Urinvägarnas sjukdomar
Skriv ut
Sök
pågående
eller
avslutade
kliniska prövningar
Njursvikt
(Uremi)
Författare: För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.
Definition
Sviktande funktion i njurar. Njurfunktionen uttryckes i GFR ml/min (Glomerulär filtrationshastighet). Tillståndet ger symtom då njurfunktionen är nedsatt med mer än 70 %. Patienten har då GFR under c:a 20 ml/min.
GFR över eller lika med 90 ml/min = normal njurfunktion
GFR mellan 60-89 ml/min = lätt nedsättning av njurfunktionen.
GFR mellan 30-59 ml/min = måttlig nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
GFR mellan 15-29 ml/min = avancerad nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
GFR under 15 ml/min = sviktande eller helt upphörd njurfunktion..
Orsak(-er)
Kronisk njursvikt orsakas bl a av hög ålder som är den vanligaste anledningen, njurinflammationer som glomerulonefrit, vaskulit, diabetes (nefroskleros), högt blodtryck, rökning, nedsatt blodcirkulation i njurarna beroende på blodkärlförträngning i njurartärer eller åderförkalkning i njurarnas blodkärl, avflödeshinder pga stor prostata, tumör, nedsatt nervreglering av urinblåsan, bindvävstillväxt under bukhinnan (retroperitoneal fibros) eller sjukdomar som amyloidos, SLE, cystnjurar och ärftliga njursjukdomar.
Akut njursvikt orsakas av tillfällig störning i njurarnas blodcirkulation i samband med hjärtinfarkt, lågt blodtryck, infektion, uttorkning, förgiftning med alkohol, svamp eller läkemedel som ASA, litium, teofyllamin m fl. Akut njursvikt ses också i samband med akut avflödeshinder som vid förstorad prostata och vid njursten.
Symtom
Kronisk njursvikt är till en början symtomlös. Stigande blodtryck och patienten får eventuellt blodbrist. Så småningom trötthet, minskad aptit och vikt, illamånde, eventuellt klåda och svullnad i kroppen. Sena symtom är hjärt- kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt, nedsatt blodcirkulation i armar och ben (perifer arteriell insufficiens) och förändringar i ögats blodkärl (retinopati). Skummande urin vid stort urinläckage av äggvita.
Njurar
Akut njursvikt: ger minskad eller upphävd urinproduktion, illamående, eventuellt kräkningar. Sänkt allmäntillstånd,eventuellt förvirring och medvetslöshet.
Status
Till en början saknas symtom. Mikroäggvita i urinen, eventuellt är testet för äggvita i urinen (U-prot) positivt. Så småningom sänks blodvärdet (Hb), blodtrycket stiger och patienten visar eventuellt tecken på blodkärlsförkalkningar, kroppssvullnad och förhöjda blodfetter.
Utredning
S- Kreatinin är det klassiska provet inom öppenvården. Testet har felkällor bl a vid liten och/eller avtacklad patient, vid muskelskador, lindrigt nedsatt njurfunktion.
S-Cystatin C föreslås ersätta S-Kreatinin vid diagnos. Denna analys har god koppling till med testet GFR och laboratoriet kan ge Cystatin-C värdet omräknat till GFR.
Kreatininclearance (se formel nedan) ger mer precist värde.
Övriga laboratorieprover: äggvita i urinen (U- albumin),. mikroäggvita i urinen (U- microalbumin). Blodsocker (P- Glu). Blodvärde (Hb). Sänka (SR) Snabbsänka (CRP). S- albumin. Blodfettsanalyser (S-Kolesterol, HDL, LDL, S- triglycerider). Kroppens saltbalans (S- Elektrolyter). S- Ca. S-Urea.
Lyssna över njurartärer och kontrollera blodtrycket. Tag S-Cystatin C som utgångsvärde för njurfunktionen som sedan följes med S-Kreatinin.
Kreatininclearance i ml/min uträknas enligt:
Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kg dividerat med S-Krea i mmol/l
Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kg dividerat med S-Krea i mmol/l
Vid misstanke om njurinflammation beställs vasculitprov (p-ANCA).
Remiss för ögonbottenundersökning.
Diskutera eventuell rökning.
Behandling
Vid nefrotiskt syndrom ges en akutremiss till njurmedicinsk klinik. Detta syndrom innefattar att patienten har kroppssvullnad, äggviteläckage i urinen som överstiger 3,5 g/dygn, lågt albumin i urinen och ofta höga blodfetter.
Det är viktigt att de patienter som röker, slutar med detta.
Vid läkemedelsbehandling av blodtrycket ges ACE- hämmare och/eller AII – antagonist. Blodtrycket skall sänkas till under 125/75. Det blir ibland nödvändigt att utöka behandlingen med tillägg av Ca- hämmare.
Patientens eventuella diabetes och förhöjda blodfetter måste normaliseras.
Det av vikt att gå igenom patientens övriga läkemedel och se till att patienten är mycket försiktig med preparat så som NSAID, digoxin och antidiabetespreparat bl a metformin. Dessa preparat skall patienten sluta att använda om S-Kreatinin stiger. Dessutom skall man vara försiktig med att använda kaliumsparande läkmedel och kaliumtillskott.
Dosreduktion av medicinering då GFR värdet understiger 60 ml/min. Detta gäller ffa mediciner som utsöndras övervägande via njurarna t ex penicilliner, cefalosporiner, digoxin liksom aminoglykosider.
Vid GFR värde under 30 ml/min måste man överväga att avsluta behandling med kaliumsparande vätskedrivande läkemedel (diuretika), kaliumsparare samt minska dosen eller helt avbryta behandlingen med ACE- hämmare. Sk tiaziddiuretica ersätts med loopdiuretika, behandling med NSAID- preparat avslutas, och tabletter mot diabetes ersätts med insulin.
Samråd med läkare på njurmedicin då S-Kreatinin överstiger 200 eller vid snabbt stigande S-Kreatinin eller vid GFR under 30 ml/min.
Icke farmakologiskt bör patienten träna regelbundet. Kosten skall vara saltreducerad och vara fattig på äggviteämnen. Stor återhållsamhet beträffande mat som kött, fisk, ägg, ost mm. Dietistkontakt rekommenderas. Så småningom kan det bli aktuellt med dialys eller njurtransplantation.
Läkemedel
Amlodipin C08CA01
Felodipin C08CA02
Isradipin C08CA03
Nifedipin C08CA05
Nimodipin C08CA06
Lerkanidipin C08CA13
Lercanidipine Gentian Generics
Kaptopril C09AA01
Enalapril C09AA02
Lisinopril C09AA03
Perindopril C09AA04
Ramipril C09AA05
Kinapril C09AA06
Cilazapril C09AA08
Fosinopril C09AA09
Zofenopril C09AA15
Losartan C09CA01
Eprosartan C09CA02
Valsartan C09CA03
Irbesartan C09CA04
Kandesartan C09CA06
Telmisartan C09CA07
Publiceringsdatum: 2009-07-08
UPP
Prenumerera på RSS-flöden