FASS för allmänheten

FASS om djurläkemedel

• 
• 
• 

Läkemedel och hälsa

Barnhälsovårdens uppgifter

För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.

Barnhälsovårdens uppgifter:

Den främsta uppgiften är att minska dödligheten och skadligheten bland barn genom att upptäcka sjukdomar och avvikelser i ett tidigt skede. Detta sker genom hälsokontroller på barnavårdscentraler (BVC) vari ingår undersökningar, vaccinationer samt stöttande av föräldraskapet. I de flesta landsting görs kontrollerna på barn 0 - 6 år. Under dessa år varierar antalet läkarundersökningar på olika håll runt om i landet men oftast sker dessa kontroller då barnen är 2, 6, 10/12, och 18 månader gamla samt vid 5½ år. Enstaka barn kan dock behöva kontrolleras vid fler tillfällen.

Barnhälsovården har utöver sin medicinska uppgift även skyldighet att se när "barn far illa" och agera utifrån lagstiftningen med att kontakta eller göra anmälan till socialtjänsten.

I varje landsting/region finns en barnhälsovårdsöverläkare som tillsammans med sitt centrala team skall se till att fortbildning av BVC-personal sker på ett tillfredställande sätt. Tjänsten är ofta placerad i ett team med flera yrkeskategorier representerade men har läkaren och en samordnande BVC-sjuksköterska som bas. Metodböcker finns i regel lokalt samt i form av en ”Rikshandbok” (www.growingpeople.se), som BVC-personal har rätt och möjlighet att ta del av utan särskild prenumeration.

Barnets normala utveckling

Ca 80% av barnen i respektive åldersgrupp klarar nedanstående motoriska färdigheter:

6–8 veckor: Fixerar blicken, ger svarsleende, symmetriska rörelser, reagerar på ljud.

2–4 månader: Håller huvudet uppe i magläge korta stunder. Viftar med händer och fötter.

4–5 månader: Vänder huvudet efter ljud, börjar gripa, jollrar, bra huvudbalans, lyfter huvud över bröstkorg i bukläge.

6 månader: Vänder sig från mage till rygg och från rygg till mage. Barnet hjälper till om man drar i armarna upp mot sittande. Sitter med stöd. Balanserar huvudet. Griper aktivt. Följer föremål med blicken.

8 månader: Rädd för främmande ansikten.

10 månader: Reser sig, går utefter möbler, vinkar. Förstår enstaka ord. Sitter stadigt utan stöd. Plockar smulor med pincettgrepp. Nyanserat joller.

12 månader: Går med stöd.

18 månader: Går säkert utan stöd. Härmar, pratar 8–10 ord, förstår flera ord, går upp för trappsteg, staplar klossar, kan "klotterrita", drar av sig mössa och strumpor, kan peka ut näsa och ögon.

2 år: Två-ordsmeningar. Går uppför trappa.

3 år: Leker med andra barn.

OBS! De flesta av de för tidigt födda barnen kommer i fatt under det första levnadsåret. Man kan korrigera för den tidiga födseln: ett 2 månader för tidigt fött barn skall vid 8-månaderskontrollen jämföras med de färdigheter som ett 6-månaders barn har.

Det är viktigt att ta föräldrarnas oro på allvar. Barnen kan ha avvikelse i en funktion – vid osäkerhet eller avvikelse i flera funktioner, bör en barnläkare kontaktas.

Barn som är mentalt efterblivna har som regel förseningar inom alla sektorer.

Barn med sjukdomen CP (cerebral pares) kan ha en försening i en enstaka aktivitet, ha en svagt spontant rörelsemönster eller ha förändringar i muskelkraften. Observera eventuell sidoskillnad! Konsultera alltid barnläkare vid osäkerhet.

Vid läkarbesök på BVC görs följande kontroller

6–8 veckor: Längd och vikt. Bedömning av fontanell och huvudform. Allmän undersökning av hjärta med bedömning av eventuella blåsljud samt undersökning av buken. Finns tecken på gulsot?

Kontroll av höftleder, vid utdragning i leden skall ett knäpp höras (Ortholanis knäpp). Om osäkert fynd bör barnet remitteras till barnläkare.

Vid undersökning av könsorgansregionen kontrolleras om barnet har ljumskbråck eller vattenbråck samt om testiklarna finns på plats nere i pungen.

Likaså undersöks ryggraden. Speciellt ryggradens böjningar och kraften i den närliggande muskulaturen. Bedöm särskilt barnets spontana rörelser.

Fixerar barnet blicken? Svarsleende? Syns en röd reflex vid undersökning av ögonen? Vid avvikelse remitteras barnet till ögonklinik.

Barnet skall inte ha invikta tummar mer än till två månaders ålder, ej konstant knutna händer.

6 månader: Man kontrollerar huvudomfång, längd och vikt samt muskelspänst. Likaså kontrolleras hjärta, mage samt pulsar i blodkärl i ljumskregionen.

Ögonen kontrolleras. Skelning hos barn efter sex månader ålder remitteras till ögonläkare. Täta tårkanaler? Om så, ingen åtgärd förrän barnet är 10 månader gammalt.

Höfterna kontrolleras på nytt.

Jollrar barnet? Visar barnet tecken på nedsatt hörsel? Psykomotorisk utveckling? Rullar barnet runt och följer föremål med blicken? (Se avsnittet ovan, Barnets normala utveckling).

10 månader: Undersökningen av barnet görs eventuellt i förälders knä. Längd och vikt samt huvudets omkrets, noteras. Hjärta och mage undersöks. Skelar barnet? Vid 10 månaders ålder har barnet pincettgrepp och fallskyddsreflex.

Bedömning av barnets psykomotoriska utveckling: rädd för främmande, jollrar nyanserat, förstår enstaka ord, vinkar.

18 månader: Undersökningen av barnet görs eventuellt i förälders knä. Längd och vikt samt huvudets omkrets, noteras. Hjärta och mage undersöks. Muskulaturens spänst och barnets tillväxt bedöms.

Barnet observeras lekande på golvet, då det går eller springer, leker med klossar. Är gångmönstret symmetriskt? Bredspårig gång? Tågång? Hälta? Kobent? Pekar ut näsa, öga, mage.

5,5 år: Undersökningens innehåll varierar över landet. På en del håll görs motsvarande undersökning inom skolhälsovården på 6-åringar. En "standard"undersökning innehåller följande:

Medföljande föräldrar får bl a berätta om barnets språk, koncentrationsförmåga, kamratkontakter, om barnet är nattorrt och om hur barnet rör sig. Dessutom får föräldrarna berätta om barnets tillväxt.

Vid kroppsundersökning av barnet bedöms hjärta, buk, rygg samt på pojkar testiklar och ev förhudsförträngning.

Barnets rörelseförmåga bedöms genom att det får hoppa på ett ben (20 hopp), står på ett ben i sänder (20 sek) samt gå på yttre fotränderna (Fogs test). Dessutom får barnet vrida händerna "ut och in" i 10 sek. Klippa cirkel på 1 dm.

På BVC kontrolleras särskilt följande

Hörsel: OAE (Oto Akustisk Emission): en allmän kontroll görs på BB för att upptäcka eventuell dövhet. Metoden används i princip i hela landet. Ger möjlighet för framgångsrik operation med sk cohleaimplantat när barnet är omkring 1 år gammal.

BOEL finns kvar på många håll som test vid 7-8 mån ålder, mer för kommunikation än för kontroll av hörseln.

Det finns också olika varianter av hörselenkäter och vid enstaka mottagningar görs ett hörseltest sk audiometri. Många rutiner görs om när OAE blivit etablerad undersökning.

Syn: Vid 4 och 5,5 års ålder. HVOT (syntavla för barn) på 3 meter används vid 4 år, KM-tavla vid 5,5 årskontrollen.

Längd: 6 månader 65 cm, 12 månader 75 cm, 2 år 85 cm. Tydliga avvikningningar kan bero på undernäring, för låg ämnesomsättning, psykosociala faktorer.

Vikt: Födelsevikten skall ha fördubblats vid 6 månaders ålder. Tydliga avvikningningar kan bero på kräkning, matbrist (amning), födoämnesallergi, glutenintolerans, infektioner (framför allt urinvägsinfektion).

Huvudomfång: Tydliga avvikelser skall snabbt remitteras till barnklinik för bedömning. Orsak till förändringen kan vara vattenskalle (hydrocefalus) eller för tidig slutning av skallbenen (mikrocefalus).

Barn som har sneda skallar: variera barnets huvudläge, eventuellt kan man vända barnets säng. I allmänhet behövs ingen ytterligare utredning men kvarstår snedheten då barnet är 4 - 6 månader gammalt skall barnet remitteras till barnkliniken.

Gulsot (ikterus): Den vanligaste och helt godartade orsaken är orsakad av bröstmjölken barnet får i sig. Vid ökande gulsot eller utebliven förbättring efter 2 veckors ålder skall man utesluta infektion (urinvägsinfektion), för låg ämnesomsättning, leverinflammation, medfödda förändringar i gallvägar. Har barnet kvar symtomen vid 4 veckors ålder skall det bedömas av barnläkare.

Skelning: Påtaglig skelning hos barn mindre än 3 månader, remiss till ögonklinik. Alla barn över 6 månader som inte har ljusreflex lika i båda pupiller skall undersökas på ögonklinik.

Blåsljud på hjärtat: I regel remiss till barnläkare. Normalt sk fysiologiskt blåsljud är vanligt hos äldre barn. Akutremiss till barnläkare om barnet har symtom som dålig tillväxt, svullnade i kroppen (ödem), blåfärgad missfärgning av läppar och hud (cyanos), matnings­svårigheter, svaga pulsationer i benartärerna.

Muskulär spänst (tonus): Vid ökad eller minskad spänst i muskulaturen eller om spänsten är olika vid jämförelse mellan höger och vänster kroppshalva remitteras barnet till barnläkare.

Fistlar eller utväxter framför öronen: Skall undersökas av hudläkare/barnläkare. Kan vara kombinerat med andra missbildningar.

Ögon: Olika stora pupiller? Hängande övre ögonlock? Röd reflex? Vid avvikelser: Remiss till ögonklinik.

Buk: Levern ska kännas en tvärfinger nedanför höger revbensbåge, mjälte skall ej kännas annat än vid infektion. Wilms tumör? Navelbråck försvinner spontant. Om barnet är över 4 år och bråcket är över 2 tvärfingrar brett, skall det dock bedömas av kirurg.

Underlivsorgan:

Vattenbråck behöver i regel ej utredas förutom stora vattenbråck som besvärar och kvarstår när barnet börjat gå.

Ljumskbråck skall alltid utredas vidare på kirurg/barnklinik.

Testikel som vid 6 månaders ålder fortfarande inte kommit ned i pungen skall undersökas vidare på kirurgklinik eftersom det har visat sig att tidig operation ger ökad fruktsamhet senare i livet.

Förhudsförträngning. Följande tillstånd motiverar operation: förhudssvullnader som återkommer, ständig irritation i förhuden, eventuell åtstramande ring som kan utgöra hinder för strålen (förhuden spännes som ballong). OBS! Förhuden är som regel inte möjlig att dra tillbaka på små pojkar.

Torsk (gråvita beläggningar) i munnen: Brukar försvinna om Vichyvatten på bomullstuss strykes över munslemhinnan. Eventuellt kan nystatin-lösning användas.

Ortopedi: Barn med plattfot eller klumpfot skall undersökas av ortoped.

Barn, vars fotrygg är uppslagen mot underbenets framsida, behöver inte utredas vidare, besvären normaliseras spontant.

Barn, vars stortår kraftigt pekar inåt och av detta får gångsvårigheter, skall utredas vidare på ortopedklinik.

“Tågångare" skall undersökas neurologiskt. Orsak kan vara ökad kraft i muskulaturen eller kort hälsena och det är vanligt att besvären ses generation efter generation. Tänk dock på neurologisk sjukdom som CP-skada m.fl. Vid uttalade besvär eller kvarstående symtom vid 7 års ålder, skall barnet bedömas på barnklinik.

Publiceringsdatum: 2009-08-14