Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Afasi

Sammanfattning

Afasi innebär att ha språkliga svårigheter efter en hjärnskada, oftast efter en stroke. Du kan ha svårt att prata och skriva, eller förstå talat och skrivet språk. När det inte går att kommunicera som du är van vid påverkas livet på många sätt: Men det finns mycket att göra och flera hjälpmedel att använda för att bli bättre.

Besvären brukar vara störst den första tiden efter en stroke. Hos de flesta minskar besvären efter en tid och för några försvinner de helt. Många har däremot kvar svårigheterna men kan lära sig att leva med dem.

Symtom

Om du har afasi är det vanligt att du har svårt med följande saker:

  • Att prata, till exempel för att du inte kan hitta rätt ord eller byter ut ord och bokstäver.
  • Att tolka och förstå vad andra säger.
  • Att förstå vad du läser.
  • Att läsa högt.
  • Att stava och formulera meningar i skrift. 

Alla som har afasi har svårt att hitta rätt ord. Det kan hända att du inte alls kommer på ordet du vill säga. Du kan också säga fel ord eller upprepa samma ord om och om igen. Det kan också vara så att du endast hittar korta ord som till exempel och, att, men, just, bara och som. Då blir det svårt för omgivningen att förstå vad du vill ha säga. Du kan ha svårigheter både när du pratar och när du skriver.

Under de första dagarna efter en stroke är det mycket vanligt att du har svårt att förstå vad omgivningen säger. 

Svårt att prata utan att ha afasi

Om du enbart har svårt att artikulera och pratar sluddrigt är det inte afasi. Det kallas för dysartri. Då har du inga svårigheter med språket utan kan läsa, skriva och förstå vad omgivningen säger.

Apraxi innebär att du har svårt att styra tunga, läppar och andra delar av munnen. Då kan du inte forma ord och bokstäver som du vill. Du har också svårt att härma miner och gör fel rörelse när du till exempel ombeds räcka ut tungan eller runda läpparna.

Det är inte ovanligt att ha afasi, dysartri och apraxi samtidigt.

Att prata

När du pratar kan det vara flytande eller inte flytande. Det är vanligt att du har svårt att komma igång och prata. Du kan behöva hjälp av någon som säger de första ljuden i ett ord.

Om du har ett flytande tal kan du utan svårigheter prata, men byter kanske ut bokstäver eller hela ord så att talet blir svårt att förstå för omgivningen. Det kan till och med bli så att du pratar utan avbrott och använder ord som du hittar på själv. I början är det mycket vanligt att du upprepar ett ord och använder det när du egentligen vill säga något annat. Det kan till exempel vara när du ska svara på en fråga, då en del alltid svarar ja fast de ibland menar nej, och tvärtom.

Svårigheten att hitta rätt ord blir ofta extra tydlig när du ska säga namn på dina närstående. Du kan också ha svårt med siffror, till exempel telefonnummer eller personnummer.

Tolka och förstå

Om du har fått symtom på afasi efter en stroke har du ofta svårt att tolka vad andra personer säger. Du kan även ha svårt att uppfatta vad du själv säger och kan därför inte heller rätta dig när du har sagt fel. Det är alltså hjärnan som har svårt att tolka det som öronen hör. För de flesta minskar svårigheterna efter hand.

Att läsa

Det kan vara svårt att läsa eller förstå vad du läser eftersom du inte känner igen bokstäver och ord. Du kan också se dåligt eller ha svårigheter med att tolka vad du ser. Det gör att du inte uppfattar hela textrader eller ord. Begränsningarna kan vara olika och variera från att inte kunna läsa alls till att missa eller läsa fel på enstaka ord. 

Stava och formulera meningar

Förmågan att stava är påverkad hos de flesta som får afasi. Det är inte ovanligt att du inte kan skriva alls på grund av att du inte kan komma på den första bokstaven i ordet. Ibland blir bokstäver utbytta mot varandra, ibland kan hela ord utelämnas. Det är inte heller ovanligt att du fastnar i ett ord eller en stavelse och skriver den om och om igen.

Många som har fått afasi efter en stroke är också förlamade på höger sida av kroppen. För en högerhänt person kan det ta tid att lära sig att skriva med vänster hand.

Uttrycka sig med kroppspråk

Många kan ha svårt att uttrycka sig med gester, miner och kroppsspråk. Det gäller särskilt i början. Svårigheten kan bero på att du inte viljemässigt kan planera och utföra rörelser, så kallad apraxi. Personer i omgivningen kan då till en början ha svårt att tolka vad du vill uttrycka.

När och var ska jag söka vård?

Ring genast 112 om du själv eller en närstående plötsligt får något av följande symtom:

  • Svårt att finna ord och prata eller om det du säger plötsligt blir felaktigt.
  • Svårt att förstå vad omgivningen säger.
  • Problem med att läsa eller skriva.

Kontakta en vårdcentral om svårigheter med språket kommit under en längre tid.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Vilken behandling du får beror på vilka svårigheter du har. I början är det vanligt att du får individuell språklig träning hos en logoped, som arbetar med att hjälpa personer som har svårigheter med kommunikation, språk, tal och röst. 

Senare är det vanligt att du får träning i grupp. Tillsammans med logopeden kan du träna på att använda talet, till exempel genom att benämna substantiv och verb och sätta ihop orden till meningar. På liknande sätt kan du öva på att formulera dig i skrift. Läsförståelsen kan du träna genom att du får koppla ihop skrivna ord eller meningar med bilder eller föremål.

Om du har mycket svårt att prata kan du i stället träna på att kommunicera genom att till exempel peka, rita eller använda miner och gester. Då får du nya sätt att få uppmärksamhet, be om något, framföra en åsikt eller fatta beslut.

Du kan behöva träna olika sätt att hantera vardagliga situationer. Många som har fått afasi har lärt sig att alltid ha med sig almanacka för att kunna peka ut viktiga datum, namn, anteckningar och liknande. Det är också vanligt att ha med sig en inköpslista när man handlar.

Andra sätt att kommunicera

Både du som har afasi och närstående kan behöva träna på att använda andra sätt att kommunicera. Ibland är du hjälpt av att ha en så kallad kommunikationsbok med bilder, kartor, text, symboler eller vad som passar bäst. Kommunikationsboken tas fram i samarbete mellan dig, logopeden, och närstående. Det är viktigt att även omgivningen tar ansvar för att den blir använd.

En dator kan också vara ett hjälpmedel om du kan stava lite. Många är vana vid att kunna skicka mejl och hålla kontakt med personer som man kanske inte träffar så ofta. När du jobbar med dator kan du spara texten och granska den när du har skrivit klart. Det finns även program som kan underlätta som till exempel rättstavningsprogram, talsyntes och skärmläsning. Med hjälp av de programmen kan du få texten på webbsidor eller i mejl uppläst.

En smartphone eller surfplatta kan underlätta på flera olika sätt. Med hjälp av kamera, kalender och karta i smartphonen eller surfplattan kan du berätta både om vad du har gjort och vad du ska göra samt om platser du har eller ska besöka. Dessutom finns det speciella kommunikationsappar med innehåll som kan anpassas efter dina behov.

Med en kamera eller skanner kan du göra en datafil av till exempel ett brev som du behöver få hjälp att förstå. En mottagare som får filen via mejl kan sedan berätta vad som står i brevet.

Annat som kan underlätta är till exempel bildtelefoni, taltidningar och talböcker.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Långvarig språklig träning behövs ofta

Ofta behöver du få språklig träning under en lång tid och både du och närstående kan behöva få stöd och handledning. Ofta kan du också behöva ha kontakt med en kurator.

På många orter finns dagrehabilitering och hemrehabilitering som kan erbjuda fortsatt behandling hos logoped när du har blivit utskriven från sjukhuset. På en del platser i landet finns speciella dagliga verksamheter med anställda logopeder för personer som har afasi.

Det finns också afasiföreningar i de flesta län som ordnar aktiviteter som är anpassade till personer som har afasi, där du har möjlighet att dela erfarenheter. Hos en del av dessa finns ”Mötesplats Afasi” med bland annat språklig träning vid dator. Det finns också speciella datorprogram som du kan använda och träna med hemma.

I vissa delar av landet finns Taltjänst, som är en tolkverksamhet som du kan få hjälp av när du har en funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk. Taltjänst kan till exempel hjälpa till vid läkarbesök eller i sociala sammanhang, till exempel vid ett föreningsmöte.

Vad är afasi?

Afasi är en funktionsnedsättning som innebär att du har språkliga svårigheter efter en hjärnskada. Du kan till exempel få svårt att prata, skriva, hitta ord och förstå talat och skrivet språk. Ibland används ordet dysfasi i stället, men det innebär samma sak.

Det är vanligast att du får afasi efter en stroke. Andra orsaker kan vara att du har skadat huvudet vid en olycka eller att du har fått en hjärntumör.

Samspel mellan olika delar av hjärnan

Afasi beror på att de delar av hjärnan som behandlar språk har blivit skadade. Hos de flesta finns de språkliga funktionerna i vänster hjärnhalva. Hos en del finns de i höger hjärnhalva, framför allt hos vänsterhänta. Även skador i andra delar av hjärnan kan leda till att du får problem med språket, eftersom språkfunktionen är ett samspel mellan olika delar av hjärnan.

Språksvårigheterna varierar från person till person

De språkliga svårigheterna ser olika ut från person till person och beror bland annat på vilken del av hjärnan som har skadats och på skadans storlek. Ofta har du en kombination av olika svårigheter. 

Språk är många olika saker, till exempel följande:

  • Att prata.
  • Att förstå vad du själv och andra säger.

  • Att skriva genom att sätta ihop ord till meningar.

  • Att läsa genom att tolka orden i en text.

 Alla dessa sätt att använda språket kan påverkas när du får afasi. Därför undersöks ofta varje enskild persons förmågor och svårigheter inom olika språkområden.

En del blir bra igen

Om du kommer att bli av med de språkliga svårigheterna beror till stor del på vad som har orsakat hjärnskadan, hur omfattande skadan är och var i hjärnan den sitter. Det beror också på hur väl du återhämtar dig i övrigt. Om du blir sämre är det mycket troligt att det även påverkar afasin.

En del personer som har fått afasi efter en stroke blir helt bra igen, men för de flesta kvarstår svårigheterna. De största förbättringarna sker under de tre till sex första månaderna, men det finns möjlighet att språkfunktionen förbättras under flera år efter skadan.

Undersökningar och utredningar

Om dina svårigheter med språket har kommit gradvis under en längre tid blir du först undersökt av en läkare på en vårdcentral. Beroende på vad undersökningen visar kan du sedan få en remiss till en logoped för vidare utredning.

När du kommer till en akutmottagning på grund av symtom som har kommit snabbt utreder en läkare orsaken. Om det visar sig att du har en hjärnskada som till exempel en stroke får du läggas in på sjukhus för fler undersökningar och behandling. 

Om de språkliga svårigheterna finns kvar gör en logoped en grundlig utredning av språket och förmågan att kommunicera. 

En logoped gör olika tester 

Vid det första samtalet behöver logopeden bilda sig en uppfattning om till exempel på vilket sätt du finner ord, uttalar ord, sätter ihop meningar och klarar att hålla tråden i en berättelse. Du får göra flera olika tester som visar hur du läser, hör, pratar och skriver. Logopeden undersöker också hur du använder gester, miner och kroppsrörelser. Även vakenhet, minne, uppmärksamhet och synpåverkan undersöks. 

De tester du får göra går bland annat ut på att titta på bilder eller föremål och berätta vad de föreställer. Du får också svara på frågor, läsa och tolka text samt berätta i tal och skrift vad du har läst eller hört. Om du inte kan skriva för hand kan du få använda ett tangentbord eller en bokstavstavla. 

Logopeden undersöker också vilken påverkan de språkliga svårigheterna har i vardagen, och vilka behov du har. Du själv eller en närstående får berätta om till exempel vilka aktiviteter och kontakter du har utanför hemmet.

Hur påverkas livet av afasi?

Att få afasi kan vara en stor omställning för många. I början är ofta både den som har afasi och den närmaste omgivningen mycket frustrerade, eftersom man inte kan prata som vanligt. Man kanske inte förstår vad andra säger och kan bli irriterad när andra inte förstår.

Afasi skiljer sig från individ till individ. En person kan ha mycket svårt med alla språkliga funktioner, men en annan kan ha så små svårigheter att finna ord att omgivningen knappt märker det. För de här personerna påverkas livet olika. Hur man har använt språket före sjukdomen har också stor betydelse för hur livet påverkas. Om man dagligen har läst böcker, löst korsord, skrivit e-post och pratat med många kan livet förändras påtagligt. Ofta hittar man så småningom andra sätt att kommunicera på.

Afasi kan påverka det sociala livet

Afasi är ett osynligt handikapp och man kan bli misstolkad ibland. Många personer med afasi tycker att det är bra att visa ett litet informationskort när de träffar nya personer. Kortet kan innehålla kort information om att du har afasi, vad det innebär och vad personen du pratar med ska tänka på för att underlätta samtalet. På kortet kan det även finnas information om vem som ska kontaktas om något skulle hända dig.

Om du inte kan kommunicera genom att prata och skriva blir deltagandet i socialt umgänge starkt begränsat och det finns en risk för att du isolerar dig. Du kan ha svårare att göra vardagliga aktiviteter som att boka tid, läsa morgontidning, se en utländsk film på TV, ringa till en vän, skicka eller läsa e-post med mera.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Att vara närstående

Afasi påverkar även dig som är närstående. Som närstående har du en viktig roll som stöd och tar ofta på dig rollen att sköta kontakter med omvärlden.

Du kan vara nödvändig hjälp vid besök på till exempel vårdcentralen eller banken, men den som har afasi måste också få möjlighet att vara självständig så gott det går. För att få råd och vägledning kan du som närstående vända dig till en logoped.

På de flesta håll i landet finns afasiföreningar som du kan få stöd av även som närstående. Kontaktuppgifter finns på Afasiförbundets webbplats.

Behöver planera mer än tidigare

Många personer med afasi och deras närstående tycker att vardagen fungerar bättre när de planerar dagarna. Det är inte ovanligt att veckohandla i stället för att handla då och då. Inför ett besök hos läkaren brukar det underlätta att tillsammans gå igenom i förväg vilka symtom och besvär ni vill ställa frågor om, och kanske även anteckna det så att ingenting glöms bort.

Hur kan du underlätta samtal?

Det är bra om du uppmuntrar den som har afasi att använda gester, miner och kroppsspråk även om många som får afasi har svårt att kommunicera så i början. Det bästa är att du själv är extra tydlig i dina ansiktsuttryck, pekar på det du pratar om och att använder tydliga, vardagliga och enkla gester. Den som har afasi kan på så sätt lära sig att använda ett kroppsspråk för att kommunicera.

Tänk på det här när du pratar med någon som har afasi:

  • Prata tydligt.
  • Använd enkla, korta meningar.
  • Återkoppla, det vill säga kontrollera att du har förstått rätt.
  • Låtsas inte att du förstår när du inte gör det.

Det kan vara bra att skriva stödord medan ni pratar, till exempel om samtalsämnet, vad ni har beslutat, vilken dag ni ska utföra något, vem som ska uppvaktas på födelsedagen och liknande. Då blir det lättare för dig att sammanfatta vad ni pratat om för den som har afasi.

Det kan kännas svårt att börja kommunicera på ett nytt sätt. En logoped kan därför träna och hjälpa närstående att göra detta på ett naturligt sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att även om en person har afasi är det en kompetent människa som tänker, har åsikter och som vill vara delaktig i beslut om sitt liv, trots att personen inte alltid kan framföra det.

Senast uppdaterad:
2018-04-06
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Monica Blom Johansson, logoped, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

 
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.