Mag -Tarmsjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Patient-
organisation
Magkatarr
Magkatarr
(Dyspepsi / Gastrit / Epigastralgi)
Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Definition
"Dyspepsi" är en beskrivande diagnos som kan ges när patienten har smärtor i mellangärdet och som varar veckor till månader.
"Gastrit" (magkatarr), innebär att det i magens slemhinna finns en inflammation. Formellt bör begreppet "gastrit" endast användas efter en anatomisk undersökning av magen med hjälp av ett instrument (gastroskop).
Orsak(-er)
Vid funktionell dyspepsi är orsaken okänd. Det finns en teori om att det rör sig om förändrade tarmrörelser i övre delen av mag-tarmkanalen.
Alkoholöverkonsumtion, behandling med acetylsalisyra (ASA) eller NSAID liksom rökning är dock ofta förbisedda orsaker. Helicobacterinfektion är ej orsak till funktionell dyspepsi.
Organisk dyspepsi är när dyspepsin kan hänföras till en påvisbar orsak t ex magsår eller cancer.
Symtom
Magsårsliknande symtom som är en smärta i mellangärdet och ofta kommer nattetid. Smärtan lindras vid matintag.
Nedsatt rörlighet i mag-tarmkanalen ger symtom som uppkördhet efter måltid, tidig mättnadskänsla, illamående, rapningar och gaser.
Vid blandformer kan också symtom som sura uppstötningar och halsbränna ingå. Dessa symtom räknas till gruppen Gastroesofagal refluxsjukdom; v g se detta avsnitt.
Alternativa överväganden
Magsår (ulcus), funktionella tarmbesvär (mag- och tarmbesvär utan känd förklaring), läckage av maginnehåll till matstrupen (gastroesofagal reflux) magkatarr,Irritable Bowel Syndrom, inflammatoriska tarmsjukdomar, glutenintolerans, mjölksockerintolerans, kärlkramp, gall- och bukspottkörtelbesvär, matstrupe- eller magsäckscancer.
Utredning
Mår patienten bättre efter råd gällande livföring och kostbehöver gastroskopi oftast ej göras. Görs gastroscopin utan fynd bör prov från tunntarmsslemhinnan (tunntarmsbiopsi) tas samtidigt.
Gastroskopin skall dock göras snabbt om symtom debuterar eller förändras efter 45 års ålder liksom vid viktnedgång, blodbrist, blödning från mag-tarmkanalen, positivt avföringsprov (F-Hb), sväljningsproblem, sväljningssmärta, upprepade kräkningar, knöl i magen som känns, gulsot, tidigare magsår, ärftlighet för cancer i magtarmkanalen och dessutom hos NSAID användare.
Även långvariga eller svårbehandlade besvär ställer högre krav på snabb utredning
Laboratorieundersökningar: Blodvärde (Hb), kontroll av blod i avföringen (F-Hb) görs vid 3 tillfällen. Test för Helicobacterbakterier. Antigen i avföringen. Om detta prov är negativt är det låg risk att patienten har magsår. Eventuellt görs också kontroll av leverfunktionen inkl. proverna GT och CDT. Dessutom kontrolleras transglutaminasantikroppar. Laktosbelastning, för kontroll av mjölksockeröverkänslighet och ett ultraljud av buken kan också göras.
Behandling
Behandlingen riktar sig i första hand mot det som orsakat magbesvären.
Behövs livsstilsförändringar? Stressa inte! Våga säga: "NEJ!"
Ät små portioner och på regelbundna tider. Avstå ätande före sänggåendet. Avstå bara från sådan mat som ger besvär, detta varierar från individ till individ. Fet kost, stekt och friterad mat brukar dock förvärra besvären hos de flesta.
Alkohol, kaffe, tobak liksom många smärtstillande mediciner t ex acetylsalicylsyra och NSAID retar magslemhinnan och bör därför undvikas.
Se till att börja motionera och att få bra samt tillräcklig sömn.
Medicinsk behandling sker med hänsyn till vilka symtom som dominerar, hur intensiva besvären är och hur ofta de kommer. Syrahämmande medicinering är jämställt med skenbehandling (placebo) vid funktionell dyspepsi men enstaka individer kan uppleva en förbättring.
Antacida: Syrabindande mediciner. Snabb effekt om besvären utlöses av ökad mängd syra i magsäcken.
H2-blockerare: Syrahämmande mediciner. Relativt snabb effekt om det ges som brustablett.
Protonpumpshämmare: Syrahämmande mediciner sk. Effekt inom 1-2 dygn.
Alginsyra eller sukralfat: Har sk barriäreffekt.
Personer med tillfälliga, kortvariga besvär behandlas med antacida som har snabb effekt i flytande form. Även alginsyra kan prövas.
Vid mer ihållande besvär (flera gånger dagligen och även nattetid) kan H2-blockerare eller protonpumpshämmare provas. Vid bristande effekt av omeprazol 20 mg x1 kan man pröva att ge 20 mg 2x1 under 1-2 veckor.
Observera att det troligen förekommer att besvären återkommer och ökar efter avslutad behandling med långvarig syrahämmande medicinering sk reboundfenomen.
Läkemedel
Antacida A02A
Aluminium-, kalcium- och magnesiumsalter A02AD01
Antacida med natriumvätekarbonat A02AH
Ranitidin A02BA02
Famotidin A02BA03
Nizatidin A02BA04
Famotidin, kombinationer A02BA53
Protonpumpshämmare A02BC
Omeprazol A02BC01
Omeprazol Optimal Regulatory Solutions
Pantoprazol A02BC02
Lansoprazol A02BC03
Rabeprazol A02BC04
Esomeprazol A02BC05
Sukralfat A02BX02
Alginsyra A02BX13
Patientorganisation/patientorganisationer
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, tfn 08-642 42 00
Publiceringsdatum: 2010-07-01
UPP
Prenumerera på RSS-flöden