Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Läkemedel och hälsa

Idrott och läkemedel - risk för doping?

För detta avsnitt ansvarar Bengt O Eriksson, professor emeritus i barnkardiologi, Göteborg. V. ordf. i RF:s Dopingkommision.

En del läkemedel är intressanta ur prestations­synpunkt och har därför använts av friska idrottsmän. Vanligen användes då medicinen i betydligt högre dos än som är brukligt och utan att det finns någon sjukdom, bristtillstånd eller skada. Detta ”missbruk av medicin” faller under Doping­bestämmelserna. Doping strider mot etiken inom både idrott och medicin!


Med doping avses att genom olika manipulationer höja en individs prestations­förmåga i idrott. Det kan röra sig om mediciner eller andra kemiska substanser, som påverkar hjärnan så att man inte känner hur trött man är och på det viset kramar mer ur den trötta kroppen.

Ett annat sätt är, att man med hjälp av olika preparat skaffar sig mer muskler och därigenom ökad styrka och snabbhet. En tredje metod är att på konstlat sätt öka kroppens syretransport­förmåga, det vill säga förbättra kondition och uthållighet. Även genom att minska kroppsvikten på orätt sätt kan man få en favör i idrotter som har viktklasser; man kan ”väga in” i en lägre viktklass. Lugnande medel, mediciner som tar bort nervositet och skärper sinnet användes inom precisions­idrotter.

Eftersom det finns många sätt att manipulera kroppen, har man haft svårt att hitta en heltäckande definition på doping. Inom idrotten hänvisar man därför till en lista på förbjudna substanser och metoder. Denna lista sammanställs av WADA, World Anti-Doping Agency. Listan uppdateras 1 gång per år. Den senaste listan gäller från den 1 januari 2010. Alla internationella idrotts­förbund måste, liksom alla länder, ansluta sig till denna lista för att få deltaga i de olympiska spelen. Doping­listan utgör i själva verket en del av ett globalt regelverk; World Anti-Doping Code (WADC).


Lagar och regler

Riksdagen antog en lag 1992, reviderad 1999, mot Dopning (i lagen heter det dopning). Det förbjuds att inneha, införa, överlåta, förvärva i överlåtelsesyfte, försälja, producera och bruka anabola-androgena steroider (AAS), Testosteron och tillväxthormon (hGH), samt preparat som ökar produktionen eller frisättningen av dessa hormoner. Brott mot denna lag kan innebära fängelse­straff upp till 4 år. Ett nytt lagförslag kommer att likställa dopningsbrott med narkotikabrott och kunna ge fängelse upp till 6 år.

I Riksidrottsförbundets, RF, stadgar står att med doping avses den av WADA upprättade listan på förbjudna substanser och metoder. WADA uppdaterar listan minst 1 gång per år. Listan publiceras på WADA:s hemsida: www.wada-ama.org.

Dopinglistan fr.o.m. 2010 delas in i tre huvudkategorier:

  1. Substanser och metoder alltid förbjudna, dvs både vid träning och tävling.

  2. Substanser och metoder förbjudna vid tävling.

  3. Substanser förbjudna inom vissa idrotter.

Dopinglistan fastställes av WADA senast den 30/9 varje år och gäller från den 1/1 följande år och ett år framåt. WADA kan också ändra den under löpande år. Listan finns även på RF:s hemsida. För att hjälpa idrottsutövare ger också Riksidrottsförbundet i samarbete med Apoteket AB ut en lista på förbjudna mediciner vid träning respektive tävling, Idrottens Röda lista. Denna kan rekvireras från RF på telefon 08-699 6000, eller läsas på RF:s webbsida:www.rf.se.

Dopingtester

Den vanligaste typen av dopingtest utföres på urin. Idrottsutövaren får avlämna urin under uppsikt. Urinen analyseras sedan anonymt. Allt är noggrant reglerat i bestämmelser, detta för att säkra idrottsutövarens rättigheter.

Alla idrottsutövare, som tillhör en klubb vars förbund är anslutet till Riksidrottsförbundet, är skyldiga att lämna prov vid anmodan. Vägran räknas som positivt dopingprov. Vägran liksom positivt prov kan leda till avstängning upp till 2 (4) år från all idrottslig verksamhet. Upprepat dopingbrott leder till livstids avstängning.

Nu kan också blodprover tas för att påvisa missbruk av EPO eller tillväxthormon (hGH). När det gäller EPO är blodprovs­tagningen en screening-metod. Vid för höga blodvärden analyseras urinen på förekomst av EPO. Sedan ett år tillbaka tillämpas också en blodprofil. Genom att ta några Hb-värden skapar man en profil där maximal variation anges. Skulle idrottaren överstiga denna variation så döms vederbörande för doping. En ny EPO-test utvecklad i Sverige hittar fler EPO-dopade.

En nyhet är att med DNA-test på urinen avgöra om det lämnade provet är uringivarens prov.

Under år 2009 gjordes 3500 dopingtester i Sverige, varav enbart ca 15-talet fall ledde till bestraffning medan antalet positiva 2010 var dubbelt så många.

Information och dispens

Om en idrottsutövare av olika skäl behöver använda läkemedel, kan det ibland bli en konflikt mellan användande av läkemedel och dopingreglerna. Är du osäker kan du ringa Apotekens läkemedels­upplysning (0771- 450 450) eller kontakta närmaste apotek. Även Riksidrottsförbundet lämnar uppgifter på telefon (08-699 60 00) eller du kan söka på RF:s hemsida (www.rf.se). Du kan också kontakta Dopingjouren på tel. 020-546 987 eller söka på dess hemsida (www.dopingjouren.se).

Det finns möjligheter för idrottsutövare att få dispens för nödvändig medicinering. Ansökan om detta görs på speciella blanketter, som du kan hämta hem från Riksidrotts­förbundets hemsida. I intyget måste behandlande läkare styrka diagnos, vilket läkemedel som avses och att bruket av detta är nödvändigt och styrka detta med sin namnteckning

En dispenskommitté av minst 3 läkare granskar ansökan och tillstyrker/avslår den. Besked om dispens lämnas skriftligt av RF och RF informerar också respektive nationellt idrottsförbund, internationellt idrottsförbund, ISF, och även WADA om beviljad dispens.

För de idrottare som tävlar på hög internationell nivå måste ansökan ställas till respektive internationellt specialförbund, ISF, och på engelska eller franska. Man kan använda RF:s blankett eller hämta hem resp. ISF:s blankett. Hög internationell nivå innebär att vederbörande finns på sitt internationella förbunds lista över idrottare som måste lämna vistelserapport (Whereabouts).

För behandling av astma med vissa inhalationsläkemedel som beta-2-stimulerare gäller att bara terbutalin (Bricanyl) och formoterol (Oxis, Symbicort) kräver dispens, medan salbutamol (Ventoline m.fl.) och salmeterol (Seretide, Serevent) är tillåtna. Vid lokalbehandling med kortisonpreparat på hud, öron, näsa, ögon och mun krävs ej längre dispens, medan kortisoninjektion i led, sena, bursa m.m. och vid inhalation måste anges vid dopingtest. Injektion av kortison i blodet eller muskulaturen resp. som tablett kräver dispens.


I. Substanser som alltid är förbjudna - både vid tävling och träning


Förbjudna läkemedelsgrupper

Här nedan presenteras kort de läkemedels­grupper som finns beskrivna i Dopinglistan. Är du osäker kontakta Riks­idrottsförbundet eller Dopingjouren.

S 0. Ännu ej godkända läkemedel

Detta innefattar läkemedel som är under utprovning eller där utprovningen är avslutad.

S 1. Substanser med anabol effekt

Denna grupp innehåller syntetiskt framställda preparat med vävnads­uppbyggande (anabol), särskilt muskeluppbyggande verkan. Gruppen innehåller dels kroppsegna, = endogena, dels icke kroppsegna, = exogena, anabola steroider, samt andra anabola ämnen. Testosteron tillhör de kroppsegna AAS.

De anabola steroiderna (AAS) är de vanligaste dopingmedlen. AAS-preparaten har mycket liten medicinsk användning och ett fåtal av dem är registrerade som läkemedel. De flesta som testar positivt för anabola steroider har intagit insmugglade preparat.

Att testosteron också är dopingklassat skapar vissa analys­tekniska problem, eftersom både män och kvinnor har en egen­produktion av detta hormon. Det finns ett speciellt sätt att skilja tillfört testosteron från eget producerat. Idag är även ett antal preparat (prekursorer) som omvandlas i kroppen till testosteron respektive anabola steroider också dopingklassade respektive läkemedels­klassade. Det är olagligt att införa eller importera dessa preparat via t.ex. Internet.

Epitestosteron förs också till denna grupp. Epitestosteron används av idrottare för att dölja bruket av testosteron.

Till andra anabola ämnen, som är dopingklassade, förs två beta-2-stimulerande läkemedel, då djurförsök har visat att dessa preparat, klenbuterol och zilpaterolol har en muskel­uppbyggande effekt på kalv. De verkar däremot inte på gris. Det är oklart om de har anabol effekt på människa.

Klenbuterol finns som registrerat läkemedel mot astma i Tyskland, Holland, Belgien, Italien, Spanien med flera länder och i Sverige för djur. Zilpaterol finns inte i Sverige. Även ett östrogenpreparat, zeranol, tillhör gruppen andra anabola ämnen, liksom tibolon, som är ett estrenderivat och tillskrivs anabol effekt.

Hit förs också selektiva androgen­receptor­modulerare (SARMs).


Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

S 2. Vissa hormoner och besläktade substanser

Människokroppen producerar ett stort antal hormoner. Dessa kan också framställas syntetiskt och när de tillföres kroppen kan de bland annat ge dopingeffekt.

EPO, Erytropoietin, är ett hormon som produceras av njurarna och som reglerar hur många röda blodkroppar vi har. Vid ökad frisättning av EPO från njurarna ökar mängden röda blodkroppar. Njuren så att säga ”läser av” blodets mängd av röda blodkroppar och fininställer det på lämplig nivå.

EPO finns nu som läkemedel och används för att motverka den blodbrist bl.a. njursjuka människor får.

Injektioner av syntetiskt EPO medför onaturligt ökad mängd röda blodkroppar i blodet och därmed ökad mängd syre som kan distribueras. En ökning av konditionen blir följden. EPO är ”intressant” i uthållighetsgrenar som längd­skidåkning, cykling, långdistans­löpning och -simning. Användande av EPO har till stor del ersatt bloddopingen. Idag finns metod att fastställa EPO-missbruk. Det är viktigt att påpeka att bruk av EPO kan ge allvarliga biverkningar och till och med orsaka dödsfall.

Tillväxthormon kan innehålla HIV

Hypofysen producerar tillväxthormon. Detta kan nu också produceras på konstgjord väg, s.k. rekombinerat hGH. Det har ansetts ha anabol effekt och är därför förbjudet. HGH har stor medicinsk användning, är dyra, men tycks ändock finnas inom dopingkretsar. HGH måste injiceras.

Det finns många skäl att kraftigt varna för missbruk av tillväxthormon. De preparat som finns på den illegala marknaden kan vara biologiskt framställda och ha utvunnits ur mänskliga hypofyser. De kan därför innehålla farliga ämnen som HIV (humant immunbristvirus), och CMV (cytomegalovirus). Det kan till och med förekomma prioner, det vill säga de ämnen som anses ge den mänskliga varianten av "galna kosjukan”.

Även rena preparat kan vid felanvändning ge upphov till allvarliga biverkningar.

Till tillväxthormon förs också IGF-1, som frisättes vid tillförsel av tillväxthormon, och har dess effekt, samt "mekaniska tillväxtfaktorer" (MGF:s)

Gonadotropiner (LH och hCG) är hormon, som normalt reglerar mängden egenproducerat testosteron samt sädescellsproduktionen. Hos kvinnor ger de ägglossning respektive produktion av kvinnliga könshormoner.

Gonadotropinerna produceras i hypofysen, hos kvinnan även i moderkakan under graviditeten (hCG). Dessa hormon används för att åstadkomma ägglossning och finns kommersiellt framställt från moderkakor. Påvisande av moderkaks­gonadotropin (hCG) i urinprov är ju ett graviditetstest. Tillförsel av vissa gonadotropiner till män ger ökad produktion av testosteron, därav doping­klassningen för män.

Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och reglerar blodsocker­koncentrationen. Det används i vissa sporter eftersom det anses ha en anabol effekt. Men det används framför allt tillsammans med intravenöst tillfört glykos och kalium för att öka muskelglykogen­mängden. Det är visat att när glykogenet tar slut orkar man inte hålla samma höga tempo längre.

Personer med sockersjuka, diabetes mellitus typ 1, och som är beroende av insulin­tillförsel, måste ansöka om dispens (se ovan).

Kortikotropiner (ACTH) frisätter bland annat kortison och är förbjudna av samma orsak som kortison (se nedan).

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

S 3. Beta-2-stimulerande medel

Detta är mediciner mot astma. Av de som används för inhalation är nu bara formoterol (Foradil, Oxis) och terbutalin (Bricanyl) förbjudna. Bruk av dessa kräver dispens. Salmeterol (Serevent, Seretide) resp. salbutamol (Airomir, Buventol, Ventoline, Combivent) är nu tillåtna. Dock måste för salbutamol om urinkonc. är >1000 ng/ml en speciell dokumentation lämnas in.

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

S 4. Substanser med antiöstrogen effekt

Vid tillförsel av anabola steroider omvandlas de till en del till östrogen, vilket medför till exempel bröstutveckling på män (gynekomasti). Ämnen som hämmar denna omvandling, så kallade aromatas­hämmare, är förbjudna. Orsaken är att de ökar den anabola effekten av de anabola steroiderna.

Ges aromatas­hämmare till kvinnor hämmas bildningen av kvinnligt könshormon (östrogen) och istället bildas testosteron, som ger en anabol effekt på dem.

Selektiva östrogen­receptor­modulerare (SERMs) som raloxifen, tamoxifen och toremifen är nu förbjudna, liksom andra anti-östrogen­substanser, samt ämnen som påverkar myostatin­funktionen. Myostatin hämmar muskeltillväxt.


Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

S 5. Diuretika och andra maskerande ämnen

Alla urindrivande läkemedel (diuretika) är dopingklassade eftersom de späder ut urinen och därmed försvårar påvisandet av andra förbjudna substanser. De är också förbjudna då de kan minska kroppsvikten och möjliggöra invägning i en lägre viktklass i de idrotter där man har viktklasser, till exempel i brottning, boxning, judo, styrkelyft tyngdlyftning, med de fördelar detta innebär.

Diuretika är mycket vanliga läkemedel med många indikationer som till exempel hjärtsvikt, högt blodtryck, ökad vattenmängd i kroppen och vid vissa menstruations­besvär. Den, som behöver diuretika, måste därför ansöka om dispens om han vill tävla eller träna, eller höra med sin läkare om det går byta till annan likvärdig, och tillåten medicin.

Till maskerande ämnen förs också probenecid, ett giktmedel, som hindrar utsöndring av t.ex. AAS. Även plasma­ersättnings­medel, som albumin och hydroxi­etylstärkelse (Hemohes och Haes-steril) räknas hit. Hemohes var det medel, som de finska skidåkarna hade injicerat innan blodprovstagningen vid VM i skidor i Lathis 2001, i avsikt att få ned Hb-värdena under de angivna gränsvärdena.

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

Förbjudna dopingmetoder

Dopinglistans andra grupp avser olika metoder att förbättra sin prestationsförmåga. Här finns 3 undergrupper.

M 1. Ökning av syretransporten

a. Bloddoping

Genom tillförsel av blod ökas möjligheten till syretransport, det vill säga att konditionen och uthålligheten ökar. Det blod som tillförs kan endera vara en annan människas blod och då går det vanligen att påvisa, eller idrottsutövarens eget blod.

Det senare sker genom att ca 1 liter blod tas ut och förvaras i kyla och näringslösning upp till tre veckor innan det ges tillbaka. Under denna tid har kroppen kompenserat förlusten genom ökad blodbildning. När då det extra blodet tillförs, får man samma effekt som vid en transfusion av en annan människas blod. Detta förfarande med eget blod går vanligen inte att spåra. Om bloddoping tillämpas eller ej har diskuterats. Vissa länders idrottsmän har beskyllts för bloddoping. Såväl bloddoping som EPO-tillförsel är mycket effektiva metoder att förbättra prestations­förmågan i idrott.

b. Tillförsel av konstgjorda syretransportörer

Detta är ämnen som kan transportera och avge syre. Hit hör konstgjorda hemoglobin­produkter till exempel, där blodfärgämnet (=hemoglobin) från djur har bundits till vissa preparat och kan om det ges in i blodbanan transportera syre.

Dessa substanser har medicinskt framtagits för att kunna ges omedelbart till personer som förlorat mycket blod och innan rätt och säkert blod har kunnat framskaffas. Preparaten finns ännu inte i Sverige men används sannolikt av idrottare. Genom blodprovstagning kan bruket påvisas.


Bild på skidåkare

Genom bloddoping kan en idrottare öka kroppens förmåga att transportera syre till cellerna. Kondition och uthållighet förbättras på ett otillåtet sätt.

c. Syrgas

Användandet av extra syrgas är ej längre förbjudet.


M 2. Kemisk och fysisk manipulation

Hit hör alla metoder som att lämna annan individs urin, eller att förändra sin egen urin. Det kan innefatta kateterisering av urinblåsan och installerande av ”säker urin”. År 2010 dopingavstängdes 12 ryska friidrotterskor sedan man med DNA-test visat att de lämnat annan persons urin! Uppslags­rikedomen är stor vad gäller metoderna att manipulera. Därför är bestämmelserna för dopingtest så utformade att det inte skall gå att manipulera urinprovet.

Nu har också tillförsel av intravenösa infusioner förbjudits om det inte funnits medicinsk indikation för det.

M 3. Gendoping

I modern sjukvård har man kunnat börja behandla en del svåra, ofta ärftliga sjukdomar genom att byta ut det "sjuka anlaget", det vill säga dess gen, mot en tillverkad frisk gen. Detta kallas idag gentransfer.

Generna finns i vårt DNA. Flera förändrade DNA, som anses vara sjukdomsfram­kallande, har påvisats. Man vet nu vilket DNA som behövs för att kroppen skall få större muskler och för att rätt typ av muskelfiber bildas. Detta kan ske både i hela kroppen eller bara i en muskel.

På samma sätt har den gen som styr EPO-produktionen påvisats. DNA i ett virus bär virusets arvsanlag. Ersätter man virusets DNA med EPO-DNA, fungerar det så att viruset blir en "EPO-producent". Vid försök på apor har man sprutat in viruset i en muskel och åstadkommit en fördubbling av mängden röda blodkroppar.

Dopingpotentialen av gendoping är enorm, men som tur är har man ännu inte hittat en metod att styra respektive stänga av effekten. All användning av sådan teknik är förbjuden inom idrotten.

II. Substanser och metoder som är förbjudna vid tävling


S 6. Stimulantia

Hit hör läkemedel som påverkar hjärnan så att man inte känner hur trött man är. En annan effekt är att de ökar vakenhetsgraden eller aggressiviteten.

Många av dessa stimulerande preparat finns inte som läkemedel i Sverige. Dock finns här amfetamin och kokain, som bägge är narkotikaklassade i Sverige.

Man delar in gruppen i a) Icke specificerade ämnen och b) Specificerade ämnen. Påvisandet i test av de ämnen som tillhör specificerade ämnen ger strafflindring. Till specificerade förs bl.a. adrenalin, katin, efedrin, pseudoefedrin, stryknin m.fl. substanser.

Amfetamin har en dokumenterad prestationsförbättrande effekt. Efedrin tillhör också gruppen stimulantia, vilket skapar problem då efedrin finns i många mediciner, till exempel hostmediciner. Adrenalin har nu också förbjudits.

Modafinil är nu också dopingklassat. Det används mot sömnsjuka. Det tillhör de icke specificerade ämnena.

De vanliga näsdropparna är däremot tillåtna.

Det finns alltså risk för ofrivillig doping. Den som av olika skäl behöver använda sådan medicin som tillhör denna grupp måste överväga att inte delta i idrottstävling eller sluta med medicinen i god tid. De flesta läkemedel försvinner ur kroppen inom 3 dagar.

En annan möjlighet är att söka dispens.

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller Idrottens Röda Lista.

S 7. Narkotiskt smärtstillande medel

Gruppen narkotiskt smärtstillande medel (analgetika) innehåller substanser som genom verkan direkt på hjärna minskar smärtupplevelsen, men också har ångestdämpande effekt. Hit hör hela morfin- och opiumgruppen, samt syntetiska medel med samma effekt. Några större problem för idrottsmannen är detta emellertid inte. Har man behövt medicinera med så starka mediciner är man inte kapabel att idrotta.

De morfinbesläktade ämnena ketobemidon, etylmorfin och kodein är nu tillåtna, liksom dextropropoxifen, dextrometorfan och difenyloxylat.

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller idrottens Röda Lista.

S 8. Cannabis

Cannabis­preparat finns nu som läkemedel. Dock brukas cannabis av andra orsaker och det är förbjudet vid tävling. För ett positivt dopingsvar fordras det dock en viss mängd, detta för att undvika att de, som passivt fått i sig cannabis, när någon annan röker hasch fälls.

S 9. Glukokortikoider (kortison)

Kortisonpreparat är mycket använda mediciner mot ett flertal sjukdomstillstånd. För generell användning av kortison, d.v.s. som tabletter och injektioner, samt i ändtarmen, vid bland annat reumatisk sjukdom, hormonrubbning, inflammatorisk sjukdom krävs dispens. Lokalanvändning av kortison på hud, i öga, näsa, öron och munhåla är numera tillåtet. Vid injektion i leder, senor och bursor samt som inandningspreparat vid astma måste bruket anges vid dopingtest.

III. Substanser förbjudna i vissa idrotter


P 1. Alkohol

Alkohol är förbjudet i 7 idrotter och vid tävling; i skytte och modern femkamp, och då av säkerhetsskäl, samt i motor- och flygsporter, biljard, bågskytte, boule, karate och skidor.


Bild på pistolskytt

Beta-blockerare är vanliga läkemedel mot t.ex. hjärtbesvär. De kan också användas som dopingmedel för att t.ex. minska darrningar.

P 2. Beta-blockerare

Beta-blockerare är mycket använda läkemedel mot hjärtbesvär, hjärt­rytmrubbningar, högt blodtryck, migrän, grön starr. Beta-blockerare har använts i precisions­idrotter som skytte för att minska till exempel darrningar och nervositet.

Beta-blockerare är förbjudna i 18 idrotter, bl.a. backhoppning, konståkning, rodel, skytte m.fl. sporter.

Förbjudna läkemedel, se Fass.se eller idrottens Röda Lista.

För mer information

Kunskapen om bruk och missbruk av läkemedel och andra preparat i samband med idrotts­utövande ökar ständigt. Dopinglistorna uppdateras regelbundet. Du får aktuell information på följande adresser:


  • Apotekets läkemedelsupplysning, telefon 0771-450 450

  • Riksidrottsförbundet, telefon 08-605 60 00, hemsida www.rf.se

  • Dopingjouren, telefon 020-54 69 87



Publiceringsdatum: 2014-03-17