Hudsjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Bensår, venösa
Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Definition
Sår pga förändringar i de blodkärl (vener) som utifrån kroppen leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.
Venösa bensår är den vanligaste formen av bensår.
Orsak(-er)
C:a 50% beror på skador i de ytliga venerna (venös insufficiens). Resten beror på skador i de djupa venösa blodkärlen eller en kombination av ytliga och djupa venskador. Till följd av nedsatt funktion i de venösa blodkärlens klaffar blir vätsketrycket för högt i benen av deen venösa ”blodpelaren”. Följden blir svullnad (ödem) med dålig cirkulation och dåligt näringsupptag.
Symtom
Tyngdkänsla. Smärta, särskilt vid såromläggningar och då patienten har ärrliknande områden med små röda kärlprickar bestående av vidgade blodkärl (atrofie blanche). Högläge av benet lindrar smärtan. Därför blir smärtan ofta lindrigare nattetid.
Diagnos
Venösa bensår är lokaliserade framför allt i ankelhöjd på insidan vid fotleden och i ”damaskregionen”.
Fotledssvullnad (pittingödem) kommer framför allt vid slutet på dagen.
Bruna fläckar (pigmentering) vid fotleden kommer framför allt från järnpigment från de röda blodkropparna.
Sk Lipodermatoskleros som orsakas av en inflammation i huden eller underhuden. Inflammationen läker med ärromvandling och kan kännas som en hård platta mitt på underbenet.
Atrofie blanche är vita ärrliknande områden med förstorade ytterligt små blodkärl (kapillärer). Dessa blodkärl ser ut som små blödningar. De små sår som uppstår här är mycket smärtsamma.
Eksem orsakade av det försämrade blodflödet (staseksem).
Vid venösa bensår ser man sällan svarta, döda partier, ej heller sår som blottlägger senorna.
Alternativa överväganden
Övriga ben- och fotsår, t.ex. nedsatt funktion i artärerna (arteriell insufficiens), inflammation i blodkärlen (vaskulit) och cancer.
Utredning
Patientens sjukhistoria är viktig. Bensvullnad fram på dagen? Har patienten tidigare haft en blodpropp i benet? Opererad för åderbråck?
Dessutom görs en kontroll av blodtrycket i ankelhöjd.
Eventuellt görs också en sk färgdopplerundersökning. Med denna undersökning kan man särskilja om skadan ligger i de ytliga eller de djupa venerna. En sådan undersökning bör göras innan eventuell kirurgisk åtgärd av problemen.
I princip skall alla patienter med bensår remitteras tidigt i förlpppet till kärlkirurg för bedömning om eventuell åtgärd.
Behandling
Så kallad kompressionsbehandling utgör grunden av all behandling av venösa bensår eftersom praktiskt alla sår läker efter en effektiv kompression. ”Trycker åter” vätska in i blodbanan. behandlingen gör också att vissa dåligt fungerande klaffar åter börjar att fungera. Dessutom ökar cirkulation och näringsutbytet. Svullnaden måste bort; kompressionsbehandling med flerlagerförband är även här grunden.
Man kan använda lågelastisk binda, t ex Pütter till uppegående patienter. Denna binda kan sitta på flera dygn. Till stillasittande/sängliggande patienter används högelastiska bindor t.ex. Dauer eller Elodur Fine. Dessa bindor bör tas av på natten.
Ett annat alternativ är att måttbeställda kompressionsstrumpan efter individuell utprovning av distriktssköterska eller i sjukvårdsaffär. Man bör då helst välja klass 2-3 (finns i 4 klasser). Dessa kompressionsstrumpor används framför allt efter läkning för att förhindra nya sår och skall alltid tas av nattetid.
Kvarliggande bandage i flera lager. Byts 1 gång per vecka. Detta gör patienten mer obunden och dessutom färre omläggningstillfällen.
Som innerförband används en salvstrumpa innehållande zinkoxid.
Som ytterförband används Coban (cohesiv binda som innehåller latex) eller CoPlus.
Vid intensivbehandling av svullnad används ibland på specialkliniker pumpstövel med reglerbart tryck. Behandlingen pågår ca 1 timme varje dag. Finns även för hemmabruk (Flowtron Plus HC). Behandlingen ger ökad cirkulation såväl i de venösa blodkärlen som i de arteriella. behandlingen går alltså att använda även då patienten har nedsatt cirkulation i artärerna.
Eksem runt bensåret behandlas med kortisonsalva grupp III under några veckor. För lättare former av eksem räcker kortisonsalva grupp I - II.
Vid svårläkta sår – uteslut cancer. Hudtransplantation kan ibland påskynda läkningsförloppet.
Vid nytillkommen smärta skall infektion respektive arteriella skador uteslutas. Ibland kan lokalbehandling med hydrokolloidplatta lindra smärtan betydligt. Högläge lindrar också smärtan, t ex vid såromläggningar.
Venkirurgi övervägs tidigt i förloppet på svårbehandlade fall. Alla patienter med venösa bensår skall bedömas för eventuell venkirurgi.
Inför venkirurgi är färgdoppler förstahandsmetod. Därefter kirurgkonsultation.
Kirurgisk behandling är möjlig av de venösa blodkärl som sammanbinder det ytliga och djupa venösa blodkärlssystemet (perforanter). Vid dessa behandlingar används sk endoskopisk teknik.
Däremot är möjligheterna till kirurgisk behandling vid nedsatt cirkulation i de djupa venös blodkärlen begränsade.insufficiens.
Likaså kan de vita, glatta, platta ärrbildningarna opereras bort (lipodermatosclerosexcision ).
Läkemedel
Hydrokortison D07AA02
Hydrokortison Clean Chemical Sweden
Hydrokortison i Sorbitankräm APL
Klobetason D07AB01
Hydrokortisonbutyrat D07AB02
Betametason D07AC01
Fluocinolon D07AC04
Mometason D07AC13
Flutikason D07AC17
Zinklim D09AB01
Morfin N02AA01
Dextropropoxifen N02AC04
Paracetamol N02BE01
Paracetamol, kombinationer N02BE51
Publiceringsdatum: 2010-06-30
UPP
Prenumerera på RSS-flöden