Psykiska sjukdomar och symtom
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Patient-
organisation
Ångest och oro
Ångest och oro
(Generell ångestsjukdom / Generaliserat ångestsyndrom / GAD)
Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Definition
Ångesten ej begränsad till en specifik situation. Oron eller ängslan är obefogad med hänsyn till den aktuella situationen.
Orsak(-er)
Ofta symtom på en underliggande depression. Ibland som en följd av missbruk av t ex alkohol, narkotika. Ibland kommer ängslan efter ett långvarigt stresstillstånd eller efter uppskakande livshändelser.
Ibland är ångestsjukdomen primär d v s den beror på ångestsjukdom i sig. I dessa situationer finns en viss ärftlighet
Symtom
”Stort svart sugande hål i magen”. En rädsla vars orsak man inte kan sätta fingret på.
Ångestsymtom är vanliga i primärvården och yttrar sig ofta i form av magbesvär, muskelspänningar, yrsel, huvudvärk etc. Obefogad oro för saker som skulle kunna hända sk framtidspanik och ”oroar sig för allt”. Man ser en stegrad aktivitet i det sympatiska nervsystemet med hjärtklappning, muntorrhet, yrsel, ansiktsrodnad, darrningar i händer och fingrar.
Primär ångestsjukdom är kronisk med påtagliga variationer i intensitet. Förvärras ofta vid stressade händelser. Ofta mycket varaktiga eller livslånga besvär.
Utöver de symtom som brukar finnas vid en panikattack (Se detta avsnitt) kan följande symtom ingå:
-
Muskelspänningar eller muskelvärk.
-
Rastlöshet och oförmåga att koppla av. En gnagande oro. Svårt att sitta still.
-
Otålighet, känsla av att vara på helspänn och uppjagad.
-
Klumpkänsla i halsen eller sväljningssvårigheter.
-
Överdriven reaktion på smärre överraskningar.
-
Koncentrationssvårigheter.
-
Ihållande irritabilitet.
-
Sömnsvårigheter.
Symtomen ska ha varat minst 6 månader (enligt definition) men i praktiken finns det ett ofta ett livslångt ångestlidande. Symtomen får inte bero på annan psykisk sjukdom eller drogmissbruk. Personen ska vara över 18 års ålder.
Alternativa överväganden
-
Realångest dvs situation där ångest/oro är befogad med hänsyn till situationen.
-
Panikångest.
-
Social fobi.
-
Posttraumatiskt stressyndrom.
-
Utåtriktade personlighetstyp med humörsvängningar upp och ned (cyklotymi).
- Överproduktion i sköldkörteln
-
Överproduktion av bisköldkörtelhormon,
-
Blodtryckshöjande tumör i binjuremärgen,
-
Wilsons sjukdom.
-
Läkemedelsreaktion på betareceptorstimulerare, vid upphörande av medicinering med SSRI-preparat.
-
Ångestiknande symtom som rastlöshet, otålighet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet kan ingå i andra syndrom som ADHD och autistiska störningar (se avsnittet Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna).
Utredning
För diagnosen är patientens egen berättelse central. hur ser alkoholkosumptionen ut?
En kroppsundersökning kombinerad med bedömning av patientens mentala och neurologiska status ingår i utredningen.
Dessutom kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker, fritt T4, TSH, gamma-GT, CDT, ALP, serumkalium, serumkalcium, serumkreatinin m fl analyser.
Behandling
Kognitiv psykoterapi har god effekt på lätta till måttliga ångesttillstånd och bör pröva först, där omständigheternaså medger.
När läkemedelsbehandling väljs gäller i första hand SSRI- eller SNRI- preparat. Dessa har god och snabb effekt på ångest, oro. Till en början kan patienten även behöva ett bensodiazepinpreparat.
Pregabalin är andrahandsval. Börja med låg dos t ex 25 mg i 3-4 dagar och därefter succesiv stegring av dosen. Pregabalin kan ges parallellt med andra antidepressiva preparat.
Betablockerare kan prövas på påtagligt sympatikotona individer.
Buspiron har i praktiken ofta mycket svag eller ingen effekt.
Ibland ordineras kronisk bensodiazepimedicinering till patienter med generell ångestsjukdom. Dessa patienter skall inte ha eller tidigare ha haft ett missbruk. Dessa patienter mår bra och fungerar väl på denna kroniska medicinering utan att man ser vare sig toleransutveckling eller behov av doshöjning.
Särskild försiktighet gäller dock vid behandling med bensodiazepiner till ”lågserotonerga” individer, d.v.s. de personer som har en låg självkontroll, ”sensational seeking” och är självcentrerade.
Information skall ges i form av råd om livsföring och undvikande av droger som koffein, alkohol, amfetamin, cannabis. Avslappningstekniker.
Självskattningsformulär är bra att använda för diagnos och uppföljning.
Läkemedel
Pregabalin N03AX16
Diazepam N05BA01
Oxazepam N05BA04
Lorazepam N05BA06
Alprazolam N05BA12
Buspiron N05BE01
Fluoxetin N06AB03
Citalopram N06AB04
Paroxetin N06AB05
Sertralin N06AB06
Fluvoxamin N06AB08
Escitalopram N06AB10
Reboxetin N06AX18
Patientorganisation/patientorganisationer
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
Svenska Ångestsyndromsällskapet
Publiceringsdatum: 2010-07-06
UPP
Prenumerera på RSS-flöden