Rörelseorganens sjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Hälseneinflammation
(Achillestendinit / Achillestendinos / Hälsenetendinos / Achillestendinopati)
Författare: För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Orsak(-er)
Överbelastning av senan. Upprepade småskador mot senan. Ibland inflammation i underliggande slemsäck.
Sannolikt föreligger det inte någon inflammation i senan utan det handlar om förändringar efter mikroskopiska bristningar i senan s.k. tendinos. Tryck från illasittande sko.
Akut "inflammation" efter överansträngning eller skada.
Kronisk "inflammation" vid långvarig, ensidig eller upprepad belastning. Eventuellt kan patienten tidigare ha fått sin hälsena delvis avsliten. Ibland finns en inflammerad slemsäck (bursit) under senan. Sannolikt föreligger inte någon inflammation i senan utan det handlar om mikroskopiskt små bristningar i vävnaderna som medför att funktionen nedsätts (degeneration). Detta brukar även kallas tendinos.
Besvären kan också orsakas av en ömhet och inflammation i infästningspunkterna för senan i skelettet (entesopati) som en del i de reumatiska sjukdomar som man brukar kalla spondartrit.
Symtom
Vilovärk, smärta vid belastning av hälsenan. Svullnad, ömhet och ibland ”knastrande” känsla i senan. Stelhet, ffa morgonstelhet.
Status
Förtjockning kring själva senan/senskidan. Ibland även en förtjockning i hälsenan. Sena eller senskida är som regel ömma vid beröring. Smärta vid belastning stående på tå. Vid inflammation i senan har patienten en ”knastrande” känsla vid rörelser i fotleden.
Alternativa överväganden
Propp i underbenets blodkärl. Avslitning av vadmuskulaturen. Avslitning av hälsenan. S k entesopati vid reumatiska sjukdomar (se ovan).
Utredning
Klinisk diagnos. Eventuellt görs ultraljud för att avgöra om det rör sig om en total eller delvis avslitning av senan liksom om patienten har en inflammation i slemsäck (bursit). Magnetröntgen görs vid långvariga besvär, framför allt inför operation.
Behandling
För att undvika svårbehandlade kroniska hälseneinflammationer skall behandling starta i tidigt skede. Ta gärna hjälp av sjukgymnast.
För idrottare gäller minskad mängd träning och träningsbelastning.
Korrigering av utlösande faktorer som t ex felställning av foten via lämpliga skoinlägg eller mjuka hälkuddar.
Klackförhöjning 10 mm kan hjälpa till att avlasta senan i den inledande fasen.
NSAID-preparat, stretching av senan och anpassad styrketräning.
Excentrisk vadmuskelträning är effektivt: stå med främre delen av foten på en bänk, trappa eller motsvarande. Sänk långsamt ner kroppen (anspänning under samtidig förlängning av muskeln – ”omvänd tåhävning”). Därefter upphävning med hjälp av friska benet. Detta görs 3x15 gånger (med både rak och böjd knäled) två gånger om dagen under 12 veckor. Träningen gör, och får göra, ont åtminstone i början! Stretching efter träning upplevs som lindrande.
Symtomförbättring brukar komma efter c:a 6 veckor men träningen måste fortsätta även efter detta; upp till 6 mån! Hälsenebelastande fysisk aktivitet kan fortsätta under träningen.
Om ”knaster” kring senan: Injektion heparinnatrium 15000 IE dagligen i 3–4 dagar. Avlastning med krycka.
Kroniska fall (över 6–12 månader) remitteras till ortoped för ställningstagande till operativ åtgärd. Operativa ingrepp sker dock mycket sällan.
S.k. "skleroserande injektioner" kring senan ges på en del ortopedkliniker med gott resultat; flera behandlingar kan behövas.
Undvik kortisoninjektioner!
Läkemedel
Heparin B01AB01
Indometacin M01AB01
Diklofenak M01AB05
Aceklofenak M01AB16
Ibuprofen M01AE01
Naproxen M01AE02
Ketoprofen M01AE03
Dexibuprofen M01AE14
Publiceringsdatum: 2009-06-30
UPP
Prenumerera på RSS-flöden