Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Läkemedel och hälsa

Biverkningar av läkemedel

För detta avsnitt ansvarar professor Per Lundborg, Mölndal


Det idealiska läkemedlet är ett medel, som är effektivt mot den sjukdom man behandlar men inte har några negativa effekter. Sådana läkemedel är tyvärr ovanliga. De flesta läkemedel har någon eller några effekter utöver dem som man vill uppnå. Dessa effekter brukar kallas för biverkningar. För de flesta läkemedel är allvarliga biverkningar sällsynta. Lindrigare biverkningar kan variera mycket mellan olika läkemedel.


Biverkningarna av läkemedel måste stå i rimlig proportion till den fördel som behandlingen medför. Man kan till exempel acceptera ganska många och svåra biverkningar för ett medel som botar cancer eftersom fördelen med behandlingen är så stor.

Däremot får ett läkemedel, som används för att behandla mycket godartade tillstånd, till exempel ett huvudvärksmedel, endast ge få och lindriga biverkningar.


Vad beror biverkningar på?

Man brukar tala om tre typer av biverkningar: de som beror på läkemedlets verkan, på oönskade effekter samt på olika typer av allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner.


Läkemedlets effekter

Somliga biverkningar har direkt att göra med läkemedlets verkan. Ett läkemedel som sänker blodtrycket gör ofta att man kan känna sig lite yr, till exempel när man går ur sängen på morgonen. Detta beror just på att blodtrycket är lågt och är en helt ofarlig biverkan.

Den som tar lugnande medel kan ofta känna sig trött och även detta har direkt att göra med läkemedlets verkan. Denna effekt medför att man bör vara försiktig med t ex bilkörning om man tar lugnande medel.


Oönskade effekter

En annan typ av biverkningar beror på att vissa läkemedel har en del oönskade effekter, dvs. effekter utöver den verkan man vill uppnå.

Exempel på sådana effekter kan man se hos läkemedel mot depression, som ofta ger muntorrhet och hjärtklappning. Penicillin och andra antibiotika kan hos en del människor ge diarré, vilket beror på att tarmens normala bakterieflora rubbas.


Både de effekter som har att göra med medlets verkan och de som är oönskade är oftast lindriga och övergående, även om de kan vara påtagliga i början av behandlingen. Den som får sådana besvär gör därför oftast klokt i att försöka stå ut med obehagen och se om de går över. Det kan också vara aktuellt att resonera med den läkare som skrivit ut medicinen. Vissa obehag kan minskas genom till exempel en förändrad dosering av läkemedlet. Det finns dock situationer där man bör avbryta behandlingen.


Allergiska reaktioner

En tredje, mera ovanlig typ av biverkningar, beror på olika former av allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner. De vanligaste är hudutslag av olika slag. I ovanliga fall kan man också få till exempel feber och influensaliknande symtom. Även blodbildning och leverfunktion kan påverkas.

Den som under läkemedelsbehandling råkar ut för till exempel hudutslag eller feber bör snarast möjligt kontakta sin läkare.

Information om biverkningar

För de flesta läkemedel finns det i förpackningen en bipacksedel, ett informationsblad om läkemedlet. Denna text finns även på Fass.se (ersätter dokumenttypen Patient-Fass som utgått). På apotek får du också för vissa läkemedel en särskild behandlingsanvisning som bland annat innehåller information om biverkningar. Apotekspersonalen kan hjälpa till med kompletterande information.


I bipacksedlarnas läkemedelsbeskrivningar anges för varje läkemedel vilka biverkningar som förekommer. Här beskrivs hur biverkningarna yttrar sig, i stället för vad de heter på medicinskt fackspråk. Det står också hur vanliga biverkningarna är.


För en del utländska läkemedelsföretag representerade i Sverige kräver moderbolaget av juridiska skäl att alla biverkningar anges. Även ytterst sällsynta biverkningar ska uppges. Ibland måste till och med biverkningar som inte visats ha klart samband med läkemedlet i fråga redovisas.


Om rubriken Biverkningar inte finns med i en läkemedelsbeskrivning är inga biverkningar av betydelse kända. Detta är under förutsättning att man följer givna dosrekommendationer.


Dra dig inte för att fråga!

Eftersom din läkare känner just dina speciella medicinska förhållanden är det han eller hon som bäst kan informera dig om dina läkemedel och deras biverkningar. Dra dig inte för att fråga!

Det är viktigt att du skaffar dig så bra information som möjligt om din behandling. Ofta kan också distriktssköterskan hjälpa till med information.


Vanligt och sällsynt

I bipacksedlarnas läkemedelsbeskrivningar finns under rubriken Biverkningar uppgifter om hur eventuella biverkningar yttrar sig och hur vanliga eller sällsynta de är. Men vad menas med vanlig och sällsynt? Biverkningar anges efter antalet registrerade fall hos en grupp patienter. Tabellen ser ut så här:

  • Mycket sällsynta: Biverkan förekommer hos färre än 1 av 10 000 patienter.

  • Sällsynta: Biverkan förekommer hos färre än 1 av 1 000 patienter.

  • Mindre vanliga: Biverkan förekommer hos färre än 1 av 100 patienter men hos fler än 1 av 1 000 patienter.

  • Vanliga: Biverkan förekommer hos fler än 1 av 100 patienter.

  • Mycket vanliga: Biverkan förekommer hos fler än 10 av 100 patienter.

Förebygg och påverka biverkningar

Du kan själv förebygga eller påverka biverkningar. Många biverkningar kan bero på doseringen av läkemedlet. För läkemedel du har fått på recept är det därför viktigt att du alltid följer den föreskrivna doseringen. Av receptfria läkemedel ska du absolut inte överskrida de doser, som finns angivna på förpackningen.


Om du tidigare har reagerat ogynnsamt på ett visst läkemedel är det mycket viktigt att du talar om detta för din läkare. Det gäller både allergiska reaktioner och andra typer av obehag. Ofta innebär detta att det inte är lämpligt att använda detta läkemedel i fortsättningen. Du bör också berätta om du har eller har haft olika typer av allergiska besvär, till exempel hösnuva, hudutslag eller astma.


Illamående eller andra magbesvär hör till de vanligare biverkningarna. Sådana biverkningar kan vara beroende av om läkemedlet tas på fastande mage eller i samband med måltid. Om du får magbesvär av ett läkemedel kan du därför prova dig fram med att ta medlet före eller efter måltid, såvida läkaren inte har angett hur det ska tas. Om du har eller har haft magsår kan vissa läkemedel vara olämpliga för dig, framför allt vissa smärtstillande medel och medel mot ledsjukdomar. Berätta därför för din läkare om du har haft magsår eller liknande sjukdomar.


Var försiktig med alkohol och läkemedel!

Alkohol och läkemedel passar ofta dåligt ihop. Detta gäller alldeles särskilt lugnande medel, sömnmedel och andra medel mot psykiska sjukdomar. Den som använder sådana läkemedel bör därför vara mycket försiktig med alkohol. Man bör även generellt använda alkohol med försiktighet när man behandlas med läkemedel.


Muntorrhet kan vara en risk för tänderna

Muntorrhet är en biverkan som gör att du måste sköta tänderna extra noga under hela tiden du använder läkemedlet. Vissa läkemedel gör att mängden saliv minskar och att man blir torr i munnen. Detta kan öka risken för olika slags tandskador. Om ett läkemedel ger dig muntorrhet kan du minska riskerna för tandproblem genom att:

  • undvika småätande mellan måltiderna

  • om möjligt undvika sött och surt i mat och dryck

  • tugga maten ordentligt

  • borsta tänderna noggrant med fluortandkräm efter varje måltid och även använda tandtråd eller tandstickor

  • skydda dina tänder med fluor och kontakta din tandläkare som efter bedömning kan förskriva fluorpreparat

  • ofta skölja munnen eller dricka vatten

  • använda sockerfria tuggummin och tabletter eller saliversättningsmedel som finns på apotek.

Blir muntorrheten mycket besvärande bör du kontakta din läkare.

Kan man lita på läkemedlen?

Under de senaste åren har biverkningar fått stor uppmärksamhet i massmedia och många människor har börjat undra om man kan lita på läkemedel. En del har i stället sökt sig till naturläkemedel eller andra så kallade alternativa behandlingsformer.


Moderna läkemedel är ytterst noggrant utprovade. Det tar oftast tio till femton år från de första testerna tills ett läkemedel godkänns för allmän användning. Under den tiden genomförs dels en mängd laboratorietester, dels prövas medlet på patienter, oftast 2 000 eller fler, under mycket noga kontrollerade omständigheter. När alla tester och prövningar utförts granskas medlet mycket noggrant av Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) innan det godkänns.


Därför kan man lita på läkemedlen. Det händer visserligen att biverkningar inträffar, men allvarliga biverkningar är dessbättre mycket sällsynta. Det är dock viktigt att den som behandlas med ett läkemedel informerar sig om vilka problem som kan uppstå och hur dessa kan förebyggas, på de sätt som beskrivits i detta avsnitt.


Vad gör jag om jag får en biverkan?

Om du får obehag, som du tror beror på läkemedlet, och som du tycker är besvärande ska du alltid försöka få kontakt med din läkare eller annan sjukvårdspersonal för att resonera om saken. I allmänhet bör du inte avbryta behandlingen på egen hand innan du haft en sådan kontakt.

Det kan dock finnas undantag från denna regel. Om du får hudutslag, svullnad eller astma kan det tyda på en allergi och i sådana fall är det bäst att avbryta behandlingen direkt. Detsamma gäller om du får kräkningar eller svår diarré av läkemedlet, eller om du får andra svåra besvär. När du avbrutit behandlingen på egen hand, är det viktigt att du snarast söker kontakt med din läkare! Det kan finnas anledning att försöka finna en annan behandling, som du kan tåla bättre.

Om du skulle drabbas av en allvarlig biverkan, vilket är mycket ovanligt, kan du vara berättigad till ersättning från läkemedelsförsäkringen. Läs mer om denna försäkring i avsnittet Försäkringar i vården.



Publiceringsdatum: 2016-06-14