • besvär vid samlag.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har kondylom och besväras av det. Du kan också kontakta en hud- och könsmottagning, en så kallad venereologimottagning De har olika namn på olika ställen i landet, till exempel könsmottagningen, Sesam, mottagningen för sex- och samlevnad, STD eller STI.

Du som är under 25 kan oftast kontakta en ungdomsmottagning. Det kan variera vilken ålder som gäller beroende på var i landet du bor.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Måste jag söka vård om min partner har kondylom?

Du behöver inte söka vård om du är i ett förhållande där din partner fått kondylom och du inte fått några symtom själv. 

Hur smittar kondylom?

Kondylom smittar genom intim kontakt och kan överföras även om det inte finns några synliga symtom. Det är sällsynt att kondylom överförs till barnet vid förlossningen.

Kondylom smittar ganska lätt och de flesta som har haft en sexualpartner med kondylom blir smittade med virus.

Det kan ta lång tid innan du får symptom. Tiden från det att du smittas till det att du kan se vårtor varierar mycket, det kan ibland dröja flera år.

Det egna immunförsvaret påverkar

Det beror på hur ditt egna immunförsvar är om du blir smittad och om du får vårtor.

Immunförsvaret är nedsatt när du är gravid, sjuk eller tar vissa läkemedel. En virusinfektion kan då göra att fler och större vårtor bildas. Men dessa försvinner när ditt immunförsvar är som det brukar vara igen efter förlossningen.

Hur undviker jag att få kondylom?

Kondom ger ett skydd mot kondylom, men det är inte hundraprocentigt säkert eftersom kondomen inte täcker alla ytor som kan vara infekterade av virus.

Det vaccin som ingår i barnvaccinationsprogrammet skyddar mot de två typer av HPV som är vanligast i kondylom och två typer som ger cellförändringar och kan leda till livmoderhalscancer. Vaccinet får större effekt om du får det innan du kommit i kontakt med dessa virus. Då minskar sannolikheten att få kondylom med 80 procent. Därför bör du vaccinera dig innan du har sex för första gången med någon annan person. Vaccinet har visat sig ha god effekt på båda könen.

Undersökning

Vid en undersökning hos läkare kan du bara få hjälp att hitta eventuella kondylom. Det brukar gå att se direkt om det är kondylom eller inte. Det går inte att ta något blodprov eller annat prov som visar om det finns virus eller inte.

Ibland kan läkaren behöva ta ett vävnadsprov för att hitta eller utesluta tecken på en virusinfektion. Hen tar då bort liten bit av vårtan som undersöks i laboratorium med mikroskop. Du får lokalbedövning om du behöver lämna vävnadsprov.

Du får lämna fler prover för att kunna se om du har andra könssjukdomar, till exempel klamydia.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Behandling

De flesta som har kondylom blir av med vårtorna utan någon särskild behandling. Det varierar hur lång tid det tar.

Vårtorna kan behandlas om de ger besvär som till exempel klåda, sveda, skav, blödningar och problem med att kissa. De psykologiska besvär många upplever när de har vårtor är också en anledning att få behandling.

De flesta blir helt bra eller betydligt bättre inom någon månad efter behandlingen.

Behandlingen tar bort vårtorna – inte infektionen

Gemensamt för alla behandlingar är att de är inriktade på att ta bort vårtorna. De behandlar egentligen inte den virusinfektion som gör att vårtorna uppkommer, även om mängden viruspartiklar brukar minska efter behandling. Därför är det vanligt att få nya vårtor.

Du riskerar också att föra smittan vidare, trots behandlingen.

Så småningom tar kroppens eget immunsystem oftast hand om virusinfektionen, men det är inte säkert att det går fortare för att du har blivit behandlad.

Olika typer av behandling

Vårtorna kan behandlas med läkemedel eller tas bort på olika sätt.

Behandling med läkemedel

Den vanligaste behandlingen är med läkemedel som innehåller podofyllotoxin. De består av en lösning som du stryker på vårtorna med hjälp av en liten spatel.

Behandlingen pågår i tre dagar. Sedan gör du ett uppehåll i ungefär fyra dagar. Därefter upprepas behandlingen en eller flera gånger. Det är vanligt att du blir röd och får sveda. Du ska avbryta behandlingen om reaktionerna blir kraftiga.

Du ska inte använda läkemedel som innehåller podofyllotoxin om du är gravid eller planerar att bli gravid.

Läkemedlen är receptbelagda och ordineras av läkare.

Olika sätt att ta bort kondylomvårtor

Vilket sätt som bör användas avgörs i samråd med läkare. Det kan också skilja sig åt beroende på var i landet du bor vilken metod som används.

 De olika behandlingarna är:

  • nedfrysning, så kallad kryobehandling

  • diatermi, det vill säga stark upphettning med elektricitet

  • borttagning med laser

  • borttagning med sax eller kniv.

Kan behandlingen ge biverkningar?

Behandling med lösningar och krämer kan ge besvär med klåda, sveda, rodnad och småsår. Besvären försvinner av sig själv när behandlingen är över.

Kan jag ha sex om jag har kondylom?

Du bör inte ha samlag när du behandlas med läkemedel eller medan du läker efter en kirurgisk behandling.

Använd kondom om du har sex med en ny partner när du är färdigbehandlad. Kondom är det bästa skyddet för båda parter, även om den inte skyddar helt mot risken att överföra viruset.

Viruset kan smitta även när du inte har några symtom tyder på kondylom. Ju längre tid som går utan att du får ett återfall desto mindre är risken att du smittar. 

Vad händer i kroppen?

Kondylom orsakas av virus som tillhör gruppen humant papillomvirus, HPV. Det finns flera olika typer av sådana virus. De virus som orsakar kondylom liknar de typer som orsakar vårtor på fötter, händer och andra ställen på kroppen.

Det är mycket vanligt med HPV-infektioner i underlivet. De flesta får däremot inga vårtor. Hos de flesta läker infektionen av sig själv och allt tyder på att viruset då också har försvunnit helt ur kroppen.

Personer som är friska i övrigt får mycket sällan komplikationer på lång sikt. De som har kraftigt nedsatt immunförsvar kan få svårbehandlade kondylomvårtor på stora områden. Immunförsvaret är kraftigt nedsatt om du till exempel har en  HIV-infektion  eller behöver använda läkemedel som försämrar immunförsvaret.

Kondylom och cellprov

De virustyper som orsakar kondylom är inte samma som de virustyper som ger livmoderhalscancer.

Du behöver inte göra några extra cellprovskontroller om du har haft kondylom. Det räcker att ta cellprov när du blir kallad. Det är viktigt att du blir undersökt av en gynekolog om en cellprovskontroll visar att det finns kondylomliknande förändringar på livmodertappen.  Det kan kan vara svårt att skilja kondylom från allvarliga förändringar just på livmodertappen.

Graviditet och kondylom

Kondylomviruset kan överföras till barnet under förlossningen. Men det är mycket ovanligt att barnet får några besvär.

Viruset kan ligga vilande i flera år, och senare ge upphov till vårtor hos barnet, även om det är ovanligt. Därför behöver det inte vara så att barn som får kondylomvårtor har blivit utsatta för sexuella övergrepp, även om läkaren ändå är skyldig att utreda hur smittan kan ha gått till.

Senast uppdaterad:
2018-02-19
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Elisabet Nylander, professor i dermatologi och venereologi, Umeå universitet, läkare, HudSTDkliniken, Norrlands Universitetssjukhus.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.