SÖK

JavaScript info

FASS.se använder sig av JavaScript bland annat för sökningar, hantering av PDF-utskrifter samt möjligheten att Lyssna på informationen.

För att få en komplett upplevelse rekommenderas Internet Explorer 6 eller Mozilla Firefox samt att JavaScript är aktiverat i din webbläsare.

Hudsjukdomar

Skriv ut

pilikon Sök pågående eller avslutade kliniska prövningar

Bensår, arteriella

Författare: För den medicinska översättningen av 2010 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.

Definition

Sår eller död vävnad på fotens översida, häl eller tå. Dessutom är det uppmätta blodtrycket (systoliskt blodtryck) i fotledshöjd högst 50 mm Hg. Sjukdomen drabbar ffa diabetiker.

Orsak(-er)

Uppkommer genom förträngning (förkalkning) i de blodkärl som från hjärtat för ut syrerikt blod till kroppens olika vävnader. Otillräcklig tillförsel av syrgas och näringsämnen ger upphov till lokal vävnadsdöd.

Högt blodtryck, diabetes, rökning och höga blodfetter finns med bland riskfaktorerna.

Symtom

Vanligen torra, smärtsamma sår på som sitter längre ner än de venösa bensåren gör; på fotrygg, häl eller tå. Ibland sitter såren i ankelhöjd.

Såren är ofta djupa och har svart död vävnad. Man kan ofta se underliggande senor.

Inga pulsar kan kännas i fotens blodkärl.

Smärtan kommer framförallt nattetid då foten hålls i högläge. Smärtorna lindras, om foten hänger ned över sängkanten.

Hålls foten högt, bleknar huden.

Det finns alltid en risk för att såret infekteras och en allmän blodförgiftning uppstår.

Utredning

Patientens egen sjukberättelse är viktig. Har det förekommit högt blodtryck, diabetes eller förhöjda blodfetter? Medicinförbrukning? Rökvanor? I princip skall alla patienter med arteriella bensår remitteras tidigt i förloppet till kärlkirurg för bedömning.

Vid undersökningen registreras pulsarna i fotens blodkärl. Blodtrycket i ankelhöjd registreras och eventuellt tå-tryck (görs på klinfysiologiska laboratorier på sjukhus). Dessutom noteras reaktioner i samband med att foten hålls högt (elevationstest). Kompletterande blodkärlsröntgen (angiografi) görs endast inför en eventuell operation.

Ultraljud liksom datortomografi är alternativa undersöksningstekniker.

Behandling

Absolut rökstopp gäller!

Svarta, döda partier avlägsnas försiktigt.

Gula, döda partier löses oftast upp under behandlingens gång, särskilt om hydrokolloidplatta används.

Eventuell kompressionsbehandling skall inte framkalla någon smärta och skall dessutom tas av nattetid. Är blodcirkulationen kraftigt nedsatt i benen skall kompressionsbehandling ej användas.

Bensvullnader skall behandlas med stor försiktighet.

Hudtransplantation övervägs vid stora sår med förväntad lång läkningstid. Såren kan täckas med hydrokolloidförband eller salvkompress. Få omläggningar. Byt hydrokolloidförband vanligen en gång per vecka med tätare byten om såret vätskar kraftigt.

Justering av blodtryck.

Ge smärtstillande behandling och eventuellt acetylsalisylsyra (ASA). Vid infektion ges antibiotika i tablettform

Vid bekräftad misstanke om arteriellt sår, remitteras patienten till kärlkirurg för ställningstagande till kirurgisk behandling via konventionell kirurgi eller via ballongvidgning av det förkalkade blodkärlet, PTA (Perkutan Transvasculär Angioplastik).

Amputation sker när blodkärlrekonstruktion ej är möjlig och då patienten har svåra smärtor eller svår infektion.