Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Sammanfattning

Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan du få hypotyreos. Då får du låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Du kan också få hypotyreos efter att sköldkörteln har opererats bort.

Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin eller T4, och trijodtyronin eller T3. Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.

Det finns flera slags hypotyreos och vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation. Då påverkar immunförsvaret organen och det ger en bestående inflammation i sköldkörteln som gör att funktionen långsamt försämras. Det krävs oftast livslång behandling med läkemedel mot hypotyreos.

Symtom

Det här är exempel på tidiga symtom:

  • Trötthet eller mindre ork.
  • Depression.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Frusenhet.

Senare kan du få de här symtomen:

  • Torr hud och torrt hår.
  • Förstoppning.
  • Viktökning.
  • Minnessvårigheter.
  • Långsam hjärtrytm.
  • Ont i leder och muskler.
  • Svårare att få barn.

Om du har haft hypotyreos en längre tid utan att få behandling kan du få en svullnad i ansiktet och din röst kan bli mörkare.

Hypotyreos kan ibland medföra att du får förstorad sköldkörtel, så kallad struma. Du kan då känna ett tryck på halsen och ibland kan du själv känna att sköldkörteln är större.

När ska jag söka vård?

Om du upptäcker att sköldkörteln är förstorad eller svullen bör du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177

Hur kan jag förebygga sjukdomen?

Du bör välja salt som innehåller jod. I övrigt kan du inte förebygga sjukdomen.

Undersökningar och utredningar

I början finns det oftast inga synliga tecken på hypotyreos. När du träffar läkaren första gången är det därför viktigt att du berättar om dina symtom och tidigare sjukdomar. Om du har nära släktingar som har rubbningar av sköldkörtelns funktion bör du även tala om det för läkaren.

Undrar du över din sköldkörtel ska du diskutera det med din läkare vid ett besök på vårdcentralen eller vid en hälsokontroll. Du kan få lämna ett blodprov för att ta reda på om du har en underfunktion eller inte.

Blodprov fastställer diagnosen

Läkaren fastställer diagnosen hypotyreos med hjälp av blodprov där halten av sköldkörtelhormonet tyroxin och halten av hormonet TSH undersöks. Låga halter av sköldkörtelhormon tillsammans med hög halt av TSH är typiskt för hypotyreos. För att undersöka om till exempel en autoimmun sjukdom är orsaken testar läkaren ofta också halten av antikroppar mot tyreoperoxidas, så kallade TPO-antikroppar.

Undersökning av sköldkörteln

I undersökningen ingår också att läkaren känner på sköldkörteln. I vissa fall, till exempel om sköldkörteln också är förstorad, får du genomgå en mer ingående undersökning. Några exempel på undersökningar är de här:

  • En ultraljudsundersökning som kan visa sköldkörtelns storlek och om ojämnheter i sköldkörteln är vätskefyllda eller fasta.
  • En lungröntgenundersökning eller datortomografi som kan visa om den förstorade sköldkörteln trycker på luftstrupen innanför bröstbenet.
  • En finnålspunktion av en förstorad sköldkörtel som innebär att läkaren med en tunn nål hämtar ut celler från sköldkörteln. Provet undersöks sedan i mikroskop.

Viktigt att få svar på frågor om din behandling

Om du har fått ett besked om att du har hypotyreos är det bra att få svar på följande frågor av din läkare:

  • Hur ska jag veta om jag får rätt hormondos?
  • Hur påverkar mina övriga mediciner min behandling?
  • Hur ofta bör jag komma på kontroll?
  • Hur lång tid kommer det att ta innan jag mår bra?

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandling

Om det bildas för lite sköldkörtelhormon kan du behöva ta konstgjort hormon i tablettform för att ämnesomsättningen ska bli som den ska vara. Om du får svårare hypotyreos med mycket låg hormonproduktion kan det påverka hjärta och nervsystem. Du måste då behandlas på sjukhus.

Ibland kan du behöva vara sjukskriven upp till en månad. Symtomen kan till att börja med finnas kvar, men vanligen minskar de och är borta efter några veckors behandling. Ibland kan det ta lång tid innan symtomen försvinner.

De allra flesta med hypotyreos mår bra när de har fått behandling. Den är oftast livslång och det är viktigt att du fortsätter medicineringen. Du måste också gå på regelbundna kontroller hos läkare för att kontrollera dina värden och berätta hur du mår. Det är viktigt att din behandling är väl inställd, det vill säga att du varken tar för lite eller för mycket medicin. Här kan du läsa mer om läkemedel vid hypotyreos

Risker om du inte får behandling

Att inte få behandling medför allvarliga risker eftersom sköldkörtelhormon är ett livsnödvändigt hormon. Läkaren kontrollerar att tyroxindosen är lagom. Tecken på en för hög dos kan vara sömnlöshet, värmekänsla eller hög puls.

Det är ovanligt med biverkningar och de beror då oftast på att du tagit en för hög doshormon under en längre tid.

Vad händer i kroppen?

Sköldkörteln, som även kallas tyreoidea, sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Den tillverkar livsnödvändiga hormoner som inverkar på nästan alla kroppens funktioner. Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.

Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet.

Lagom mängd hormoner ger balans

För att det ska vara balans i kroppen måste hormonet produceras i lagom mängd. Vid hypotyreos produceras för lite sköldkörtelhormon. Om sköldkörteln istället producerar för mycket hormon känns det som att kroppen går på högvarv. Tillståndet kallas hypertyreos.

Kronisk sköldkörtelinflammation

Kronisk sköldkörtelinflammation är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det bildas antikroppar i blodet mot celler i den egna kroppen. Immunförsvaret, som ska hålla virus och bakterier borta, tar fel och förstör vid den här sjukdomen kroppens egna sköldkörtelceller. Du kan få hypotyreos om du har kronisk sköldkörtelinflammation eftersom sjukdomen med tiden gör att sköldkörtelns funktion försämras så att den bildar mindre hormon.

Ibland förstoras sköldkörteln, men den kan också minska i storlek. Den här formen av sjukdomen brukar delas in i Hashimotos sköldkörtelinflammation, då sköldkörteln förstoras, och atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation som gör att sköldkörteln minskar i storlek.

Andra orsaker till hypotyreos.

Hypotyreos kan även ha någon av de här orsakerna:

  • Du har tidigare opererats för förstorad sköldkörtel, så kallad struma, eller för hög ämnesomsättning
  • Sköldkörteln har tidigare behandlats med radioaktivt jod, läkemedel eller med strålning mot andra delar av halsen.
  • Du har en tidigare sjukdom i sköldkörteln.
  • En tillfällig störning av produktionen av ämnesomsättningshormoner efter att du har varit gravid. Det brukar gå över av sig själv, men i vissa fall behövs behandling.
  • Det finns en form av medfödd hypotyreos, som är mycket ovanlig men allvarlig. Därför undersöks sköldkörtelfunktionen hos alla nyfödda barn i Sverige med blodprov, så att behandling omedelbart kan påbörjas. Denna behandling är livslång.
  • Vissa läkemedel kan ge hypotyreos. Detta är en vanlig biverkan av läkemedel som innehåller amiodaron, som är en hjärtmedicin, eller litium som används mot olika psykiska sjukdomar. En mer sällsynt biverkan är den av läkemedel som innehåller karbamazepin eller interferon. Därför bör nivån av sköldkörtelhormon regelbundet kontrolleras när du använder dessa läkemedel

En sjukdom i hypofysen kan ge hypotyreos. Denna typ kallas sekundär hypotyreos, och är ovanlig.

Graviditet och hypotyreos

Om du har en underfunktion av sköldkörteln är det viktigt att du får behandling för att inte minska möjligheten att bli gravid. Har du hypotyreos och behandlas med sköldkörtelhormon och dina värden är som de ska vara är det inte svårare att bli gravid. Det avgörande är att du har ägglossning.

Det är bra om din läkare kontrollerar prover för ämnesomsättningen innan du blir gravid så att tyroxindosen är rätt inställd. Du bör även kontakta din läkare så snart du blir gravid eftersom du då ofta behöver ta en ökad dygnsdos tyroxin. Om du är gravid eller ammar brukar du få gå på tätare kontroller för att läkaren ska kunna ändra doseringen av sköldkörtelhormon när det behövs. 

Senast uppdaterad:
2017-01-09
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar,  Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.