Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Urinvägsinfektion

Sammanfattning

Urinvägsinfektion orsakas av bakterier som kommit in i urinröret och tagit sig vidare upp i urinblåsan. Blåskatarr är den vanligaste formen av urinvägsinfektion. Om du har blåskatarr kan du behöva kissa ofta. Det kan också svida när du kissar. Besvären brukar avta efter några dagar.

Får du blåskatarr ofta kan du försöka förebygga besvären. Ibland kan du behöva behandling. Det kan till exempel vara om du är gravid och får blåskatarr, eller om du får njurbäckeninflammation.

Barn som får urinvägsinfektion brukar få behandling med antibiotika. Urinvägsinfektion hos små barn kan vara svår att upptäcka. Till skillnad från vuxna ska barn inte vänta med att söka vård.

Blåskatarr eller njurbäckeninflammation

När bakterier kommer in i urinvägarna kan du få en urinvägsinfektion. Oftast stannar infektionen i urinröret och urinblåsan och kallas då blåskatarr. Ibland sprider sig bakterierna upp till njurarna och njurbäckenet. Då kallas det njurbäckeninflammation.

Blåskatarr går ofta över av sig själv

Kvinnor får lättare blåskatarr eftersom urinröret är kortare på kvinnor än på män. Mer än hälften av alla kvinnor får det någon gång under sitt liv. Blåskatarr hos kvinnor blir ofta bättre efter några dagar och går ofta över av sig själv inom en vecka.

Ibland behöver du få behandling

Du kan behöva få behandling för blåskatarr i vissa fall. Det kan till exempel gälla när:

  • Du är gravid och får blåskatarr. Då behöver du få behandling med antibiotika bland annat för att bakterier lättare tar sig vidare upp till njurarna under graviditeten. Du får även lämna ett urinprov som det görs en odling på för att se om infektionen orsakats av GBS. Är det så behöver du få behandling med antibiotikaintravenöst under förlossningen för att inte barnet ska smittas.
  • Du kan ha problem med prostatan. Är du man och har blåskatarr behöver du oftast få behandling med antibiotika, eftersom problemen kan bero på prostatakörteln, och då kan bakterier nå upp till njurarna.

Njurbäckeninflammation måste alltid behandlas 

Bakterier kan ibland ta sig upp till njurarna och njurbäckenet. Då kallas det njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit. Det måste alltid behandlas med antibiotika. Annars finns det risk att njurarna blir skadade, eller att bakterierna sprider sig till blodet. Då kan bakterierna orsaka blodförgiftning, så kallad sepsis  vilket kan vara livshotande.

Symtom vid urinvägsinfektion

Tecken på blåskatarr kan vara något eller flera av följande besvär:

  • Du behöver kissa ofta.
  • Du kan känna att det svider när du kissar och även precis efteråt.
  • Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan.
  • Du kan känna dig lite småfrusen. 
  • Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen.
  • Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, även vid urinvägsinfektioner.

Det är ovanligt med feber vid blåskatarr.

 

Tecken på att du kan ha njurbäckeninflammation kan vara något av följande besvär:

  • Du känner dig oftast ordentligt sjuk.
  • Du har oftast feber och kan må illa. 
  • Du har ofta ont åt sidan i magen eller ländryggen. 
  • Du kan du ibland även få samma symtom som vid blåskatarr, det vill säga sveda och behov av att kissa ofta. 
  • Du som är äldre kan få hög feber utan andra symtom. 

Njurbäckeninflammation måste alltid behandlas.

När och var ska jag söka vård?

Du som är kvinna och är 15 år eller äldre, inte är gravid, inte har synligt blod i urinen och misstänker att du har blåskatarr kan avvakta i upp till en vecka innan du söker vård. Men om du har stora besvär eller inte har börjat bli bättre efter tre dagar bör du kontakta en vårdcentral.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har synligt blod i urinen.
  • Du är man och misstänker att du har blåskatarr.
  • Du är flicka under 15 år och misstänker att du har blåskatarr.
  • Du misstänker sexuell smitta, till exempel har flytningar från urinrör eller slida.
  • Du är gravid eller nyligen har fött barn och misstänker att du har blåskatarr.

Om det är helg och du är feberfri kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du misstänker att du har njurbäckeninflammation.
  • Det gäller ett barn under två år som du misstänker har blåskatarr eller njurbäckeninflammation. 

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.

Vad kan jag göra själv?

Du kan behandla dig själv i upp till en vecka om symtomen inte är besvärliga, om du är kvinna, inte är gravid och i övrigt är frisk, men känner dig säker på att du har fått blåskatarr. Ofta går besvären över av sig själv.

Det här kan du göra själv för att lindra besvären vid blåskatarr:

  • Du kan dricka mycket vatten.
  • Du kan ta smärtstillande läkemedel.

Hur kan jag förebygga urinvägsinfektion?

Det finns flera saker du kan pröva för att minska risken att få urinvägsinfektion.

Kissa ut det sista

Om du har lätt att få urinvägsinfektion kan det bero på att det finns lite urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Du kan då ta för vana att resa dig upp en kort stund och sedan sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista. 

Östrogenbehandling efter klimakteriet

Efter klimakteriet får kvinnor oftast tunnare och skörare slemhinnor. Det kan motverkas genom att använda östrogen som du för in i slidan i form av till exempel piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner. 

Tvätta inte för mycket

Ibland kan det svida när du kissar utan att det är tecken på urinvägsinfektion. Svedan kan bero på slemhinnorna är irriterade av ett alltför noggrant tvättande av underlivet med tvål. Som alternativ rengöring går det bra att använda en oparfymerad olja, till exempel babyolja.

Undersökningar och utredningar

Det finns flera undersökningar och utredningar som kan göras för att ta reda på vad dina besvär beror på.

Lämna urinprov

Du får ofta lämna ett urinprov. Det görs framförallt för att ta reda på om besvären beror på bakterier i urinen. Ibland görs också en urinodling för att ta reda på vilken bakterie det gäller och om den är resistent mot antibiotika. Har du till exempel nyligen varit utomlands är risken större att infektionen är orsakad av resistenta bakterier.

Urinprovet ska komma från den så kallade mittstråleurinen. Det innebär att du först börjar kissa och för in burken i strålen under tiden du kissar. Helst ska du inte ha kissat på fyra timmar när du lämnar provet.

Provet kan lämnas direkt på vårdcentralen, eller så kan du ta provet hemma. Burkar för provtagning kan du hämta på vårdcentralen eller köpa på apotek. Lämna burken till vårdcentralen så snart som möjligt. Kan du inte lämna den med en gång bör den ställas i kylskåpet.

Urinsticka och urinodling 

Urinprovet undersöks oftast med urinsticka, ibland även med bakterieodling. När provet undersöks med urinsticka doppas först stickan i urinen. Urinstickan kan ibland ge information direkt om det finns bakterier i urinen, men visar inte vilken sorts bakterie det är. I andra fall kan det finnas bakterier trots att stickan inte visar det. Urinstickan visar också om det finns mycket vita blodkroppar i urinen vilket kan vara ett tecken på urinvägsinfektion. 

När en urinodling ska göras skickas urinprovet till ett laboratorium. Därefter tar det ett till tre dygn innan svaret kommer. Odlingen ger information om vilken sorts bakterie det gäller och hur många bakterier det är. Den visar också om de antibiotika som brukar användas kommer att hjälpa eller om bakterien är motståndskraftig, resistent, mot dem. 

CRP-test kan tyda på njurbäckeninflammation 

Om läkaren misstänker att du har njurbäckeninflammation, kan du få lämna ett blodprov för ett så kallat CRP-test, även kallat snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP snabbt. Vid blåskatarr däremot är CRP inte förhöjt eller bara lätt förhöjt.

Ibland kan du bli gynekologiskt undersökt 

Ibland kan du som är kvinna behöva bli undersökt gynekologiskt, om diagnosen är osäker. Det gäller särskilt om symtomen skulle kunna bero på en sexuellt överförd sjukdom, till exempel klamydia. Du kan också få lämna andra prover i samband med det. 

Om du är äldre görs ibland också en gynekologisk undersökning för att se om det finns någon gynekologisk sjukdom eller förändring som orsakar återkommande infektioner. 

Undersökningar vid återkommande blåskatarr 

En del kvinnor får återkommande blåskatarrer. Då görs ibland fler undersökningar för att se om det finns någon bakomliggande orsak som går att behandla. Ibland görs en undersökning för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat. Den undersökningen görs numera enkelt med en ultraljudsapparat som finns på många vårdcentraler. 

Någon gång kan njurarna behöva röntgas, och ibland kan urinblåsan behöva undersökas genom urinröret, så kallad cystoskopi

Undersökningar när du är gravid

Om du har haft urinvägsinfektion många gånger tidigare i livet och är gravid brukar du få lämna urinprov. Har du bakterier i urinen får du antibiotika och efter behandlingen får du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna försvunnit. 

Undersökningar för dig som är man 

Om du är man görs alltid en urinodling. Ibland får du också lämna prov för klamydia. Är du medelålders eller äldre undersöks också prostatan.

Behandling av urinvägsinfektion

Det finns olika behandlingar du kan få när du har urinvägsinfektion.

Olika slags antibiotika

Beroende på om du har blåskatarr eller njurbäckeninflammation, kan du få behandling med olika slags antibiotika. Om du har lämnat urinprov får du läkemedel som är anpassat till de bakterier som orsakar infektionen. 

Blåskatarr hos gravida kvinnor 

Gravida kvinnor med blåskatarr har en ökad risk att få njurbäckeninflammation och måste därför få behandling med antibiotika. Pivmecillinam kan du utan risk ta under hela graviditeten. Trimetoprim bör inte tas under graviditetens första tolv veckor och nitrofurantoin bör inte tas i anslutning till förlossningen på grund av att det då finns en liten risk att barnets blod kan påverkas tillfälligt. 

När du ammar 

Om du ammar kan du ta pivmecillinam och trimetoprim utan risk för att barnet påverkas. Nitrofurantoin bör däremot inte tas så länge barnet är under en månad. 

Blåskatarr hos kvinnor som inte är gravida 

Är du inte gravid men har stora besvär av blåskatarr, kan du behöva behandling med antibiotika. Det är vanligt med behandling i tre till fem dagar med läkemedel som innehåller till exempel pivmecillinam eller nitrofurantoin. Ett annat alternativ är trimetoprim. 

Förebyggande behandling om du får urinvägsinfektion ofta

Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte om du är kvinna och ofta får urinvägsinfektion. Då kan du under några månader ta en liten dosantibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.

Får du lätt urinvägsinfektion i samband med samlag kan du i förebyggande syfte ta en antibiotikatablett. Effekten kvarstår i ett dygn.

Blåskatarr hos män 

Är du man och har blåskatarr får du olika sorts läkemedel beroende på om du har feber eller inte. Om du inte har feber får du behandling under sju dagar med nitrofurantoin eller pivmecillinam. Har du feber får du ciprofloxacin, en så kallad kinolon. Det beror på att prostatakörteln ofta då är infekterad, och kinoloner verkar även i körtelvävnaden.  Har du urinvägsinfektion med feber får du behandling i två veckor. Ibland kan du behöva ligga på sjukhus och få antibiotikaintravenöst.

Behandling av njurbäckeninflammation 

Har du njurbäckeninflammation och inte är gravid får du behandling mellan sju och tio dagar med ciprofloxacin eller en kombination av trimetoprim och sulfa.

Är du gravid och får njurbäckeninflammation ska du behandlas med antibiotikadropp på sjukhus. 

Bakterier i urinen utan symtom 

Både kvinnor och män över 50 års ålder, men ibland också yngre kvinnor, kan ha bakterier i urinen utan några symtom. Det är vanligare ju äldre man blir. Om du inte har symtom på urinvägsinfektion bör du inte behandlas med antibiotika.

Ett viktigt undantag är om du är gravid, då risken för njurbäckeninflammation ökar utan antibiotikabehandling. Det är bland annat därför du får lämna urinprov på barnmorskemottagningen, MVC.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

När du får urinvägsinfektion flera gånger

Många får urinvägsinfektion flera gånger. Allra vanligast är det hos kvinnor i 20-årsåldern. Men det är också vanligt hos kvinnor och män som är äldre. Det kan bero på olika saker.

Du tömmer inte blåsan

Om urinblåsan inte töms helt när du kissar får bakterierna större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Därför ska du försöka tömma blåsan helt varje gång du kissar. 

Du använder vissa p-medel

Kvinnor kan lättare få blåskatarr vid användande av pessar eller kondom med spermiedödande medel. 

Du har använt antibiotika

All antibiotikabehandling påverkar den naturliga bakteriefloran i slidan och på huden kring slidan. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är orsaken till att vissa kvinnor lätt får blåskatarr efter att ha fått en antibiotikakur. 

Du är äldre 

Ju äldre vi blir desto lättare får vi urinvägsinfektioner. En orsak är att det blir allt vanligare att urin finns kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Det kan ofta bero på prostataförstoring om du är man. Det kan bero på framfall om du är kvinna. Det är vanligt att slemhinnorna i urinröret blir tunnare hos dig som är kvinna och äldre.

Äldre personer kan ofta vara mer ömtåliga än yngre, och kan oftare bli svårt sjuka av infektioner, som till exempel urinvägsinfektion.

Du som är äldre och har njurbäckeninflammation kan få hög feber utan andra symtom. 

Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, även vid urinvägsinfektioner.

Komplikationer

Njurbäckeninflammation kan ibland leda till komplikationer, speciellt hos små barn och äldre personer. Små barn riskerar att få skador på njurarna.

Sällsynta gånger händer det att bakterierna sprider sig till blodet. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare hos äldre. Då behöver du vårdas på sjukhus och få antibiotika i dropp.

Vad händer i kroppen?

Urinen bildas i njurarna för att transportera bort ämnen som kroppen inte behöver. Den rinner från njurarna ner genom urinledarna och samlas i urinblåsan, för att till sist fortsätta ut genom urinröret. 

Övergången mellan urinledaren och blåsan fungerar som en ventil som hindrar urinen från att rinna tillbaka upp i njurarna. 

I urinblåsans vägg finns muskler som du inte kan styra med viljan. När blåsan tänjts ut till en viss gräns drar musklerna ihop sig och pressar ihop blåsan så att trycket ökar – du blir kissnödig. 

Kring urinrörets mynning i urinblåsans botten finns muskler som kan styras med viljan. När du slappnar av dessa muskler öppnas urinröret och urinen rinner ut. 

Läs mer om hur njurarna och urinvägarna fungerar.

Till urinvägarna räknas urinledarna, urinblåsan och urinröret. De två urinledarna går mellan njuren och urinblåsan. Urinledarens första utvidgade del kallas njurbäckenet och samlar upp urinen från alla samlingsrör i njuren.

Kroppen försvarar sig mot bakterier

Vid en urinvägsinfektion tränger bakterier in i blåsan genom urinröret. Mannens långa urinrör ger ett bättre skydd mot bakteriernas vandring uppåt än kvinnans korta. Därför är blåskatarr vanligare hos kvinnor än hos män. 

Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. Kroppen kan då koppla på sitt infektionsförsvar och det blir en inflammation. Det är denna inflammation som orsakar de typiska symtomen vid blåskatarr, som också kallas cystit. 

Ibland fortsätter bakterierna vidare upp genom urinledaren till antingen den ena eller båda njurarna och orsakar en infektion där. Orsaken kan vara att ventilen vid urinledarens mynning i urinblåsan inte fungerar. Det kan också bero på förstorad prostatakörtel.

Bakterierna tränger då in i njurvävnaden och det blir en inflammation som orsakar feber, allmän sjukdomskänsla och ofta smärta från njuren. Det kallas njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit.

Olika bakterier kan orsaka urinvägsinfektion 

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen. Näst vanligast är en särskild sorts stafylokockbakterier som ofta orsakar blåskatarr hos yngre kvinnor på sensommaren och hösten. Ibland är bakterierna motståndskraftiga, så kallat resistenta, mot vissa sorter av antibiotika.

Senast uppdaterad:
2018-04-12
Redaktör:


Redaktör Louise Engström, 1177 Vårdguiden

 

Granskare:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.