Hudsjukdomar

 

pilikon Sök pågående eller avslutade kliniska prövningar

Patient-
organisation
Psoriasis

Psoriasis

Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.



Definition

Inflammatorisk hud- och systemsjukdom med fjällning i huden till följd av kraftigt ökad nybildning av hudceller. Sjukdomen kan uppträda utan hudsymtom med endast typisk ledvärk.

Orsak(-er)

Ärftlig immunologisk sjukdom.

Utlösande faktorerkan vara infektioner, framför allt streptokockinfektion i svalget, skador i huden, stress och alkoholmissbruk.

Läkemedel t ex litium (som ges vid manodepressiv sjukdom), betablockare och ACE- hämmare vid högt blodtryck, klorokin samt inflammationshämmande behandling med NSAID-preparat, kan försämra sjukdomen.

Det finns ett klart samband mellan sjukdomarna psoriasis och glutenöverkänslighet (celiaki). Samband även med den “tysta” formen av celiaki.

Symtom

En i kroppen generell sjukdom med symtom ffa från hud men även leder och rygg. Debut ofta i 10-20 års åldern.

Hudförändringarna är oftast relativt begränsade med utbredning mindre än tre handflators yta. Huden uppvisar i typfallet förändringar med skarpt avgränsad, ofta rund till oval, fast förtjockning täckta med gråaktiga eller silvervita fjäll. Fjällningen är stearinartad och under fjällen ses rodnad hud med punktformiga blödningar. Förändringarna ses oftast på områden som utsätts för tryck och stötar t.ex. armbågar, knän, sätesregionen. Även vanligt i hårbotten. Förändringar i hudveck, s.k. invers psoriasis, domineras av kraftigt välavgränsad rodnad utan fjällning.

För övrigt ses symtom allt ifrån milda till svåra ledinflammationer, och på många håll inflammationer i ledkapslar och senfästen. Ökad förekomst av tarmsjukdomarna Crohn´s sjukdom och ulcerös colit.

  1. Ansiktspsoriasis : Rodnad, fjällning. Utbredning ofta som seborrhoisk dermatit.

  2. Sk Guttat psoriasis: Symmetrisk förekomst av millimeter- till centimeterstora rodnade fläckar som så småningom blir fjällande. Ses ffa på bål och extremiteter och oftast hos barn och ungdomar. Kliar sällan. Uppkommer ofta i färska hudskador, t.ex. i rivmärken. Debuterar ofta efter infektion - vanligen halsinfektion och kan återkomma vid senare infektionstillfällen.

  3. Hand- och fotpsoriasis: Rodnad, storbladig fjällning, ibland svårt att skilja ifrån eksem eller svamp.

  4. Hårbottenpsoriasis: Ofta enda lokalisationen. Svårt att skilja från seborroiskt eksem. Vanligen är dock fläckarna mer inträngande i huden, fjällningen fetare och mer stearinaktig vid psoriasis. Ev. övriga psoriasisfläckar på klassiska ställen underlättar diagnosen.

  5. Invers psoriasis: Företrädesvis lokaliserad till hudveck, t.ex. armhålor, ljumskar eller under bröst. Ses ofta vid övervikt. Skarp gräns och en jämnröd, laxfärgad yta. Titta efter andra psoriasistecken i hårbotten, naglar och hud.

  6. Nagelpsoriasis: ”Fingerborgsnaglar” med millimeterstora, oregelbundet uppträdande små gropar. Nageln blir tjock och porös och lossar lätt i yttre kanten, ibland mer centralt med gulröda fläckar som ser ut som ”oljedroppar”. Ibland oregelbunden förtjockning, gulaktig missfärgning och ökad hornbildning under nageln som i sin tur lyfter upp nageln (onykolys). .

  7. Plackpsoriasis: Skarpt avgränsade skivor (plack) med tjock stearinglänsande fjällning. Under fjällningen ses ofta ett kraftig rodnad. Ett plack består av många sammanflytande knottror (papler). Vanligaste lokalisation är armbågar, knän och skinkor men kan vara spritt på bål och extremiteter.

  8. Psoriasis erytrodermi: Rodnad som engagerar större delen av hudytan, allvarlig form.

  9. Pustulär psoriasis: Kallas även Pustulosis palmoplantaris; PPP. Små, sterila varblåsor som finns spridda ytligt i översta hudskiktet i handflator och/eller på fotsulor. Generaliserad form är allvarlig. Har relation till rökning.

  10. Underlivsförändringar bl a okarakteristiska rodnader på ollonet.

Alternativa överväganden

  • Eksem av olika typer, framför allt hand- och foteksem.

  • Mynteksem (plackpsoriasis).

  • Seborroiskt eksem (hårbotten eller ansiktspsoriasis). Beträffande hårbotten är denna vid seborroiskt eksem oftast drabbad i sin helhet och då med tunna fjäll. Vid psoriasis endast ställvisa förändringaroch då med tjockare fjäll. Seborroiskt eksem kliar ofta mycket mer än psoriasis.

  • Ringorm (plackpsoriasis).

  • Pityriasis rosea (guttat psoriasis). Guttat psoriasis sitter mer utspridd och även på armar och ben medan Pityriasis rosea är lokaliserad mer som ”gammaldags baddräkt”.

  • Erythrasma. (invers psoriasis).

  • Intertrigo (invers psoriasis).

  • Nagelsvamp. Gör svampodling eftersom det ofta är omöjligt att kliniskt särskilja nagelsvamp från nagelpsoriasis.

  • Hudsvamp har oftast mer intensiva röda förändringar jämfört med psoriasis.

Utredning

Finns i sjukhistorien tecken på led- ryggbesvär? Ärftlighet för sjukdomen? Glutenöverkänslighet?

Psoriasis är en klinisk diagnos! Inspektion av hela hudkostymen inklusive naglar, området runt ändtarmsöppningen (crena ani) och navel. Svalginspektion vid guttat psoriasis- och eventuellt provtagning betr Streptococcer typA.

Eventuellt tas ett hudprov (biopsi) som som visar typisk bild vid mikroskopisk undersökning.

Eftersom sjukdomen eventuellt ger en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom inkl risk för det metabola syndromet, kontrolleras blodtrycket och man kontrolleras samtidigt blodsocker ( P-Glu) och blodfetter. Eventuellt kontrolleras även transglutaminas- antikroppar.

Behandling

Lindrig psoriasis sköts lämpligen i primärvård.

Vid mycket utbredd psoriasis (plackpsoriasis, pustulös psoriasis, psoriasis erytrodermi) liksom svår hand-, fot- och nagelpsoriasis remitteras patienten till hudläkare. Detta gäller även för de psoriasispatienter som dessutom har ledbesvär. Via hudläkare finns möjlighet till såväl UVB- ljusbehandling, tablettbehandling med metotrexat och/eller immunmodelerare (TNF-alfa- hämmare) liksom retinoider och ciklosporin.

Överväg eventuell försämrande inverkan av infektion, stress eller läkemedel t.ex. betablockerare.

Avfjällning bör ofta föregå annan behandling. Så ges t ex salicylsyra till hårbotten respektive långt bad innan insmörjning. Salicylvaselin kan användas som avfjällande till kroppen, dock ej föreljusbehandling!

De individer som samtidigt har celiaki brukar bli bättre i sin psoriasis vid glutenfri kost.


De olika typerna behandlas på något olika sätt:


Ansiktspsoriasis: Framför allt kortisonsalva grupp I-II och/eller ljusbehandling i form av TL01 Risk för utveckling av perioral dermatit vid längre tids användning av kortison. Använd ej kalcipotriol.

Guttat psoriasis: Kontrollera svalgodling, streptokockinfektion skall uteslutas. Infektionsbehandla vid behov. Kortisonsalva grupp I-III, speciellt vid klåda. Ibland enbart mjukgörande. . Läker ofta helt spontant på tre-fyra månader men sjukdomen kan återkomma. Solande är bra!

Vid kvardröjande besvär fungrar ofta tjärbehandling; ”20% tjära i Essexkräm” 100 g; utvärtes 1 gång/dag.

Ev remiss till hudklinik för ljusbehandling i form av TL01.

Hand/fotpsoriasis: Avfjällning med salicylsyrevaselin. Därefter mjukgörande + till en början kortisonsalva grupp III-IV. Eventuellt kalcipotriol. Eventuellt kan man ge kortisonlösning grupp II-IV under täckande förband med hydrokolloid.

Hårbottenpsoriasis: Först mjukgörande eller avfjällande behandling under natten. Kamma ur försiktigt. Schamponera. Behandla 1 gång/dag med kortisonlösning till läkning. Därefter minska succesivt på dosen till underhållsbehandling 1-2 ggr/vecka i 4-6 veckor samt vid behov. Kalcipotriollösning masseras in i hårbotten 2 ggr/dag tills läkning skett.

Alternativt schamponering och inmassering med kortisonlösning Grupp IV i torr hårbotten 1 gång /dygn, vänta 15 min innan ursköljning. Kalcipotriol + kortison finns i kombinationsgel för hårbottenbehandling..

Invers psoriasis: Uteslut bakomliggande infektion t ex svampinfektionen candida. Kortison grupp II 1 gång dagligen under några veckor med successiv nedtrappning, vid behov kombinationspreparat med antisvamp - antibakteriell tillsats. Ditranol och kalcipotriol bör undvikas.

Nagelpsoriasis: Mycket svårbehandlat. Vissa blir spontant förbättrade i samband med att hudförändringarna läker genom behandling. Kraftfulla kortisonsalvor under täckförband kan i enstaka fall vara till hjälp, men kan ge förtunning av huden. Kortisoninjektioner i nagelroten (matrix) används ibland med tillfällig effekt. Regelbunden nedslipning via fotvårdsspecialist kan ofta vara av värde.

Plackpsoriasis:

Vid enstaka plack ges kalcipotriol, kortisonsalva grupp III-IV eller kombination Daivobet kalcipotriol och betametasondiproprionat för inledande behandling 1x1 i 4 veckor, därefter dosering enligt FASS. Ditranol är ytterligare ett alternativ för informerad patient. Påstryks 1 gång dagl. Undvik kontakt med frisk hud. 20-30 minuter efter påstrykningen avtvättas de behandlade områdena noggrant. Börja med 1%-styrkan. Om patienten tolererar denna behandling, övergå till 3% efter 1-2 veckor. Behandla tills huden är läkt. Kan missfärga. Enstaka plack som inte förbättras på behandlingen kan behandlas med kortison under täckförband eller med sk Buckybehandling.

Utbredd sjukdom: Remiss till hudklin. Metotrexat respektive TNF-alfa- hämmare kan bli aktuella.

Psoriasis hos barn: Sällsynt. Hanteras via hudläkare. I första hand lokalbehandling med mjukgörande krämer och grupp I-II-kortisonsalva. Detta är ofta tillräckligt. Kalcipotriol är ett gott alternativ. Skulle detta vara otillräckligt kompletterar man med ljusbehandling med UVB (ultraviolett ljus typ B ,dvs kortvågigt ljus) som har läkande effekt; sk TL 01- behandling.

Pustulosis palmoplantaris: Se detta avsnitt i hudkapitlet.

Läkemedel

Mikonazol D01AC02

    Daktar®

    Mikonazol CCS

    Zimycan

Ekonazol D01AC03

    Pevaryl®

Imidazol- och triazolderivat, kombinationer D01AC20

    Cortimyk

    Daktacort®

    Pevison

    Pevisone

    Pevisone®

Salicylsyrapreparat D02AF

    Salicylsyra i Cetylansalva APL

    Salicylsyra i Decubal® kräm APL

    Salicylsyra i Essex kräm APL

    Salicylsyra i Locobase® kräm APL

    Salicylsyra i Mastixsalva APL

    Salicylsyra i Sorbitankräm APL

    Salicylsyra i Unguentum Merck

    Salicylsyra i Vaselinkräm APL

    Salicylsyra-Karbamid i Decubal kräm

    Salicylsyreolja APL

    Salicylsyrevaselin

    Salicylsyrevaselin APL

    Salsyvase

Ditranol D05AC01

    Micanol®

Kalcipotriol D05AX02

    Daivonex

    Daivonex®

Hydrokortison D07AA02

    Ficortril®

    Hyderm

    Hydrokortison CCS

    Hydrokortison Clean Chemical Sweden

    Hydrokortison i Sorbitankräm APL

    Mildison Lipid

    Uniderm®

Klobetason D07AB01

    Emovat®

Hydrokortisonbutyrat D07AB02

    Locoid Crelo

    Locoid Lipid

    Locoid®

Betametason D07AC01

    Betnovat

    Betnovat®

    Bettamousse

    Celeston® valerat

    Diproderm®

    Diprolen®

Fluocinolon D07AC04

    Synalar®

Mometason D07AC13

    Elocon®

    Mometason Glenmark

Flutikason D07AC17

    Flutivate®

Klobetasol D07AD01

    Clarelux

    Clobex

    Dermovate

    Dermovat®

Ciklosporin L04AD01

    Ciklosporin IVAX

    Sandimmun Neoral

    Sandimmun Neoral®

    Sandimmun Neoral® (Transplantation)

    Sandimmun®

Metotrexat L04AX03

    Methotrexate Orion

    Methotrexate Teva

    Methotrexate Wyeth

    Metotab


Patientorganisation/patientorganisationer

Reumatikerförbundet

Svenska Psoriasisförbundet


Publiceringsdatum: 2010-07-07 pilikonUPP