Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn

Sammanfattning

Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSA, hos barn betyder att barnet har andningsuppehåll på grund av trånga luftvägar. Det gör att barnet har ett biljud vid inandning, oftast snarkljud, och sover oroligt. Bristen på god sömn gör att barnet kan bli trött eller hyperaktivt om dagarna. Det kan också ha svårt att gå upp i vikt. Om ditt barn har andningsuppehåll eller ansträngd andning när det sover bör du kontakta en vårdcentral.

Symtom

Det är normalt att barn får enstaka andningsuppehåll, speciellt vid förkylning. Men om barnet har mer än ett andningsuppehåll per sömntimme kan det ha OSA. Vissa barn har en mer allvarlig form av OSA med mer än tio andningsuppehåll per sömntimme. Andningsuppehållen ska vara minst två andetag långa, eller cirka 10 sekunder. Både korta och långa andningsuppehåll stör sömnen. Långa andningsuppehåll kan dessutom ge syrebrist. Oftast hörs det när barnet börjar andas igen efter ett uppehåll. Då är andningsljudet högre och andningsrörelsen är kraftigare.

OSA förekommer hos barn i alla åldrar, men är vanligast i förskoleåldern 2-6 år. I den åldern är halsmandlarna och körteln bakom näsan som störst. Men alla barn får inte problem med andningen. De flesta barn som har utvecklat OSA behöver behandlas eftersom problemen oftast inte växer bort av sig själv.

Central sömnapné

Det finns barn med centrala andningsuppehåll, så kallad central sömnapné, CSA. Barnet har då inga andningsrörelser utan ligger helt stilla. Det kan bero på att hjärnan inte har mognat, att lungorna är sjuka eller så kallad gastroesofagal reflux. Då läcker magsyra från magen upp i halsen och kan påverka andningen. Om ditt barn visar tecken på central apné ska du kontakta din vårdcentral.

Sök vård

Om barnet har upprepade andningsuppehåll, ansträngd andning när det sover eller har svårt att gå upp i vikt ska du kontakta en vårdcentral. Där kan du sedan få en remiss till en öron-näsa-halsläkare.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vad händer i kroppen?

OSA hos barn beror oftast på att halsmandlarna, tonsillerna, är stora och tar upp för mycket plats i svalget. Ofta är körteln bakom näsan, adenoiden, förstorad. Då blir det mycket trångt i näs- och svalgrummet. Det gör att barnet inte kan andas genom näsan och istället andas genom munnen, även på dagen. Barnet snarkar och kan få andningsuppehåll i sömnen.

Ett barn som snarkar och har andningsuppehåll sover dåligt. Barnet kan även svettas mycket. Det gör att barnet kan bli trött på dagarna och inte orkar med aktiviteter på förskola eller skola. En del lite mindre barn kan istället bli hyperaktiva och få svårt att koncentrera sig.

Barnets naturliga utveckling i hjärnan störs om det inte sover bra. Det kan leda till försämrad inlärningsförmåga. Vissa barn kissar på sig på natten på grund av OSA. Små barn som har OSA kan dessutom ha svårt att gå upp i vikt. I sällsynta, mycket svåra, fall av OSA kan barnets hjärta ta skada.  Vid behandling av OSA brukar barnets kropp, med hjärna och hjärta, återhämta sig bra.

Det är vanligare med OSA inom vissa riskgrupper och vissa saker kan bidra till att man får OSA. Några av dessa är: 

  • Övervikt kan bidra till OSA. Det är vanligare hos tonåringar. 
  • Om barnet har avvikelser i ansiktsskelettet, till exempel liten underkäke eller korsbett, ökar risken för OSA. Risken ökar också för barn med muskelsvaghet eller Downs syndrom.
  • Barn med Prader-Willi syndrom kan få OSA som kan förvärras av behandling med tillväxthormon.
  • Vid gastroesofagal reflux läcker magsyra från magen upp till halsen. Syran är stark och kan göra så att de övre luftvägarna svullnar och göra svalget ännu trängre. Det kan göra så att barnet får fler andningsuppehåll och värre OSA.

Behandling

Vid lindriga besvär kan en nässprej med kortison hjälpa. Den minskar svullnaden bakom näsan. Om barnet har reflux från magen behandlas det med syrahämmande läkemedel till kvällen.  Det är nästan alltid nödvändigt att operera bort halsmandlarna vid OSA. Oftast tar man bort körteln bakom näsan samtidigt. Ibland räcker det att bara ta bort körteln bakom näsan. På vissa ställen i landet tas en del av halsmandlarna bort, så kallad tonsillotomi. Den metoden anses lindrigare för barnet eftersom den ger mindre smärta efter operationen. 

Operation

De tre vanligaste operationerna är:

Så går operationen till

Barnet sövs med narkos inför operationen. På en del sjukhus får barn 0-3 år, som regel, stanna kvar över natten. På andra får barnet åka hem samma dag som operationen utförts. Innan barnet får åka hem ska det kunna äta och dricka.

Eftervård

När halsmandlarna opererats bort ska barnet vara hemma i tio dagar. Värken efter en operation av halsmandlarna kan vara besvärande för en del barn, trots att de får värktabletter. Det kan vara bra att då ta smärtstillande läkemedel regelbundet.

Resultaten av en operation vid OSA hos barn är goda. Nästan alla barn blir bättre och de flesta blir helt fria från besvär. En del barn får följas upp efter operationen eftersom de har mindre chans att bli helt fria från OSA.

Det finns inga bevis för att det skulle vara någon nackdel att halsmandlarna är bortopererade.

Undersökning

En öron-näsa-halsläkare undersöker svalget genom att trycka ner tungan med en spatel. Om körteln bakom näsan eller luftstrupen ska undersökas gör man en så kallad fiberskopi av näsan och svalget. Då förs en tunn slang, med en kamera, in genom näsan. Undersökningen kan vara lite obehaglig, men den brukar inte vara smärtsam. I vissa fall behöver man göra en registrering av andningen under sömnen, antingen på ett sömnlabb, eller i hemmet. På ett sömnlabb undersöks framförallt små barn med sömn- och andningsproblem. Där mäts andningen samtidigt som sömnen under en natt. En förälder får följa med och sova kvar tillsammans med barnet.   

Om du har möjlighet kan du videofilma ditt barn under sömnen, där även ljudet från andingen hörs. Det är viktigt att bröstkorgens rörelser framgår av filmen så det kan därför vara bra att undvika pyjamas.

Alla barn med Downs syndrom screenas för OSA, helst innan de fyller 4 år.

Komplikationer

Hos små barn händer det att halsmandlarna växer tillbaka efter en operation då delar av halsmandlarna tas bort, tonsillotomi. Då bör barnet opereras igen. Det kan också hända att körteln bakom näsan, adenoiden, växer ut igen efter en operation. Även då bör barnet opereras på nytt.

Senast uppdaterad:
2016-03-24
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Danielle Friberg, överläkare, sömnspecialist, Öron-näsa-hals, Karolinska Universitetssjukhuset

Texten är producerad i samarbete med Stockholms läns landsting.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.