Hudsjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Bensår till följd av diabetes
Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Orsak(-er)
En komplikation till diabetes i form av skador i blodkärlen och skador i nerverna i fot eller ben.
Symtom
Vid skador i blodkärlen (framför allt i artärer):
Vanligen torra, smärtsamma sår på fotrygg, häl eller tå. Ibland sitter såren i ankelhöjd.
Såren är ofta djupa och har svart död vävnad. Man kan ofta se underliggande senor.
Inga pulsslag kan kännas i fotens blodkärl.
Smärtan kommer framförallt nattetid då foten hålls i högläge. Smärtorna lindras, om foten hänger ned över sängkanten. Hålls foten högt, bleknar huden.
Det finns alltid en risk för att såret infekteras och en allmän blodförgiftning uppstår.
Sår orsakade av sjukdom i nerver i fot eller ben:
Muskelförsvagning eller deformering av fotskelettet som i sin tur leder till felställningar och trycksår. Risken för att det uppstår bensår ökar när förmågan att reglera temperatur och hudfuktighet i benen minskar - huden blir torr och spricker.
Förtjockad hud uppstår på de ställen som utsätts för tryck och i dessa förhårdnader kan sår uppstå.
Såren är ibland symtomlösa p.g.a. nedsatt känslighet i nervsystemet.
Infektionsrisken är stor p.g.a. defekter i immunförsvaret i kombination med den nedsatta känsligheten i nervsystemet.
Utredning
-
Patientens sjukhistoria är viktig liksom bedömning av blodcirkulation, svullnader, nervfunktion och eventuella skelettförändringar.
-
Såren bedöms med avseende på lokalisation och orsak.
-
Hormonell utredning görs.
-
Ibland görs också en bakterieodling.
-
Smärtutredning
-
Cirkulationen undersöks genom tå- och ankel-blodtrycksmätning, angiografisk undersökning (röntgen) av blodkärlen i benen samt ultraljudsundersökning av blodkärlen.
-
Skelettet undersöks med röntgen och scintigrafi.
-
Ortopedteknisk undersökning.
Behandling
I första hand via god kontroll av blodsockret.
Rökstopp!
Därefter behandling av bensvullnad, smärta, nedsatt blodcirkulation och eventuell infektion.
Det är mycket viktigt med god egenvård i form av rymliga skor och daglig fotvård.
Ibland behövs hjälp av fotvårdsspecialist. Ibland även avlastning av såret genom ortopedtekniska hjälpmedel som t. ex. skoinlägg eller specialskor.
I mer avanserade fall kan foten/underbenet behöva gipsas eller förses med ett ortopediskt ledstöd.
På många sjukhus finns specialmottagningar med särskilda fotteam för diabetiker. I dessa team finns representanter för flera olika specialiteter.
På rena, icke vätskande sår används fuktighetsbevarande förband t.ex. hydrokolloid eller salvkompress.. Förbanden/kompresserna byts varje eller varannan dag. Detta p.g.a. ökad infektionsrisk och risk för utveckling av död vävnad i såret. Dessutom gör skadorna på nerverna att patienten själv inte känner någon smärta eller obehag från såret.
Kompressionsbandage som sitter på en längre tid bör inte användas hos dessa patienter, eftersom såren behöver inspekteras oftare än 1 gång/vecka. Det bör därför vara lämpligare att använda elastisk binda eller lågelastisk bomullsbinda i dessa fall.
Vid mycket stora sår, med friska öar av nybildad vävnad och långsam läkning, kan hudtransplantation komma ifråga.
Kirurgisk behandling kan ske i förebyggande syfte för att åtgärda olika anatomiska felställningar som kan utgöra risk för att utveckla sår. Likaså kan kirurgisk teknik användas om såret blir infekterat.
Publiceringsdatum: 2010-06-30
UPP
Prenumerera på RSS-flöden