Nervsystemets sjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Patient-
organisation
Slaganfall
Slaganfall
(Cerebral insult / Stroke / Cerebrovaskulär insult / Minor stroke)
Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Definition
Skadad hjärnvävnad på grund av blödning eller syrebrist. 
Hjärnan
Symtomen skall kvarstå efter 24 timmar.
Minor stroke om symtomen varar längre än 24 timmar men kortare än 1 vecka.
Orsak(-er)
Fem riskfaktorer för stroke dominerar:
Högt blodtryck där risken att få en stroke ökar redan vid värden över 115/75 mm Hg, rökning, diabetes, förmaksflimmer, fysisk inaktivitet.
Andra riskfaktorer är övervikt, snarkning och sömnapne, vänsterförmaksförstoring, aortaförkalkning, alkohol i stora mängder, passiv rökning under decennier samt blodkärlssammandragande och blodtryckshöjande substanser t ex efedrin, amfetamin, kokain.
Vanligen beror slaganfall på syrebrist i hjärnans blodkärl. Läs mer om
stroke hos
Sanofi-aventis
Detta orsakas i sin tur av åderförkalkningar i blodkärlen. Vid dessa förkalkningar fastnar blodproppar framför allt från ett förmaksflimmer med hel tilltäppning av blodkärlet som följd.
En mindre del av slaganfallen beror på blödningar i hjärnan.
Sk “tysta hjärninfarkter” och blödningar är vanliga. De orsakas oftast av sk småkärlssjukdom pga ålder och högt blodtryck och ej av blodproppar.
Det finns ett samband mellan migränsjukdom med sk aura och skador i den vita substansen i hjärnan men det är oklart vad detta betyder kliniskt.
Symtom
Symtomen utvecklas under loppet av sekunder till timmar.
Varierande bortfall av nerv- och muskelfunktioner, beroende på var skadan inträffat. Ofta halvsidig förlamning, talsvårigheter, ansiktsförlamning, känselbortfall eller synstörning.
I efterförloppet till slaganfallet är det vanligt med personlighetsförändringar som trötthet, sämre tankeförmåga (kognition) och minne. Dessutom depression, oföretagsamhet, affektlabilitet och irritabilitet. Det är inte ovanligt att patienten utvecklar en demens som en sföljd av av tysta och/eller symtomgivande hjärninfarkter.
Skador i hjärnan som ger svårigheter att förstå språket kan likna förvirring och vara enda kvarstående symtomet efter slaganfall. Det är ibland ett ”dolt” handikapp. Talflyt, förståelse, benämning, repetition, förmågan att läsa och skriva kan påverkas i olika grader. Oftast spontan förbättring där förståelsen förbättras först.
Alternativa överväganden
Diabetes, migrän, högt blodtryck, svimningsattacker, epilepsi, förgiftningar, blödningar i skallen efter skada mot huvudet, hjärntumörer, varbildning i hjärnan, hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, psykiska besvär, inflammerad tinningartär, multipel skleros, HIV , Guillain-Barrés sjukdom, neuroborrelios m fl.
Utredning
Kroppsundersökning inklusive kontroll av halspulsådrorna och EKG. Midja-stusskvot.
Neurologisk undersökning.
Lab: Blodvärde (Hb), vita blodkroppar (LPK), trombocyter, saltbalansprover (elektrolytstatus), S-kreatinin, B-glukos, sänka (SR), snabbsänka (CRP), P-INR, PK, PT.
Beträffande blodfetter kan dessa också mätas men höga blodfettnivåer förutsäger inte ett slaganfall lika säket som de gör för hjärtinfarkt.
Röntgen: Datortomografi eller MR-undersökning av hjärna. Eventuellt görs ett ultraljud hjärta, ffa om patienten är yngre.
Behandling
Patienten bör ambulanstransporteras till medicin- eller neurologklinik med strokeenhet på sjukhus. Omhändertagande strokeenhet bör ha ett komplett team för omhändertagande och tidig träning med ffa sjukgymnast och arbetsterapeut.
Vakenhet, blodcirkulation och andning kontrolleras inför transporten.
Blodproppsupplösande behandling (trombolys) av en akut hjärninfarkt bör komma igång inom 4,5 timmar efter insjuknandet. Detta innebär att patienten snabbast möjligt kommer till sjukhus. Tag telefonkontakt direkt med sjukhuset.
Ge aldrig sk laddningsdos av acetylsalicylsyra (ASA) före datomografiundersökningen.
Beträffande blodtrycket gäller stor försiktighet i akutskedet.
Vid förebyggande behandling av blodtrycket efter ett slaganfall gäller dock noggrann kontroll. Blodtrycket skall ned till under 140/90 mmHg. Ju lägre desto bättre eftersom det finns en vetenskapligt bevisad ökad risk vid blodtryck över 115/75 mmHg. Även nästan normala blodtryck behandlas med blodtryckssänkande medel. Angiotensin II-antagonist kan ha särskilda fördelar även vid ett eventuellt nytt slaganfall.
Ordinera tablettbehandling med acetylsalicylsyra (ASA) och dipyridamol efter sk ischemisk stroke. Öka dosen långsamt.
Om patienten är överkänslig för acetylsalicylsyra används klopidogrel.
Har patientens stroke orsakats av ett förmaksflimmer är warfarinbehandling effektivast.
Behandling med statiner minskar risken för patienten att få en ny stroke oavsett blodfettsnivåer. Ge patienten i första hand simvastatin 40 mg.
Noggrann blodsockerkontroll. Behandla övervikt!
Beror patientens stroke av en förträngning av halspulsådern är ett operativt ingrepp överlägset medicinsk behandling.
Smärta efter hjärnblödning är mycket svårbehandlad. Amitriptylin har dock god effekt. Vid intensiv och smärta som ej kan lindras av gängse smärtstillande överväges remiss till neurokirurg för ställningstagande till sk motorcortexstimulering.
Efter genomgånget slaganfall kan styrketräning och lågintensiv konditionsträning påskynda rehabiliteringen. Vid kvarstående talsvårigheter ges språklig träning via logoped.
Symtomgivande förträngning av halspulsådern (karotisstenos) handläggs akut.
För att förhindra att drabbas av stroke gäller rökstopp och regelbunden motion. Dessutom gäller det att upptäcka och behandla högt blodtryck och förmaksflimmer.
Läkemedel
Warfarin B01AA03
Klopidogrel B01AC04
Acetylsalicylsyra B01AC06
Dipyridamol B01AC07
Trombocytaggregationshämmande medel, kombinationer B01AC30
Losartan C09CA01
Eprosartan C09CA02
Valsartan C09CA03
Irbesartan C09CA04
Kandesartan C09CA06
Telmisartan C09CA07
Amitriptylin N06AA09
Patientorganisation/patientorganisationer
Publiceringsdatum: 2010-07-02
UPP
Prenumerera på RSS-flöden