Urinvägarnas sjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Njursten
(Nefrolitiasis)
Författare: För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Orsak(-er)
Det är fortfarande oklart vilka mekanismer som ligger bakom 
Njursten
att det bildas "stenar" i njurarna. I det enskilda fallet vet man oftast heller inte orsaken. De flesta njurstenar består av kalciumföreningar.
Generella riskfaktorer för njurstensbildning är starkt koncentrerad urin som man får vid ett litet vätskeintag, uttorkning (dehydrering), lågt flöde i urinvägarna som ses vid förträngningar i urinvägarna och vid sjukdomen hydronefros.
Dessutom ser man ökad njurstensbildning vid högt intag av C- resp D- vitamin liksom högt intag av animaliskt äggvita (protein).
Vid överproduktion av bisköldkörtelhormon ses högt S-Calcium och detta kan i sin tur ge kalciumstenar i njurarna.
Vid kronisk urinvägsinfektion finns även s k infektionsstenar orsakade av bakterier med enzymet ureas (proteus mirabilis, stafylococker och ureaplasma urealyticum).
Symtom
Många njurstenar ger överhuvud taget inga symtom, ffa stenar i urinbäcken liksom små stenar i urinledare. Ibland klassisk kolik i urinledaren med påtaglig allmänpåverkan, mycket starka smärtor som kommer i intervaller och som är lokaliserade i yttre kanten av buken och som strålar ner mot ljumsken. Blod i urinen.
Vid infektion orsakad av sten som täpper till urinledaren ses påverkat allmäntillstånd, hög feber och dunkömhet över området där njurarna ligger (njurlogerna).
Ligger stenen kvar i njurbäckenet och inte givit sig iväg ned i urinledaren, har patienten ofta ihållande smärtor högt upp i ytterkanten av buken (flanken).
Ibland får patienten återkommande urinvägsinfektioner med akuta trängningar och sveda vid vattenkastning. Det kan också vara så att patienten har återkommande blåskatarr med akuta trängningar och sveda vid vattenkastning.
Utredning
Avflödeshinder med infektion skall utredas och behandlas skyndsamt. Gör urinodling, kontrollera med ultraljud, urografi och datortomografi.
Gör alltid akut röntgendiagnostik med urografi eller icke kontrastförstärkt CT-urografi då patienten bara har 1 njure, då mediciner mot njurstenssmärtan inte hjälper, vid misstänkt avstängd njurbäckeninflammation eller vid differentialdiagnostiska svårigheter.
Genomgånget njurstensanfall utan feber utredes med urografi 2-3 veckor efter anfallet.
Vid ”förstagångssten” görs minimiutredning med urinsticka, P-kreatinin och P-Ca samt P-urat. Det är stor risk för att njurstensanfallet återkommer.
Behandling
Akut njurstensmärta behandlas med NSAID eller smärtstillande tabletter i cirka en vecka. Vid akut behov kan NSAID också injiceras. II 80-90% av fallen försvinner sten i urinledaren spontant på "naturligt" sätt men det är stor risk att njurstensanfallet återkommer.
Vid misstanke på avstängd inflammation i njurbäckenet skall patienten remitteras akut till sjukhus för inläggning, antibiotikabehandling samt med en kateter direkt in till njurbäckenet.
Vid kvarliggande och behandlingskrävande stenar är stötvågsbehandling (ESWL) förstahandsval.
Njurstenar som sitter långt från njurarna nere i urinledarna, kan också fångas upp och dras ut med ett instrument (uretäroskopi). Öppen stenkirurgi förekommer men är sällsynt numera.
Som förebyggande behandling gäller det att dricka rikligt. Drick speciellt vid varmt väder och vid kroppsarbete.
Läkemedel
Indometacin M01AB01
Diklofenak M01AB05
Aceklofenak M01AB16
Diklofenak, kombinationer M01AB55
Ibuprofen M01AE01
Naproxen M01AE02
Ketoprofen M01AE03
Dexibuprofen M01AE14
Dexketoprofen M01AE17
Ibuprofen, kombinationer M01AE51
Petidin N02AB02
Morfin och spasmolytika N02AG01
Acetylsalicylsyra, kombinationer exkl neuroleptika N02BA51
Publiceringsdatum: 2009-07-07
UPP
Prenumerera på RSS-flöden